Här kan du läsa mer om olika typer av röntgenundersökningar på barn:

• lungröntgen
• magröntgen, buköversikt
• matstrupsröntgen och magsäcksröntgen
• njurröntgen och urinledarröntgen, urografi
• skelettröntgen
• skelettmognadsbedömning
• tjocktarmsröntgen
• tunntarmsröntgen
• urinblåseröntgen, urinrörsröntgen och urinledarröntgen, MUCG.

Ibland kan barn behöva undersökas med så kallad genomlysning. Det är en röntgenundersökning som visar rörliga bilder av olika organ. Det går till exempel att på en bildkärm följa hur hjärtat slår, hur lungorna rör sig när barnet andas eller hur hen sväljer.

Ibland används andra metoder än röntgen för att få en bild av kroppens inre, till exempel magnetkameraundersökning och ultraljud.

Ibland behöver barn röntgas snabbt, till exempel efter en olycka. Det kan då vara svårt för dig som närstående att förbereda barnet på hur undersökningen kommer att gå till. Personalen på röntgenavdelningen brukar kunna berätta vad som ska hända, men ställ frågor om du eller ditt barn undrar något.

Vid en planerad röntgenundersökning är det bra om du berättar för barnet vad som ska hända. Barn från ungefär tre år brukar förstå sådan information.

Du kan till exempel läsa böcker om sjukhusbesök eller leka doktor med barnet. Ta gärna med ett gosedjur eller något annat som ditt barn tycker om till undersökningen. Äldre barn kan vilja ha med en bok att läsa eller något annat som kan lugna.

Vanligt med oro inför nya situationer

Ta barnets rädsla på allvar om du märker att hen är rädd före, under eller efter undersökningen. Förklara att det är vanligt att känna sig rädd för nya situationer, men att du finns där hela tiden. Låt gärna barnet få fortsätta prata om det som har hänt efteråt om hen vill det.

Röntgenutrustningen upplevs ibland som stor och klumpig. Därför kan det vara bra för barnet att känna till det i förväg. Personalen brukar förklara att det är en stor kamera som kan ta kort och att det finns en lampa för att de ska se var på kroppen bilden ska tas.

Barn som kan behöva röntgas undersöks först av en läkare på till exempel en vårdcentral. Läkaren eller en sjuksköterska skriver remiss till en röntgenmottagning om de tycker att barnet behöver röntgas. Mottagningen kontaktar sedan dig och ger förslag på tid.

Förberedelserna inför en undersökning kan skilja sig åt beroende på vilket organ eller vilka vävnader som ska röntgas. Ibland kan barnet äta och dricka som vanligt, medan andra undersökningar kräver lite mer förberedelser. Läs mer om olika röntgenundersökningar här.

Det är bra om barnet kissar före undersökningen så att hen inte bli kissnödig när den pågår.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Olika röntgenundersökningar skiljer sig åt. Men du får som närstående vara med vid alla typer av undersökningar. Det kan variera hur mycket kläder barnet behöver ta av sig vid olika undersökningar. Oftast går det att behålla vissa kläder på om de inte har metallknappar.

När bilden tas får du som närstående antingen låna ett speciellt förkläde att ha på dig eller gå ut ur undersökningsrummet. En del mottagningar har skärmar av bly som du kan stå bakom för att skyddas mot strålning.

Ibland behövs kontrastmedel

Olika vävnader och organ i kroppen syns olika mycket på en röntgenbild. Ibland kan barnet därför behöva dricka ett så kallat kontrastmedel för att ett organ ska synas tydligare. Det gäller till exempel vid röntgen av magsäcken och tarmarna.

Vad händer om barnet inte vill vara stilla?

Det är viktigt att barnet ligger stilla så att bilderna blir tydliga. En del barn tycker att det är svårt. De kan också tycka att röntgenutrustningen låter obehagligt. Men de allra flesta brukar gå att lugna om de får ha någon leksak som de tycker om. Barn känner ofta om vuxna är oroliga, så det är bra att tänka på att försöka vara avspänd. En del mottagningar låter barnet känna på och testa en del av utrustningen.

Barn över ett år som är väldigt ledsna, arga eller oroliga kan ibland få lugnande läkemedel. Barn under ett år sövs nästan alltid vid undersökningar som tar lång tid, till exempel vid magnetkameraundersökning som även kallas MR eller MRT.

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen är anpassad så att den blir så liten som möjligt. Här kan du läsa mer om strålning vid röntgenundersökningar.

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.