Rotfyllning
En rotfyllning innebär att tandläkaren tar bort tandens mjuka innehåll och fyller rotkanalen med ett konstgjort material. En rotfyllning görs ofta för att nerven inuti tanden på något sätt har blivit sjuk.
Varför rotfylls tanden?
En tand består av krona och rot. Kronan har emalj på ytan, men det mesta av tanden består av tandben. Det kallas också dentin. Den innersta delen av tanden kallas tandnerven eller pulpan. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.
När en tand måste rotfyllas beror det ofta på att pulpan har blivit inflammerad eller infekterad av bakterier. Det kan bero på hål i tänderna - karies.
Det kan även finnas andra orsaker till att en tand behöver rotfyllas. Det kan bero på något av följande:
- En fyllning som redan finns i en tand håller inte tätt. Då kan det komma in bakterier under fyllningen. Det kan leda till nya skador eller göra att skador som redan finns på pulpan blir värre. Du kan känna ilningar eller isningar i tanden. Du kan även få värk i tanden. Då behöver den rotfyllas.
- Du ska få en bro eller tandkrona. Tandläkaren kan då behöva fästa ett stift i tandroten för att bron eller kronan ska sitta ordentligt på den skadade tanden. För att det ska vara möjligt måste tanden rotfyllas.
- Du har fått ett slag mot en tand. Slaget har skadat pulpan och tanden behöver rotfyllas. Att en tand mörknar kan vara ett tecken på att pulpan är skadad.
Förberedelser
Du behöver oftast bedövning under en rotfyllning. Det gäller särskilt om du har mycket tandvärk när behandlingen börjar.
För att kunna komma åt att rensa tanden måste tandläkaren borra ända in till pulpan. Karies och gamla fyllningar behöver tas bort.
Det får inte komma in bakterier eller saliv i rotkanalerna under rensningen. Du får därför ha en gummiduk runt tanden för att den inte ska komma i kontakt med resten av munhålan. Fästena som håller duken på plats kan kännas som ett tryck på tandköttet.
Tandläkaren gör rent tandkronan med en särskild vätska som tar bort bakterier.
Ibland slipas tanden som ska rotfyllas för att den ska hålla bättre. Tanden byggs sedan upp med en fyllning eller en krona efter rotfyllningen.
Så går behandlingen till
Tandläkaren använder små smala filar för att rengöra och forma rotkanalerna ända till rotspetsen. En del filar används för hand. Andra kan kopplas till en liten maskin. Då kan det höras ett lätt tickande ljud. Sedan spolas kanalerna rena med en vätska.
För att rotfylla tanden används ett slags cement och gummispetsar. Tandläkaren tar en röntgenbild för att se att spetsarna når till exakt djup och att rotkanalerna är helt fyllda.
Tandläkaren kan göra en rotfyllning under ett besök, men ibland behövs det flera besök innan den är helt klar. Hur många beror bland annat på hur många rötter tanden har och var i munnen den sitter.
Har du tandvårdsrädsla kan du få hjälp för den.
Hur mår jag efteråt?
Det är vanligt att bli öm i tanden efter rensningen och rotfyllningen. Det går för det mesta över av sig själv, men du kan behöva ta receptfria smärtstillande läkemedel.
Du ska inte tugga eller äta innan bedövningen har släppt. Det kan ta några timmar. Efter behandlingen kan den rotfyllda tanden kännas annorlunda när du tuggar.
Det är ovanligt, men ibland kan tanden kännas öm under en längre period efter behandlingen. I så fall ska du kontakta din tandläkare för att bli undersökt.
Kontroll av rotfylld tand
Det görs en kontroll när du kommer på undersökning nästa gång. Tandläkaren undersöker den rotfyllda tanden och tar en röntgenbild på den.
Komplikationer
Käkbenet utanför roten kan bli inflammerat. Det kan till exempel hända om rotfyllningen inte är tät och bakterier kommer in. Då blir tanden ofta öm och så småningom kan du få var vid rotspetsen. Det kan också göra ont.
Tandläkaren kan göra om rotfyllningen om du har en vanlig fyllning i tandkronan. Går inte det får du remiss till en specialist.
Du kan få någon av följande behandlingar hos en tandläkare som är specialist på rotfyllningar:
- Rotfyllningen görs om.
- Du får en rotspetsoperation. Det innebär att cirka tre millimeter av rotspetsen tas bort och en del av rotfyllningen görs om.
- Tanden tas bort.
Dina rättigheter i tandvården
Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.
Läs om dina rättigheter i tandvården här.
Gratis för barn och unga
Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år du fyller 23. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att du behöver.
Tandvårdsbidrag
Du får betala för tandvård från och med det år du fyller 24.
Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket du får beror på hur gammal du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att du vill använda bidraget när du ska betala.
Högkostnadsskydd
Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får du tandvårdsstöd från staten.
Garantier
Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder du kan få en behandling omgjord utan att du behöver betala en gång till. Läs om garantier inom tandvård.
Läs om kostnader och ersättningar inom tandvård här.
Tolkning till ditt språk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar ditt besök. Ibland kan du behöva betala för språktolk.
Det finns nationella riktlinjer för tandvård
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.