Att få stamceller transplanterade innebär en av följande behandlingar:

• Du får tillbaka dina egna stamceller som har tagits ut vid ett tidigare tillfälle. Det kallas autolog transplantation.
• Du får stamceller från en annan person. Det kallas allogen transplantation.

Stamcellerna transplanteras till dig efter att du har fått annan behandling som tar bort sjuka celler och förbereder kroppen för de friska stamcellerna.  

Stamcellerna kan frysas ner och sparas under lång tid tills de ska användas.

Behandling i flera steg

Förutom transplantationen av stamceller behövs förberedelser och tid för återhämtning.

Det tar totalt cirka fem veckor och en del av den tiden behöver du bo isolerad på sjukhuset.

Här är en översikt över de olika stegen.

1. Undersökningar för att se att din kropp fungerar tillräckligt bra för att orka med behandlingen.
2. Skörd, som betyder att stamcellerna samlas in. Det brukar ta tre till fyra timmar. Du kan behöva stanna på sjukhuset hela dagen om det är dina egna stamceller som ska skördas. För en del tar det två dagar.
3. Konditionering, som betyder att få höga doser cytostatika eller strålbehandling, eller både cytostatika och strålbehandling. Konditioneringen förbereder kroppen för transplantationen och tar mellan två dagar och en vecka.
4. Transplantation av stamcellerna. Det tar en till två timmar.
5. Återhämtning. Du behöver stanna minst två till tre veckor på sjukhus tills du har tillräckligt med blodkroppar och bra blodvärde. Det kan ta upp till ett år innan du har återhämtat dig helt.

Här kan du läsa mer om de olika stegen i behandlingen.

En transplantation av stamceller är påfrestande för kroppen. Därför undersöker läkaren njurar, lungor, hjärta och lever för att kunna bedöma om du klarar av behandlingen.

Läkaren undersöker också om du behöver något speciellt läkemedel före transplantationen, till exempel för blodtrycket.

De flesta behöver få tänderna undersökta och behandlade. Det är viktigt för att minska risken att du får infektioner. Läs mer på sidan Tandvård som en del av behandling av sjukdom.

Du får en så kallad central venkateter om du inte redan har det. Då blir det enklare att få vätska, läkemedel och att lämna blodprov.

Din fertilitet kan påverkas

Behandlingen kan påverka din fertilitet. Prata med läkaren före behandlingen om du vill diskutera vilka möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen.

Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Du som har cancer kan läsa mer här om hur fertiliteten kan påverkas och vad som går att göra.

För att nya stamceller ska bildas och komma ut i blodet får du behandling med cytostatika och så kallad tillväxtfaktor. Du kan ha fått sprutor med tillväxtfaktor tidigare. Men för att kunna skörda stamceller från blodet får du dubbelt så mycket tillväxtfaktor.

Tillväxtfaktorn kan göra att du får ont i ryggen och i benen. Det beror på den kraftiga celldelningen i benmärgen. Det kan lindras med receptfria läkemedel som är smärtstillande eller som innehåller antihistamin.

Stamcellerna skördas

Efter åtta till tio dagar brukar stamcellerna kunna skördas. Totalt tar besöket på sjukhuset en dag för de flesta, men för en del tar det två dagar.  

Du får en tunn plastslang insatt i ett eller två blodkärl antingen i ljumsken, armbågsvecket eller på halsen.

Slangen kallas för kateter. Den kopplas till en maskin, en så kallad cellseparator. Blodet cirkulerar sedan genom maskinen och tillbaka in i blodomloppet. När blodet passerar maskinen skördas stamcellerna. Det innebär att de sorteras ut från övriga blodkroppar.

Själva skörden tar ungefär tre till fyra timmar. 

De flesta tycker inte att det gör ont. Men du kan känna stickningar runt munnen och fingertopparna. Då beror det på det blodförtunnande läkemedel som du får. Besvären går att lindra, och de går över när skörden är klar.

Innan katetern sätts in får du lokalbedövning om du är vuxen. Barn sövs. Yngre barn fortsätter vara sövda tills skörden är klar.

Du får stanna kvar ett tag

När skörden är klar tas katetern bort. För att minska risken för blödning får du ligga still en eller några timmar innan du kan lämna sjukhuset.

Skörd av egna stamceller från benmärgen

Stamceller kan också skördas från benmärgen, även om det är sällsynt. Först sövs man. Sedan suger läkaren upp stamcellerna genom flera nålstick i bäckenbenet.

Innan stamcellerna transplanteras behandlas du igen med cytostatika, eller strålbehandling. Det kallas för konditionering.

Syftet är att få bort så många sjuka celler som möjligt och att bereda plats för den nya friska benmärgen.

Konditionering om du ska få tillbaka dina egna stamceller

Du får en hög dos cytostatika under flera dagar, oftast fem dagar. Biverkningarna brukar inte vara värre än vid cytostatikabehandling med lägre doser.

Konditionering om du ska få stamceller från en donator

Du får en hög dos cytostatika under flera dagar, oftast två till sju dagar. Du kan även få strålbehandling, så kallad helkroppsbestrålning.

Stamcellerna kan transplanteras en eller två dagar efter konditioneringen. Transplantationen innebär att stamcellerna sprutas in i blodet. Det tar totalt en till två timmar.

Medan du får stamcellerna kan du känna en stark smak som påminner om majs och en del får blossande kinder, klåda i halsen, hosta eller tryck i bröstet som kan kännas obehagligt.

Det beror i så fall på konserveringsmedlet som användes när stamcellerna frystes ned.

Du får behandling som dämpar besvären om det behövs.

Efter en transplantation av stamceller dröjer det innan benmärgen fungerar som den ska. Den första tiden är du mycket känslig för infektioner och du kan behöva transfusioner med blod och blodplättar.

Du behöver vara isolerad för att minska risken för infektioner. Därför får du ett eget rum på sjukhuset, med egen dusch och toalett.

Du kan behöva vara isolerad i cirka två till tre veckor, men det kan variera. Det beror på hur snabbt blodvärdena återhämtar sig.

Stöd om du tycker det är jobbigt

En del tycker att det känns stressande och jobbigt att vara isolerad och att inte veta hur länge de behöver vara isolerade. Prata med läkaren eller sjuksköterskorna där du vårdas för att få stöd och hjälp om du känner dig ensam och orolig.

Barn får ha en vårdnadshavare hos sig hela behandlingsperioden.

Ibland går det att få vård hemma. Det kan gälla om du är vuxen och bor nära sjukhuset.

Viktigt att du håller igång

Det är viktigt att du försöker hålla igång kroppen med olika aktiviteter. Även om du känner dig trött och svag är det viktigt att du rör på dig.

Du kan till exempel få träffa en fysioterapeut varje dag och få ett eget träningsprogram. Det brukar också finnas möjlighet att använda en motionscykel på rummet.

Du kan ibland ta promenader utomhus.

För barn finns även lekterapi och det finns lärare som kan stötta med skolarbete om det behövs.

Du kan lämna sjukhuset när du mår tillräckligt bra

När det är dags för utskrivning beror på hur du mår och hur benmärgen återhämtar sig.

Det är vanligt att behöva vara totalt tre till fyra veckor på sjukhuset. 

Det kan kännas svårt att bli utskriven efter att ha varit mer eller mindre isolerad i flera veckor.

För att det ska kännas tryggt och säkert att komma hem är det viktigt att du får information om hur du ska leva för att inte bli sjuk. Prata med läkaren eller sjuksköterskorna på avdelningen.

De flesta har återhämtat sig till stor del sex månader efter transplantationen av stamceller. Det kan ta upp till ett år innan du har återhämtat dig helt. Här kan du läsa om hur du påverkas den första tiden.

Svårt att äta och dricka

Du kan lättare få blåmärken eller röda märken under huden, eller näsblod. Det är vanligt att få munsår, svårt att svälja, ont i magen eller diarré.

Allt detta kan göra att du har svårt att äta och dricka tillräckligt. Besvären kan lindras med näringsdropp och smärtstillande läkemedel.

Det brukar vara svårast den första veckan efter behandlingen. De flesta mår bättre efter två till tre veckor.

Hjärnan kan påverkas

Hela kroppen påverkas av behandlingen, även hjärnan. Här är några vanliga symtom, klicka på länkarna för att läsa mer om vad du kan göra för att må bättre:

• Du kan känna dig tröttare än vanligt.
• Du kan vara känsligare för stress.
• Du kan ha svårt att koncentrera dig.

Att göra minneslistor kan hjälpa om du har svårt att koncentrera dig. Det är också viktigt att ta pauser, och att du får balans mellan aktivitet och vila.

Det kan ta upp till ett år innan hjärnan är helt återställd men för vissa kan besvären vara bestående.

Viktigt att undvika infektioner

Immunförsvaret är nedsatt under och efter en transplantation av stamceller. Därför är det viktigt att du skyddar dig mot infektioner. Gör så här:

• Var extra noggrann med att tvätta händerna.
• Undvik förkylda personer och stora folksamlingar.
• Ta den förebyggande behandling som du har fått mot olika infektioner.

Hur länge immunförsvaret är nedsatt kan variera men det kan ta ungefär ett år innan det har återhämtat sig helt.

Efter en transplantation med egna stamceller behöver du komma på flera återbesök.

Efter en transplantation av stamceller från en annan person får du immunhämmande läkemedel. De hindrar kroppen att stöta bort de nya stamcellerna. Du får lämna blodprover flera gånger i veckan och bli undersökt av läkaren en gång i veckan till att börja med.

Barn och ungdomar kan behöva komma på återbesök under lång tid. Läs mer på sidan Barn och cancer.

Behandlingen kan göra att du förlorar en del av vaccinationsskyddet från barndomen. Därför får du ta en del vaccinationer på nytt.

Du kan börja vaccinera dig igen efter minst sex månader. Då har immunförsvaret hunnit återhämta sig tillräckligt för att kunna ge ett bra skydd.

Vaccin mot covid-19

Du kan vaccinera dig mot covid-19 när kroppen har återhämtat sig efter transplantationen, det kan ta flera månader. Prata med läkaren om du undrar hur du ska göra.

Här kan du läsa om vad som går att göra om du får någon komplikation eller biverkning efter transplantationen av stamceller. Prata med läkaren om du vill veta mer om vad som gäller för dig.

GVHD – reaktion efter transplantation med donerade stamceller

Efter en transplantation med donerade stamceller har du ett nytt immunförsvar. Det finns en risk att det nya immunförsvaret uppfattar kroppen som främmande. Då kan immunförsvaret angripa till exempel huden, lungorna, levern eller tarmarna. Det kan hända trots förebyggande behandling med immunhämmande läkemedel.

Reaktionen kallas GVHD, som står för graft versus host disease.

Här är några vanliga symtom på GVHD. Du kan ha ett eller flera av symtomen:

• Du kan få utslag eller pigmentförändringar på huden.
• Huden kan bli hård och tjock
• Det kan klia.
• Du kan få magknip, diarré och minska i vikt
• Det kan kännas torrt och svida i munnen, ögonen eller underlivet.

Besvären kan lindras. De går över för en del, men de kan också bli bestående.

Ökad risk för cancer

Både cytostatika och strålbehandling ger en viss ökad risk för olika nya cancersjukdomar senare i livet.

Brist på hormoner

Både cytostatika och strålbehandling kan leda till brist på hormoner senare i livet.

Vanligast är brist på könshormoner. Hos män kan det leda till små testiklar. Hos kvinnor är det vanligt att hormonproduktionen från äggstockarna minskar. Mensen kan utebli. För att undvika klimakteriebesvär kan du få kvinnligt könshormon som tabletter eller plåster.

Du kan få minskad produktion av sköldkörtelhormon. Det kan påverka ämnesomsättningen, men det finns läkemedel.

För att en transplantation med donerade stamceller ska lyckas är den så kallade vävnadstypen viktig. Den som ger stamceller och den som får stamceller ska ha så lika vävnadstyp som möjligt.

Vävnadstypen är resultatet av de gener man har ärvt från båda sina genetiska föräldrar. Därför är chansen störst att lyckas om ett helsyskon donerar stamceller.

Men en del kan få stamceller från en förälder, trots att det innebär att vävnadstypen bara matchar till hälften. Det kallas haplotransplantation.

Register med personer som vill donera

Det kan gå att hitta en donator i ett stamcellsregister, men det kan ta lång tid. I Sverige finns Tobiasregistret. Det finns också internationella register.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens mognad.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.