Att operera bort prostatan vid prostatacancer – radikal prostatektomi
En operation mot prostatacancer innebär att prostatan och sädesblåsorna tas bort. Det kallas radikal prostatektomi. De flesta opereras med titthålskirurgi, så kallad robotassisterad laparoskopi.
Förberedelser
Du får träffa kirurgen, och kan också få träffa narkosläkaren. Då får du veta mer om operationen och kan ställa frågor.
Du behöver lämna blodprover och bli undersökt med EKG som kan visa att du mår tillräckligt bra för att bli sövd och opererad.
Berätta om dina läkemedel
Du kan behöva göra ett uppehåll om du tar blodförtunnande läkemedel, eller vissa läkemedel för blodtrycket eller hjärtat. Du som har diabetes kan behöva ändra medicineringen.
Här kan du läsa mer om att få narkos och vilka förberedelser som brukar behövas.
Gör ett stopp med att röka och dricka alkohol före och efter operationen
Undvik att röka och att dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer, och för att du ska återhämta dig fortare.
Så går operationen till
De flesta opereras genom sex små hål i magen. Kirurgen använder en operationsrobot. Det kallas robotassisterad laparoskopi, eller titthålskirurgi.
En del behöver bli opererade genom ett snitt från naveln till blygdbenet, men det är inte så vanligt.
Operationen tar två till tre timmar.
Du blir sövd och kan få ryggbedövning vid operationen
Du blir sövd om du ska opereras med titthålskirurgi.
Du blir sövd och får ryggbedövning om du ska opereras genom ett snitt. Ryggbedövningen är till för att ge smärtlindring efter operationen.
Om operationen
Vid operationen tar kirurgen bort hela prostatan, sädesblåsorna och en bit av urinröret. Muskeln som stänger av urinblåsan vid utlösning tas också bort. Muskeln förhindrar sädesvätska från att komma in i urinblåsan. Efter operationen har du ingen sädesvätska.
Så mår du efteråt
Du har fått en urinkateter insatt i penisen när du opererades. Det är en tunn slang som leder bort urinen tills den nya förbindelsen mellan urinröret och urinblåsan har läkt. Det tar cirka en till två veckor. Sedan tar en sjuksköterska bort den.
Katetern kan vara obekväm och obehaglig. Men det är viktigt att den är ordentligt fixerad.
Hes och ont i axlarna
Du kan känna dig hes och skrovlig. Det beror på att du andades genom en slang som fördes ner i luftstrupen när du var sövd.
Det är vanligt att ha lite ont i axlarna några dagar efter en titthålsoperation. Det beror på att det finns rester kvar av koldioxiden som kirurgen använde för att underlätta operationen. Läs mer på sidan om titthålsoperation.
När du ska lämna sjukhuset
De flesta stannar kvar på sjukhuset i en till två dagar.
Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationssåret och urinkatetern ska skötas, och vem du kan kontakta om du behöver.
Du får med dig recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont.
Läkning och sjukskrivning
Det är vanligt att du känner dig trött den första tiden efter operationen. Det är viktigt att du vilar men det är också viktigt att du rör på dig. I början behöver du vara försiktig och inte lyfta tungt.
Prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd om vad du kan göra.
De flesta är sjukskrivna tre till sex veckor.
Läs mer om uppföljning och annan behandling på sidan om prostatacancer.
Komplikationer
Det finns alltid en risk för infektion i magen eller i såren efter en operation. Det kan också bli stopp i katetern så att den behöver spolas.
Kontakta kliniken där du har opererats om du får feber och känner dig sjuk, eller om operationssåret gör mycket ont, blir rött, varmt eller svullet.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du bestämmer över vårdplanen
Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.
Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och om vårdplanen.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
