Operationen genomförs på ett sjukhus med operationsavdelning och ortopedklinik. Du får vanligtvis komma till sjukhuset samma morgon som operationen är planerad till, men på vissa sjukhus får du i stället komma på eftermiddagen eller kvällen före. Vårdpersonalen går ännu en gång igenom rutiner så att du inte har feber, något sår eller en pågående infektion. Du får sedan tala med den ortoped som ska operera.

Du får byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen. Sjuksköterskan sätter fast en venkateter så att du kan få vätska och läkemedel direkt in i blodet. Du får smärtstillande läkemedel före operationen så du slipper ha ont efter operationen. Du får även antibiotika i blodet för att förebygga infektioner.

Det är vanligt att operationen görs i så kallad dagkirurgi, det vill säga att du kommer på morgonen och går hem samma dag.

Så går operationen till

Du får antingen ryggbedövning eller blir sövd med narkos. Det vanligaste är att du får ryggbedövning och något lugnande. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen. Då kan man få ett sömnmedel som gör att man sover igenom hela operationen, utan att vara nersövd med narkos. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Under operationen ligger du vanligen på sidan med stöd framför och bakom kroppen som hjälper dig att ligga stilla. Området som ska opereras tvättas med bakteriedödande spritlösning och täcks in i sterila dukar. Ortopeden gör sedan ett snitt genom huden, underliggande mjukdelar och muskler in till själva höftleden. Ledhuvudet lyfts upp ur ledskålen och de delar som ska ersättas tas bort.

Sedan jämnar ortopeden till ledskålen så att den konstgjorda höftskålen går att fästa där. Därefter fäster ortopeden protesen i ledskålen, antingen med cement eller genom att knacka fast den. Ibland kan protesen behöva fästas med några skruvar in i bäckenet. Ortopeden sätter sedan fast skaftet som den nya höftkulan ska sitta på i lårbenet, med eller utan cement.

När skaftet är på plats sätts den nya höftkulan på och leden läggs tillbaka i rätt läge. Operationen avslutas med att muskler, bindvävshinna, underhudsfett och hud sys igen. Den tar vanligtvis en till två timmar.

Det finns två metoder

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna cementeras fast. Den andra innebär att ingen cement används utan att benet får i stället växa fast mot protesen.

Den senare metoden används oftare på yngre personer, eftersom de oftare har bättre benkvalitet och kan behöva opereras flera gånger. Om en andra operation behöver göras blir den lättare om ledprotesen inte är fastcementerad.

I Sverige är det vanligast att man får en protes som fästs med cement. Det är en säker och bra metod som passar för de flesta. Det är ortopeden som avgör vilken metod som ska användas. Valet av metod styrs av exempelvis ålder, benets kvalitet och formen på ledskålen och lårbenets övre del.

Vid höftledsbrott

Du kan behöva få en helprotes eller en halv höftprotes, beroende på hur brottet ser ut. Om du får en halvprotes ersätts lårbenshalsen och ledhuvudet med konstgjorda delar, men inte ledskålen.

Läkaren kan också fästa ihop benet med hjälp av skruvar eller spikar om benändarna i brottet ligger i bra läge nära varandra. Då kan du behöva få en höftledsprotes om brottet inte läker som det ska och du får besvär.

Du får komma till en uppvakningsavdelning efter operationen. Där bedöms bland annat andning och blodtryck, innan du får komma tillbaka till avdelningen igen.

Du känner ingenting under själva operationen, men efteråt brukar det göra ont i operationsområdet. Därför får du smärtstillande läkemedel. Vårdpersonalen kommer ofta att fråga dig om hur du mår och om det gör ont. Målsättningen är att det ska göra så lite ont som möjligt så att du kan vara uppe och röra på dig utan att känna alltför stort obehag. Det är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp. Du ska samtidigt inte använda mer läkemedel än du behöver, eftersom det kan leda till biverkningar som förstoppning, illamående och yrsel.

Du får också läkemedel som skyddar mot blodpropp. Det kan antingen ges som en spruta i underhudsfettet på magen eller som en tablett. Behandlingen pågår vanligtvis i fyra veckor efter operationen.

Det är individuellt hur länge du behöver stanna på sjukhuset och du får ofta diskutera detta med läkaren före operationen. Du behöver vanligtvis inte stanna länge efter operationen, men det kan variera beroende på hur gammal du är, hur frisk du var innan operationen och hur mycket hjälp du kan få hemma. Ofta handlar det bara om några dagar.

För de allra flesta fungerar protesleden utan komplikationer under resten av livet. De flesta får mindre ont, går bättre och blir rörligare tidigt efter operationen. 

Träning och förhållningsregler

Du får börja träna på att gå och använda höftleden samma dag eller senast dagen efter operationen. Du kan räkna med att den smärta och värk som fanns före operationen försvinner eller minskar kraftigt redan efter några dagar. Däremot är det vanligt att en viss stelhet kan finnas kvar under en tid.

Du behöver träna mycket efter operationen för att få tillbaka styrkan i musklerna och öva upp en bra gångteknik. Fysioterapeuten på avdelningen går igenom ett första träningsprogram med dig. Du får fler övningar som du kan göra efterhand. Läs mer och se filmer om hur du tränar efter en höftledsoperation.

Du får använda kryckor eller andra hjälpmedel till en början, men du klarar dig ofta utan dem efter tre månader. Du kan fortsätta med hjälpmedel om besvären från höften pågått under så lång tid att din styrka och balans blivit märkbart sämre.

Det går bra att ligga på den sida du föredrar redan direkt efter operationen. Men du ska undvika att korsa benen när du sitter åtminstone under tre månader efter operationen.

Det är bra med daglig fysisk aktivitet för att öva upp musklerna och gångtekniken. Du ska undvika att böja eller vrida höften i ytterlägena under minst tre månader efter en operation, eftersom det ökar risken för att höften går ur led. Efter tre månader finns det ofta inga gränser för vilka aktiviteter du får göra, men fråga din läkare. Aktiviteter som promenader, simning, golf, tennis, längdskidåkning, ridning och dans går utmärkt. Utförsåkning kan fungera bra om du är en van skidåkare, men risken finns att höften hoppar ur led om du faller. Du ska undvika extremt tunga eller långvariga belastningar på protesleden.

Du kan själv avgöra när det går bra att ha sex, diskutera gärna med din fysioterapeut eller läkare. Du kan börja köra bil när du har återfått god kontroll och styrka i benet. Det är ditt eget ansvar att avgöra när du är trafiksäker.

Uppföljning

Uppföljningen efter operationen varierar mycket mellan olika sjukhus. Det är vanligt med återbesök efter tre till fyra månader. Läkaren eller fysioterapeuten kontrollerar då hur rehabiliteringen går. Uppföljning kan också ske genom att du får ett telefonsamtal från en sjuksköterska. Ibland får du fylla i frågeformulär.

De flesta som får en ny höftled efter artros kan räkna med att kunna leva resten av livet utan att behöva operera höften igen. Men det finns alltid risk för komplikationer. Man brukar dela in komplikationer i de som kan komma i anslutning till operationen och de som kan komma senare.

Möjliga komplikationer efter operationen

Det är relativt ovanligt att få komplikationer efter en höftledsoperation. Du ska vara uppmärksam på om du får ont i höftleden efter operationen. Då kan du ha fått en infektion. Risken för infektion varierar och beror på flera saker, till exempel ditt tillstånd före operationen och orsaken till operationen, men även vilken typ av operation som gjorts. Fråga din läkare.

Du kan få en infektion i operationssåret som visar sig som en rodnad som gör ont runt sårkanterna. Såret kan också vätska. Du kan ha feber samtidigt som huden känns varm. Symtomen kan variera.

Du kan också få en djup infektion runt protesen. Det gör att du får ont och feber. Du ska genast kontakta ortopedmottagningen om du misstänker en sådan infektion. Det är ett besvärligt tillstånd som kräver lång behandling och det är viktigt att få behandling tidigt. Du får antibiotika före och under operationen för att förebygga en bakterieinfektion.

Den nyopererade höftleden kan hoppa ur led. Det kan hända om du rör på benet utanför de säkerhetsmarginaler som du fått gå igenom både före och efter operationen. Om höften hoppar ur led kan den läggas tillrätta igen under narkos. Det brukar göras utan att operationssåret behöver öppnas.

Du kan också få en blodpropp även om du har fått läkemedel som förebygger blodpropp efter operationen. Ett viktigt sätt att minska risken för blodpropp i benen är att snabbt komma på benen efter operationen. Blodpropp visar sig som svullnad och stumhet i benet, ibland tillsammans med feber. En allvarlig komplikation som kan tillkomma är att blodproppen når lungorna, vilket ger andnöd. Om du misstänker en sådan komplikation bör du söka vård snarast.

Möjliga komplikationer efter en tid

Komplikationer kan också uppkomma flera år efter operationen. Det finns alltid en liten risk att protesen hoppar ur led. Ju yngre och aktivare du är, desto större är risken att protesdelarna lossnar från benstommen. Tio år efter operationen är det färre än fem av hundra som behöver genomgå en operation där hela eller delar av protesen behöver bytas ut. Du bör kontakta en läkare om du får ont när du rör dig och belastar höften. Det kan bero på att den nya leden inte sitter fast ordentlig, eller att en protesdel kan ha blivit sliten eller gått sönder. Du kan också ha fått en infektion i området kring leden. Då måste du gå igenom en ny operation för att ersätta den gamla protesen.

Vissa tandvårdsbehandlingar innebär en risk för att bakterier kommer ut i blodet och kan nå den opererade leden. Du kan få antibiotika inför tandvårdsbehandlingen så att leden inte blir infekterad. Fråga din ortoped om hur du ska göra vid framtida tandvårdsbehandlingar.

Det finns också risk för en infektion på grund av hög ålder, rökning, övervikt och andra sjukdomar. Det kan också ske på grund av brister i immunförsvaret eller blodbrist.

Du ska alltid berätta för din tandläkare om du har en ledprotes. Tandläkaren avgör om du behöver antibiotika.

Det finns olika orsaker till att du kan behöva opereras. Den vanligaste anledningen är att du har artros. Då bryts brosket i höften snabbare än det byggs upp, vilket kan göra att leden fungerar dåligt och att du får ont.

Ett höftledsbrott är en annan vanlig anledning till att du kan behöva opereras.

En mindre vanlig orsak till att du kan behöva opereras är att du har en reumatisk ledsjukdom, som till exempel reumatoid artrit, psoriasisartrit, eller bennekros. Bennekros innebär att blodförsörjningen till höftkulan inte fungerar och att skelettet i området slutar att återbildas. Bennekros kan bero på kortisonbehandling, att du konsumerar för mycket alkohol eller att du fått en allvarlig skada på höftleden och lårbenshalsen.

Du kan inte opereras som planerat om du har en infektion i kroppen, om du har sår på benen eller om du har feber. Risken ökar då för problem med sårläkning, infektion i operationsområdet och andra komplikationer. Du bör heller inte opereras om du haft hjärtinfarkt under det senaste halvåret.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.