Förberedelserna som beskrivs här är förberedelser som görs på kliniken samma dag som operationen. Du får träffa en narkosläkare före sövningen. Då får du berätta om din hälsa och får möjlighet att ställa frågor. Ibland kan du behöva lämna blodprov och genomgå olika undersökningar. Det är för att narkosläkaren ska kunna se att du är i form inför narkosen och den efterföljande operationen.

Du behöver fasta

Innan narkosen behöver du alltid fasta. Det är för att du inte ska riskera att kräkas och få ner maginnehåll i lungorna under sövningen. Fasta innebär att du inte får äta fast föda 6 timmar innan narkosen. Du får däremot dricka klara vätskor fram till 2 timmar innan narkosen.

Här är exempel på klar vätska:

• vatten
• kaffe och te utan mjölk
• saft utan fruktbitar
• läskedryck.

Det betyder att om du till exempel ska opereras på morgonen fastar du från midnatt. Du kan äta frukost om operationen görs tillräckligt sent på dagen. Reglerna kring mat och dryck före sövning är viktiga att följa. Du får ofta reglerna skriftligt från sjukhuset för att veta vad som gäller.

Det är vanligt att du får några tabletter att ta med lite vatten en stund innan sövningen. Det kallas premedicinering och består av tabletter som är svagt smärtstillande och mot illamående.

Berätta om du brukar må illa eller bli åksjuk

Du kan också enbart få tabletter mot illamående. Berätta om du vet att du brukar må illa efter narkos, eller har lätt för att bli åksjuk eller sjösjuk. Då kan du få ett långverkande läkemedel mot illamående innan du sövs.

Berätta om du tar några läkemedel

Tala om för läkaren om du tar några läkemedel, eftersom du kan behöva sluta ta dem tillfälligt eller ändra dosen. Det gäller även barn som ska sövas. Det är extra viktigt om det gäller diabetesläkemedel och blodförtunnande läkemedel. Det finns även andra läkemedel som inte ska tas före operation. Effekten av vissa p-piller, p-stavar och hormonspiraler kan minska eller utebli av narkosen. Det är därför viktigt att du berättar vilka du läkemedel du tar för narkosläkaren. Du ska få information om läkemedel i god tid före operationsdagen.

Tänk på det här

Det finns risker med att sövas om du har en pågående förkylning och inte är helt frisk. Då behöver operationen flyttas fram.

Här är några andra saker du bör tänka på:

• Ta bort smycken och piercing.
• Undvik hudlotion och parfym.
• Ta bort nagellack.

Innan narkosen får du ofta lugnande och smärtstillande medel. Narkosmedlet får du antingen direkt i blodet eller så andas du in det genom en mask. Det är vanligast att sövas genom att få smärtstillande läkemedel eller sömnmedel direkt i blodet, genom en tunn plastslang. Det kallas för en venkateter. Genom katetern får du vätska och läkemedel före, under och efter operationen.

Inne på operationssalen

När du är inne i operationssalen får du lägga dig på ett operationsbord. Du får en blodtrycksmanschett runt överarmen, EKG-elektroder på bröstet och en liten klämma på en av handens fingrar. Det gör det möjligt att övervaka hjärtats och lungornas funktion under hela operationen. Ibland krävs ännu mer mätningar och kontroller under narkosen och då informeras du om det.

Extra syre och läkemedel

Först andas du in extra syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun. Samtidigt får du några olika läkemedel via venkatetern, till exempel smärtstillande läkemedel. Du kan bli torr i munnen. Ibland känns det som att hjärtat slår snabbare eller att du känner dig lite yr en kort stund.

Du får ett narkosmedel som gör att du somnar. Det får du insprutat direkt i blodet genom venkatetern, eller så andas du in sömnmedel genom en mask. Vilken metod som används beror bland annat på vilket ingrepp som ska göras, hur gammal du är, allmän hälsa samt operationsavdelningens rutiner.

Luft genom mask eller tub

När du har somnat kommer narkosläkaren eller narkossköterskan att se till att du får luft. Ibland räcker det med att masken hålls framför näsan och munnen under operationen. Men vid en djupare sövning behöver du få en mjuk slang, en så kallad tub, ner i luftstrupen för att du ska få tillräckligt med luft ner i lungorna. Den förs ner när du redan sover djupt, så du inte upplever något obehag.

Ett alternativ till vanlig tub är larynxmask. Det är en form av tub som bara förs in i bakre delen av svalget och håller bort tungan så att luften lättare kommer ner i lungorna. Larynxmasken gör att du inte behöver sövas lika djupt.

Narkosmedlet gör att du bara sover några minuter. Det finns olika sätt för att förlänga sömnen så att du sover under en hel operation. Då kan du antingen få mer narkosmedel genom venkatetern eller andas in en gasblandning genom masken som gör att du fortsätter sova.

Hur känner jag mig trygg?

En del kan känna oro inför en sövning, kanske vara rädda för att inte vakna eller för att vara vaken under ingreppet utan att kunna meddela sig. Dagens narkosmedel och metoder för sövning är mycket säkra. Narkosläkaren eller narkossköterskan styr sömnens djup och längd. De avbryter den när undersökningen eller operationen är färdig. De har hela tiden uppsikt över den som är sövd och lämnar aldrig sin plats.

Det är inte ovanligt att tycka att det är obehagligt att bli utlämnad och att inte själv kunna styra och påverka det som händer. Det är tyvärr omöjligt att undgå, men narkosläkaren och narkossköterskan brukar försöka göra det bästa av situationen genom att hela tiden berätta vad de gör och hur det kommer att kännas. Du ska också alltid få möjlighet att få så mycket information om narkosen som du behöver för att känna dig trygg.

Lämnas aldrig ensam

Under hela narkosen övervakas du av en narkossköterska eller narkosläkare. Narkospersonalen finns nära intill för att se till så att du sover gott och att hjärta och lungor fungerar som de ska.

När operationen eller undersökningen är färdig avbryts narkosen och efter några minuter vaknar du. Efter en lång narkos kan du känna dig ganska trött och vill gärna somna om. Därför får du ligga på en uppvakningsavdelning de första timmarna tills du känner dig lite piggare.

Så mår du efteråt

Du får alltid stanna kvar ett tag på sjukhuset efter att du vaknat. Effekterna av narkosmedlen finns kvar även efter du har vaknat.

Tala om för vårdpersonalen om du har ont efteråt eller känner dig illamående. Då kan du få läkemedel som lindrar besvären.

Ibland går det bra att lämna sjukhuset redan samma dag. Ibland kan man behöva stanna kvar flera dagar på sjukhuset. Det beror på vilken operation som har gjorts.

Du ska inte köra bil efteråt

Det tar från en halvtimme och upp till ett halvt dygn innan narkosläkemedlen har lämnat kroppen. Kör inte bil eller något annat fordon under det närmaste dygnet. Det kan ibland vara bra att ta hjälp av någon för att komma hem.

För barn gäller liknande förbedelser som för vuxna.

Barnet behöver fasta före narkosen

Barnet ska inte äta något under 6 timmar innan operationen.

Det är tillåtet att dricka klara vätskor fram till 1 timme före narkosen.

Här är exempel på klar vätska:

• vatten
• saft utan fruktbitar
• te utan mjölk
• läskedryck.

Små barn som ammas eller dricker välling

Det här gäller för små barn som ammas eller dricker välling:

• Barnet kan dricka välling fram till 4 timmar före sövning.
• Barnet kan ammas fram till 3 timmar före sövning.

Barn och förälder får ofta vara i ett förberedelserum

Barnet brukar få vara i ett så kallat förberedelserum före sövningen. Då kan föräldern vara med. Barnet får ligga i en säng.

Så kan barnet känna sig trygg

Att barnet får vara i förberedelserummet och ha med sig en förälder eller en annan närstående vuxen kan ofta vara tillräckligt för att barnet ska känna sig trygg och kunna somna lugnt.

Ibland behöver barnet få lugnande läkemedel för somna. Barnet får då läkemedlet som nässpray eller utblandat i vätska, till exempel läsk eller saft. Läkemedlet gör att hen blir lugn och sömnig.

Från förberedelserummet kan barnet sedan rullas in till operationssalen.

Medan barnet opereras får föräldern vänta på uppvakningsavdelningen eller vårdavdelningen.

Ibland behövs inte förberedelserummet

Ibland behöver barnet vara i operationssalen direkt. Det gäller om det finns risk att barnet kommer kräkas. Då är det oftast inte möjligt för föräldrar eller en närstående vuxen att vara med.

Äldre barn som är i tonåren kan ibland vilja klara sig själv, utan att en närstående vuxen är med. Då behöver barnet inte vara i ett förberedelserum före sövningen.

Barnet får en venkateter i handen eller armen

Barnet behöver ha en venkateter i armen eller på handen så att hen kan få narkosläkemedel direkt i blodet. Läs om hur det går till att få en venkateter.

Bedövningsplåster kan lindra sticket

En del barn är rädda för att sövas eller känner oro för att få ett stick i huden. Då finns bedövning som gör att själva sticket inte känns. Bedövningsplåstren bör sättas på minst en timme innan för att fungera bra. Plåstren finns att köpa receptfritt på apotek.

När barnet har haft bedövningsskräm i en till två timmar får hen en venkateter i armvecket eller på handryggen.

Barnet sövs

Genom venkatetern får barnet narkosmedel direkt i blodet. Det gör att barnet somnar mycket fort.

Barnet kan också sövas genom att andas in narkosmedel genom en andningsmask. Då sätts venkatetern på plats när barnet har somnat och behöver inte vara rädd för sticket.

När barnet har somnat får hen ytterligare narkosmedel direkt i blodet.

Efteråt körs barnet till uppvakningsavdelningen

När operationen är klar körs barnet i sin säng till uppvakningsavdelningen. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt.

Föräldern är redan på uppvakningsavdelningen och kan vara med barnet när hen vaknar. Det varierar hur lång tid det tar för barnet att vakna.

En annan vuxen kan följa med barnet om du själv är orolig

Barn kan ofta känna av om en vuxen är orolig. Då kan barnet reagera med att också bli rädd. Då kan det vara bra om en annan närstående som barnet känner sig trygg med följer med till sjukhuset.

Läs mer på Narkoswebben – Narkos för barn och ungdomar, information till föräldrar och närstående.

Narkos innebär att du under en undersökning eller operation sover djupt med hjälp av olika läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont eller uppleva ingreppet. Under sömnen kan du dessutom få muskelavslappnande medel, om det är nödvändigt för den operation du ska genomgå.

Vad händer före narkosen?

Innan du blir sövd behöver du berätta om din hälsa för att sövningen ska kunna planeras på ett bra sätt. Ibland gör narkosläkaren enbart en bedömning utifrån patientjournalen och en hälsodeklaration som du har fått fylla i.

Det här är saker som du kan behöva berätta om:

• tidigare narkoser
• användning av läkemedel
• överkänslighet, allergier eller andra sjukdomar
• användning av tobak
• nackproblem
• illamående eller åksjuka
• din kondition
• lösa tänder eller piercing i tungan eller något annat ställe på kroppen
• sura uppstötningar
• mat och dryck de senaste timmarna.

Du kan ibland få lämna en del blodprover och läkaren går igenom till exempel en EKG-undersökning eller röntgen av hjärta och lungor. Om något talar emot en sövning kan narkosläkaren föreslå en annan bedövningsform.  

Sövning eller annan bedövningsform?

Du kan ofta själv få vara med och bestämma om du ska sövas eller få någon annan bedövningsform. Det gäller om du är frisk för övrigt. När det gäller äldre personer kanske narkosläkaren i stället föreslår ryggbedövning eller lokalbedövning. Dessa bedövningsformer är skonsammare för kroppen än narkos.

Biverkningar eller komplikationer

En del kan må illa efter narkosen. Då är det viktigt att tala om det på en gång. Du ska också berätta om du har ont efter operationen. Då kan du snabbt få läkemedel som lindrar besvären. Det är vanligt att ha lite ont i halsen efteråt om du haft en andningstub under narkosen.

När är narkos olämplig?

Narkos innebär alltid en viss risk, även om den idag är betydligt mindre än tidigare. För en ung, frisk person är riskerna vid sövning mycket liten. När det gäller äldre personer som till exempel har problem med hjärtat, hjärnan, blodtrycket eller andningen ökar riskerna både med narkos och med operation. Inför varje undersökning eller operation görs därför en individuell bedömning av eventuella sjukdomar och behandlingar. Riskerna måste alltid vägas mot vinsterna av att bli opererad. Därför är det vanligt att du får vara med i diskussionen om behandlingen med narkosläkaren och kirurgen före operationen.

Läkaren kan föreslå en mindre riskfylld bedövningsform om det är möjligt. Ibland kan narkosläkaren helt avråda från narkos eller annan bedövning. Det kan innebära att operationen inte kan göras, men det är ovanligt.

Narkos vid andra tillfällen

Narkos kan ibland också användas inför vissa undersökningar. Det kan till exempel vara om ett barn ska röntgas och det är nödvändigt att hen ligger stilla.

Hos tandläkaren kan det också finnas möjlighet att bli sövd om du är rädd och spänd vid undersökning och behandling.

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.