Stöd för skelett och leder

Ortoser – stöd för leder och skelett

Ortoser är olika hjälpmedel som ger stöd för en kroppsdel som gör ont eller behöver extra stöd.

En person sitter och stickar med en ortos som stöd på ena handen.
Du kan använda en ortos om du har en kroppsdel som behöver stöd eller om musklerna är svaga.

Ortos kallas ibland för stödbandage eller skena. Det är ofta en skena som går att ta av. Det kan också vara en hylsa av plast som sitter fast med kardborrband. Det finns både mjuka och hårda ortoser. 

Ortoser kan användas för till exempel armar, händer, knän, rygg, ben eller fötter. 

En ortos är ett slags hjälpmedel. Så går det till att få ett hjälpmedel.

Hur kan en ortos hjälpa mig?

Ortosen kan hjälpa dig i vardagen, till exempel om du har en kroppsdel som behöver stöd.

En ortos kan hjälpa till att lindra smärta, förbättra rörligheten och till exempel stabilisera leder.

Sjukdomar som ger besvär med lederna.

En ortos kan hjälpa dig om något av det här stämmer in på dig: 

  • Du har en kroppsdel som behöver stöd. Till exempel om du belastar kroppsdelen annorlunda för att du har ont.  
  • Dina muskler är svaga, till exempel på grund av sjukdom eller efter en skada. 
  • Du behöver hålla en kroppsdel stilla för att en skada ska läka. 

En del ortoser använder du när du är stilla, andra när du rör på dig. Du kan använda en ortos som stöd under en kortare eller längre tid.  

Vilken typ av ortos du behöver beror på: 

  • var du har ont 
  • vilken eller vilka leder som ska stabiliseras.  

Om en skada ska läka  

Du kan ibland få en ortos i stället för att bli gipsad när du har brutit eller fått en spricka i skelettet. Ortosen håller kroppsdelen stilla så att skelettet läker. Du kan få en ortos när gips inte kan fästas på ett bra sätt. Till exempel om du har brutit ett ben i överarmen eller ryggen.

Vem kontaktar jag om jag vill ha en ortos?

För att få en ortos som hjälpmedel från vården behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov. Kontakta en vårdcentral för att få information om hur du ska göra för att få hjälp. Om du har hemsjukvård kan du prata med sjuksköterskan.

Du kan också kontakta den mottagning där du brukar få vård för dina besvär. Det kan till exempel vara en reumatologmottagning eller neurologmottagning.

Hur går utprovningen till?

En person som utreder ditt behov av hjälpmedel och beslutar vilket eller vilka hjälpmedel du får kallas förskrivare.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Du får hjälp av förskrivaren att prova ut ortosen så att den passar dig. Förskrivaren förklarar för dig hur du ska använda ortosen. Du får också träna på att använda den.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel. Förskrivaren förklarar vilka ortoser som kan passa dig. Om det finns flera olika ortoser som passar dig kan du själv välja vilken du vill ha.

För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Vad kostar det att få en ortos?

Den avgift som du betalar för att få ett hjälpmedel varierar i olika regioner och kommuner. Även avgifter för besök hos förskrivare, utprovning och lån av hjälpmedel varierar beroende på var i landet du bor och vilken typ av hjälpmedel du får förskrivet.

I en del regioner finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Du kan köpa en ortos själv utan att kontakta vården.

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du skulle vilja köpa hjälpmedel utan att ha kontakt med vården. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du bor i.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel av din region eller kommun.

Köpa hjälpmedel själv.

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

Du använder ditt hjälpmedel så länge du behöver.

När du får ortosen ska du också få information om vem du ska kontakta om ortosen går sönder och behöver lagas.

Skada eller förlust av hjälpmedel

Du som hyr eller lånar ett hjälpmedel ska kontakta förskrivaren för att anmäla om det har blivit skadat, borttappat eller stulet. Du måste också göra en anmälan till polisen om ditt hjälpmedel har blivit stulet.

Om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel

Kontakta den personen som skrev ut ditt hjälpmedel, om du inte är nöjd med det. Hjälpmedlet kan behöva justeras eller så kanske du behöver mer träning för att använda det. Du kan ibland få ett annat hjälpmedel utskrivet.

Förskrivaren kan behöva göra en ny bedömning av dina behov efter en tid, för att se om dina behov har förändrats.

Du kanske inte är nöjd med den förskrivare du har träffat. Då kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att träffa någon annan.

Få hjälp och stöd vid klagomål

Du kan också kontakta patientnämnden som finns i varje region, om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare.

Du kan kontakta patientnämnden först om du vill. Du behöver inte ha kontaktat vården innan med dina synpunkter.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.

Aktuella artiklar

Att få ett hjälpmedel - så går det till

Du kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt.

Leder

Har du ont i lederna eller undrar hur du stretchar ett löparknä? Här kan du läsa mer om olika sjukdomar som ger besvär med lederna.

Att bli gipsad

Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.

Till toppen av sidan