Muskelkramp - sendrag
Muskelkramp innebär att en muskel plötsligt drar ihop sig och gör ont. Om du får kramp i vaden eller under foten kallas det även sendrag. Alla kan få muskelkramp. Kramp i en muskel är vanligt och skadar inte muskeln.
Muskelkramp är vanligt hos äldre och gravida, särskilt under senare delen av graviditeten.
Varför får jag muskelkramp?
Varför man får muskelkramp är oftast inte känt. Det är vanligt att få kramp om du har ansträngt någon muskel mer än vanligt. Det kan ske när du till exempel har idrottat eller arbetat länge i trädgården. Du kan också få kramp om du har suttit, legat eller stått i en obekväm ställning under en längre tid.
Muskelkramp kommer ofta när du ska somna eller när du sover.
Vätskedrivande läkemedel kan göra att du lättare får kramp. Orsaken till muskelkramp kan också vara olika sjukdomar, även om det är ovanligt.
Symtom
Muskelkramp är vanligast i foten eller vaden. När du får kramp drar muskeln plötsligt ihop sig och det gör ont. Muskeln är hård och spänd. Det är vanligt att både kunna se och känna att muskeln har dragit ihop sig.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du ofta har besvärlig kramp. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vad kan jag göra själv?
Krampen går ofta över av sig själv inom några minuter. Du kan pröva att gå några steg om du har kramp i benet eller foten. Du kan försöka få krampen att släppa genom att massera och försiktigt sträcka ut muskeln.
Om du har kramp i vaden kan du pröva att ställa dig upp och trycka foten mot golvet. Du kan också sträcka ut muskeln genom att böja upp foten och trycka den mot exempelvis sänggaveln eller en vägg. Du kan även stå upp, ta ett steg bakåt med det smärtande benet och trycka foten mot golvet.
Ett sätt att förebygga kramp är att pröva att stretcha regelbundet, till exempel när du har motionerat. Det är bra att stretcha musklerna när de är uppvärmda, till exempel efter en promenad.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.