Frusen skuldra börjar ofta smygande med att det gör ont i axeln när du rör den. Därefter börjar axeln bli stel och stelheten ökar med tiden. Stelheten kan komma upp till ett par månader efter att det börjat göra ont. Den kan leda till att du till exempel får svårt att kamma dig eller borsta tänderna. Du får även värk i axeln och det är vanligt att det gör som mest ont på nätterna när du ligger och ska sova.

Du kan kontakta en vårdcentral om du har ont eller är stel i axeln. Där kan en läkare undersöka om besvären orsakas av frusen skuldra eller om de orsakas av en annan sjukdom.

Du kan också vända dig direkt till en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär, hur länge du haft dem och hur det känns. Oftast är det inte stelheten som gör att du söker vård utan att axeln gör ont när du rör den. Du är inte stel i axeln om du söker läkaren i början av sjukdomstiden. Därför kan det vara svårt för läkaren att ställa diagnosen frusen skuldra.

Du får göra vissa rörelser för att läkaren ska kunna avgöra om du har frusen skuldra. Det tydligaste tecknet på att du har sjukdomen är att du har svårt att vrida armen utåt, även om läkaren hjälper till. Det är också svårt att sträcka armen rakt uppåt.

Det kan hända att du blir undersökt med röntgen för att läkaren säkert ska kunna utesluta andra orsaker. Vid frusen skuldra syns inga förändringar på röntgen.

Det räcker oftast med smärtlindring och fysioterapi om du har frusen skuldra. Du kan vanligtvis lindra smärtan i axeln med hjälp av värktabletter som innehåller det verksamma ämnet paracetamol. Paracetamol använt i rätt dos ger få eller inga biverkningar.

Du kan också använda läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade NSAID. Ett exempel på NSAID som ofta används när du har frusen skuldra är naproxen. En annan NSAID som kan användas är ibuprofen. En nackdel med NSAID är att de kan irritera magslemhinnan.

Du bör använda paracetamol istället för NSAID om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.

Läkaren kan ge dig råd om vilka tabletter du ska ta och hur ofta du ska ta dem. Det är ganska vanligt att du behöver ta olika värktabletter samtidigt.

Ibland kan du få en spruta med kortison i axelleden i början av sjukdomstiden. Kortisonet kan lindra värken.

Behandling hos fysioterapeuten

Hos fysioterapeuten kan du få smärtlindring med kyla, värme, akupunktur eller transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad tens.

När du får smärtlindring med kyla gör fysioterapeuten det ofta med kylpåsar. Värmebehandlingen får du till exempel med värmepåsar eller värmelampa. Vid tens fäster fysioterapeuten elektroder på huden. Svaga elektriska impulser stimulerar sedan nerverna och lindrar smärtan.

Det är framför allt under läkningsfasen som frusen skuldra behandlas med fysioterapi, men det är oftast bra att göra det under hela sjukdomstiden. Behandlingen går framför allt ut på att lindra smärtan, men också att träna axelns styrka. Fysioterapi kan ofta även hjälpa till att ge axelleden bättre rörlighet. Du får mestadels göra behandlingarna hemma.  

Läs mer om sjukgymnastik vid besvär i nacke, axlar och rygg.

Blockera nerver mot smärta

Du kan få så kallade nervblockader av en narkosläkare om du har väldigt ont. Det innebär att ett bedövningsmedel sprutas in vid en större nervgren som leder till axeln, så att nervgrenen blir blockerad och inte leder smärtimpulser. Det varierar från person till person hur länge smärtan lindras. Du får vanligtvis denna behandling på sjukhus.

Flera operationsmetoder

Du kan ibland bli opererad om du har stora besvär. Det kan till exempel bli aktuellt om du inte kan arbeta eller klara av ditt vardagsliv på grund av stelhet och smärta. Operationen innebär att den krympta ledkapseln antingen spräcks eller delas. Du kan vanligtvis åka hem från sjukhuset samma dag som du opereras.

Det finns olika operationsmetoder. Den vanligaste är att läkaren spräcker kapseln genom att med kraft röra armen i olika riktningar. Ibland sprutar läkaren först in vätska i ledkapseln för att vidga den. Du är sövd med narkos under operationen.

Titthålsoperation, även kallat artroskopi, innebär att läkaren för in ett rör med fiberoptik i leden. Sedan delar läkaren den krympta ledkapseln. Du är sövd med narkos även under denna behandling.

Risker med operation

Den operationsmetod då ledkapseln spräcks genom att armen rörs åt olika håll leder ibland till skador på axelleden, senor och ledband. Operationen kan även orsaka ett brott på överarmsbenet, men det är mycket ovanligt.

Efter operation

Du blir oftast betydligt bättre av en operation och det brukar innebära att axelns rörlighet ökar och att du får mindre ont. Den första tiden efter operationen kan du ha svårt att använda axeln på grund av att den gör ont, men du kan börja med fysioterapi igen när axeln blivit bättre.

Två månader efter operationen har smärtan i axeln vanligtvis minskat. På längre sikt mår du oftast bättre eller lika bra jämfört med om du inte hade blivit opererad.

Frusen skuldra tar lång tid att läka och det kan kännas tungt att veta att du måste leva med sjukdomen i två till tre år. Du kan behöva prata med till exempel en läkare om din situation.

Under sjukdomstiden brukar man klara de flesta sysslorna i hemmet med en arm, men ibland kan man behöva hjälp. Du kan också behöva vara sjukskriven en tid eller få andra arbetsuppgifter om du har ett arbete där du använder axeln.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.