Näspolyper
Näspolyper är runda utväxter i näsans slemhinna. Små polyper brukar inte ge några besvär, men större polyper kan orsaka nästäppa och även andra besvär. Polyper behandlas med läkemedel och ibland med operation.
En näspolyp växer från bihålorna ner i näsgångarna. Polyperna sitter oftast så långt in i näsan att du inte kan se dem själv.
Du kan ha en eller flera polyper. De kan vara olika stora och brukar sitta på båda sidorna i näsan. Näspolyper är ovanliga hos barn.
Symtom
Små polyper ger inga symtom alls.
Större polyper kan ge något eller några av följande symtom:
- Du känner dig täppt i näsan under en längre tid, och besvären blir inte bättre.
- Du får nedsatt luktsinne och smaksinne.
- Du får återkommande snuva.
Symtomen kommer ofta långsamt över flera år, men ibland kan det gå mycket snabbare. Även om polyperna finns i båda näsborrarna kan besvären vara större på ena sidan.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du är mycket täppt i näsan och inte har blivit bättre efter en månad. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vad kan jag göra själv?
Du kan pröva att skölja näsan med en koksaltlösning. Det finns att köpa receptfritt på apotek eller så kan du göra blandningen själv. Då blandar du ett kryddmått salt i en deciliter vatten.
Du sköljer näsan med en nässköljare i form av en kanna. Kannan finns att köpa på apotek.
Undersökning
För att kunna se om du har näspolyper tittar läkaren in i din näsa. Du kan behöva få avsvällande näsdroppar eller nässprej innan om du är mycket täppt i näsan.
Ibland vill läkaren titta längre in i näsan. Det gör hen med hjälp av fiberoptik. Läkaren för in en tunn slang i näsan och kan då se hur det ser ut inuti näsan. Läkaren kan då avgöra om det finns tecken på polyper eller om nästäppan har någon annan orsak.
Ibland görs även en datortomografi.
Behandling
Du som har näspolyper får oftast behandling med nässprej som innehåller kortison. Det gör att polyperna blir mindre.
Det kan ta flera veckor innan polyperna krymper. Polyperna försvinner inte helt av kortisonsprejen, men de brukar krympa så mycket att besvären minskar. Du kan även behöva ta kortisontabletter under några dagar för att polyperna ska krympa ihop snabbare.
För att polyperna inte ska växa igen kan du behöva fortsätta behandlingen med kortisonsprej. Du kan behöva använda kortisonsprejen under flera år och ibland hela livet.
Polyperna kan opereras bort
Polyperna kan opereras bort om du inte blir bättre efter behandling med nässprej.
Hur operationen går till beror på var i näsan och bihålorna polyperna sitter. Vid lindriga besvär kan operationen göras med lokalbedövning och då kan du lämna mottagningen samma dag som du blir opererad. Du kan behöva sövas inför operationen om polyperna är stora och utbredda. Även om du har blivit sövd kan du oftast lämna sjukhuset samma dag.
Efter operationen blir du svullen i slemhinnan och kommer därför att vara mycket täppt i näsan under några dagar. Du får även så kallad packning i näsan. Det kan vara till exempel en tamponad som sväller eller en gasbinda. Tamponaden tar du bort själv. Du får information om när du ska ta bort den. Ofta är det efter en eller två dagar.
Näspolyper kan komma tillbaka
Näspolyper kan komma tillbaka även om du har opererats. För att förhindra att du får tillbaka polyperna bör du använda nässprej med kortison även efter operationen.
Vad beror näspolyper på?
Ofta är det oklart vad näspolyper beror på. De kan till exempel komma efter en långvarig infektion i näsan eller i bihålorna. De kan också bero på allergiska besvär.
Du som är överkänslig mot acetylsalicylsyra har större risk att få näspolyper. Acetylsalicylsyra finns i vissa smärtstillande tabletter.
Det är också vanligare att få näspolyper om du har astma. Astman blir oftast lindrigare efter att du har fått behandling mot näspolyperna.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.