Infektioner i öron, näsa och hals

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en väldigt smittsam infektionssjukdom hos barn. Den orsakas av bakterier. Infektionen kan gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.

Scharlakansfeber är vanligast hos barn mellan fem och femton år. Barn under sex månader är oftast skyddade genom antikroppar som överförts under graviditeten.

Äldre barn och vuxna får sällan scharlakansfeber. De får i stället halsfluss.

Symtom

Barnet får symtom en till tre dagar efter att hen har smittats.

Tungan blir röd med upphöjda prickar. Det kallas smultrontunga.

Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får feber som oftast är måttlig, men som kan vara hög. Febern varar från ett par dagar upp till en vecka om den inte behandlas.
  • Det gör ont i halsen, magen och huvudet.
  • Barnet känner sig illamående och kräks.
  • Lymfkörtlarna på halsens utsida kan bli svullna och kännas ömma.
  • Halsmandlarna blir större och röda. Det bildas vitgula varproppar på halsmandlarnas yta.
  • I början av sjukdomen får tungan en gulvit hinna. Beläggningen försvinner efter någon dag och tungan blir istället glänsande röd, med svullna små upphöjningar. Den påminner om ytan hos ett smultron och brukar därför kallas smultrontunga. 

Barn som har scharlakansfeber får även symtom som syns tydligt på kroppen.

Knottriga hudutslag

Något dygn efter att ett barn blivit sjuk får hen små utslag på huden. Utslagen börjar ofta vid armhålorna och ljumskarna och sprider sig till mage och rygg. Till slut kan de täcka större delen av kroppen, som då blir röd. Den röda tonen kan vara tydligare att se på ljus hud. På mörkare hud kan de röda hudförändringarna vara svårare att se.

Utslagen är som små upphöjningar i huden. Det känns strävt när du stryker med handen över huden.

Det är också vanligt med sår i mungiporna och på fingrarna, vid naglarna.

Röda kinder

Ansiktet blir lätt rosafärgat men huden runt munnen fortsätter att vara blek.

Sena symtom

En del symtom visar sig först några veckor efter att scharlakansfebern bröt ut.

  • Barnet kan få ont i stora leder som knän och armbågar. Värken försvinner av sig själv inom någon vecka.
  • Huden på handflator, fotsulor, fingrar och tår börjar fjälla. Även huden på magen, bröstet och ryggen kan börja fjälla.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om du tror att ett barn har scharlakansfeber. 

Du kan vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar om det är stängt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att ett barn har fått komplikationer till följd av scharlakansfeber. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur kan jag förebygga scharlakansfeber ?

Vädra och tvätta händerna noga för att förebygga att smittan sprids.

Så tvättar du händerna

Så smittar scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av så kallade streptokocker som är väldigt smittsamma bakterier. Det finns inget vaccin mot scharlakansfeber.

När en person med scharlakansfeber nyser eller hostar samlas droppar som innehåller smittämnen i luften. Då kan den som står nära bli smittad. Det kallas för droppsmitta.

Scharlakansfeber kan också smitta genom direkt kontakt, till exempel genom händerna eller genom kramar och pussar. Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i. Det kan till exempel vara handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

Scharlakansfeber smittar från någon dag före barnet blir sjukt och flera veckor efteråt om barnet inte får behandling. Barnet brukar inte smitta efter två dygns antibiotikabehandling.

Scharlakansfeber sprids främst från personer som själva är sjuka. Ett barn kan också bära på streptokocker och vara smittsam utan att själv vara sjuk. Upp till hälften av eleverna i en klass där det förekommer scharlakansfeber kan vara friska smittbärare. 

Barn ska stanna hemma

Barn ska stanna hemma från förskolan eller skolan i minst två dygn efter att de börjat en behandling med antibiotika.

När barnet går tillbaka ska hen orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Undersökningar

Läkaren tittar i svalget, på tungan och på utslagen för att avgöra om ett barn har scharlakansfeber. Barnet brukar få berätta hur hen mår själv, om hen kan.

Det går också att göra ett så kallat snabbtest, som visar om det finns streptokocker i halsen. Läkaren tar provet från svalget med en liten pinne med bomull på toppen och blir klart på några minuter. Snabbtestet utförs på läkarmottagningen.

Behandling

Barn som har infektion med streptokocker behandlas med antibiotika. Det är viktigt att inte sluta innan behandlingen är klar, även om barnet blir friskt.

Du kan ge receptfria läkemedel om barnet har feber och ont

Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

  • Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
  • Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen. 

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Vissa läkemedel är bäst att undvika vid feber

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.

Vad händer i kroppen?

Streptokockbakterierna kommer in i kroppen genom inandningsluften och genom kontakt med smittade personer eller föremål. Bakterierna når sedan slemhinnorna i svalget. De förökar sig och bildar ett bakteriegift, som sprids vidare i kroppen med blodet.

Bakterierna gör att man får en infektion i halsmandlarna. Då bildas ett gift som ger röda hudutslag på kroppen. Även tungan blir röd och knottrig. Mot detta bakteriegift bildas antikroppar. De gör att man inte kan få utslaget igen vid en ny streptokockinfektion. Vid nästa streptokockinfektion får man i stället halsfluss.

Komplikationer

De allra flesta blir friska när de behandlas med antibiotika. Det är ovanligt att få någon komplikation.

Halsböld

Hos något enstaka barn utvecklas halsinfektionen till en kraftigare infektion på ena sidan av halsen. Barnet kan då få mer ont och det blir svårare att svälja och gapa. Till slut bildas det en halsböld. Halsböld behöver behandlas av en läkare.

Njurinflammation

Det är ovanligt men en del barn kan få njurinflammation. Ett symtom på njurinflammation är svullna ben och fötter. Symtomen brukar komma efter en vecka. Det går också att upptäcka njurinflammation genom att en läkare tar ett blodprov eller ett urinprov. Njurinflammationen brukar gå över av sig själv.

Reumatisk feber

En ovanlig komplikation av scharlakansfeber är reumatisk feber. Reumatisk feber visar sig någon vecka efter att scharlakansfebern är över och gör att barnet får ont i lederna och inflammation i hjärtat. Det kan påverka hjärtklaffarna och göra att barnet blir trött, andfådd och känner sig sjuk. 

Barnet behandlas med antibiotika mot de streptokocker som är kvar, och med kortison för att motverka inflammationen i lederna och hjärtat. De flesta som behandlas mot reumatisk feber blir bra i lederna men ungefär hälften får en hjärtklaff-sjukdom i form av en förträngd mitralisklaff. 

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Om det behövs hjälpmedel ska ni få information om vad som finns och hur ni får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård.

Mer på 1177.se

Att vårda tillfälligt sjuka barn hemma

Små barn är ofta sjuka. Därför är det en naturlig del av livet som småbarnsförälder att ta hand om sina sjuka barn. Oftast handlar det om lindriga infektioner som går över av sig själv.

Ta tempen på barn

För att ta reda på om barnet har feber kan du mäta barnets kroppstemperatur. Det kallas också för att ta tempen. Två sätt som ger säkra resultat är att ta tempen i örat eller stjärten.

Till toppen av sidan