Vanliga symtom är att du har sämre hörsel eller ingen hörsel alls på ena örat. Det kan också kännas som att du har lock för örat. Andra symtom kan vara:

• tinnitus
• yrsel
• illamående eller kräkningar.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du plötsligt får en hörselnedsättning på ett öra. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar nästa dag.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läkaren undersöker dina öron. Hen använder bland annat ett öronmikroskop. Genom det kan läkaren se in i örat och se örat mycket förstorat och i detalj.

Läkaren gör en hörselundersökning. Hen slår på en stämgaffel och sätter den mitt i din panna. Sedan får du berätta i vilket öra du hör ljudet från stämgaffeln.

Du kan också få göra en tonaudiometri, som bland annat visar hur mycket hörseln är nedsatt. Då får du sätta på dig hörlurar och lyssna med ett öra åt gången på en serie rena toner. När du hör en ton markerar du det genom att trycka på en knapp. De svagaste tonerna som du kan uppfatta kallas hörtrösklar och registreras samtidigt i ett diagram, ett så kallat audiogram.

En del kan behöva utredas vidare, och får då en remiss till en läkare som är specialist i öron-näsa och halssjukdomar eller hörsel- och balansrubbningar.

Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat besvären, och vad undersökningarna visar.

När det inte finns någon särskild orsak brukar det vanligaste rådet vara att vila och undvika fysisk och psykisk ansträngning. Då kan de skadade hörselcellerna återhämta sig.

Du ska också försöka undvika att utsätta det skadade örat för höga ljud under åtminstone en vecka. Använd hörselskydd om det behövs.

En svullnad i örat kan ibland behandlas med kortison i tablettform som läkaren skriver ut.

Oftast kan läkaren inte hitta någon särskild orsak vid en undersökning. Men ibland kan hörselnedsättningen bero på en infektion som borrelia, herpes eller influensa. Det kan också bero på att du har utsatts för något starkt ljud som har skadat hörselcellerna.

Det kan också finnas ovanligare orsaker till den plötsliga hörselnedsättningen. Ibland beror det på något problem med hörselnerven eller snäckan, där hörselorganet sitter.

En plötslig hörselnedsättning kan också bero på ett slag eller skada på huvudet.

Det är ovanligt men hörselnedsättningen kan bero på att ett blodkärl i innerörat har skadats, exempelvis av en blodpropp. 

Att man plötsligt tappar hörseln på ett öra kan vara obehagligt men beror nästan aldrig på något allvarligt.

Plötslig hörselnedsättning går ofta över av sig själv. Men för en del blir den bestående. En hörselskada kan påverka ditt sociala liv och din kommunikation med andra. Det kan bli en stor omställning, vilket kan vara påfrestande. Det är därför bra att så tidigt som möjligt få råd och stöd om rehabilitering.

På sidorna om hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hörapparater och andra hörhjälpmedel, och söka fram vilka hjälpmedel som finns att få där du bor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.