Tandlossning går ofta så långsamt att du inte själv upptäcker sjukdomen.

Inflammationen kring tänderna gör inte ont. Du kan ha inflammationen länge innan tänderna blir lösa.

Ett symtom som uppstår innan tänderna lossnar är att det ofta är ömt och blöder från tandköttet när du borstar tänderna.

Den som röker märker oftast ingen blödning eftersom blodkärlen dras ihop av rökning.

Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet blöder när du borstar tänderna eller om en eller flera tänder känns lösa.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är viktigt att hålla tänderna rena så att inte bakterier kan samlas mellan dem. Förutom att borsta tänderna med tandborste är det bra att använda mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka.

Det är också viktigt att regelbundet gå till tandläkaren eller tandhygienisten. Då blir du undersökt och det märks om tandköttet är inflammerat eller om du har tandlossning.

Den tandläkare eller tandhygienist som du träffar ger råd om hur du ska sköta dina tänder. De kan också berätta hur ofta du behöver undersökas eller få behandling.

Rökning ökar risken för tandlossning

Rökning gör det svårare att upptäcka tandlossning. Om du är rökare och har fått tandlossning är det bra att sluta röka för att hejda tandlossningen.

Vid en undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten mellanrummen mellan tänderna och tandköttet för att se hur djupa de är och om de blöder. Mellanrummen kallas för tandköttsfickor. Börjar det blöda vid mätningen är det ett tecken på att tandköttsfickorna är inflammerade.

En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda.

Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tanden fäster i käkbenet.

Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt.

Men du kan få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid. Då kan det behövas specialistvård.

Vid behandling av tandlossning tar tandläkaren eller tandhygienisten bort beläggningar med bakterier på tänderna. Framför allt behöver tandläkaren eller tandhygienisten få bort tandsten och beläggningar med bakterier i tandköttsfickor som är så djupa att du själv inte kommer åt dem.

Den del av tandens fäste som redan har förstörts kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan göra att inte mer av tandfästet förstörs.

Bakterier tas bort med speciella instrument

Du kan inte själv ta bort beläggningar med bakterier som finns på tandrötternas yta under tandköttskanten. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument. Det är vanligt att få lokalbedövning vid behandlingen så att det inte går ont. Du får ofta gå flera gånger för att göra rent alla tänder.

Med behandling läker oftast inflammationen och tandköttet runt tanden blir friskt. Eftersom delar av tandens fäste har förstörts av infektionen blir rötterna närmast tandkronan ofta synliga. Tänderna kan då se längre ut än förut och du kan få ilningar i dem den första tiden. Tänderna kan också bli mer oskyddade och mer känsliga.

Ibland behövs operation

Du kan behöva remiss till en specialist på tandlossning om du har en allvarlig form av tandlossning. En sådan specialist kallas parodontolog.

Ibland behövs en operation för att få bort beläggningarna med bakterier och tandsten i de djupa tandköttsfickorna.

Ibland går det att med en operation också återskapa delar av det förlorade tandfästet. Operationen görs med lokalbedövning. Man brukar inte behöva bli sjukskriven efteråt.

Ibland behöver tänder ersättas med tandbrygga eller protes

Ibland går det inte att rädda alla tänder utan några måste tas bort. Att bli av med tänder kan påverka hur man tuggar, hur man pratar och även utseendet i ansiktet.

Då kan du behöva en ersättning för tanden, till exempel en tandbrygga, ett implantat eller tandprotes.

Viktigt att få tandvård efteråt

Efter behandlingen är det viktigt att få behandling två till fyra gånger om året. Då går du oftast till en tandhygienist som kan undersöka om ditt tandkött är friskt eller om det finns nya infektioner. Hen ser också om du har rätt teknik för att hålla tänderna rena. Tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier och tandsten om det behövs.

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.

Läs om dina rättigheter i tandvården här.

Gratis för barn och unga

Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år du fyller 23. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att du behöver.

Tandvårdsbidrag

Du får betala för tandvård från och med det år du fyller 24.

Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket du får beror på hur gammal du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att du vill använda bidraget när du ska betala.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får du tandvårdsstöd från staten. 

Garantier

Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder du kan få en behandling omgjord utan att du behöver betala en gång till. Läs om garantier inom tandvård.

Läs om kostnader och ersättningar inom tandvård här.

Tolkning till ditt språk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar ditt besök. Ibland kan du behöva betala för språktolk.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.