Orsaken till att du gör av med mycket vätska kan till exempel vara att du svettas mycket, kräks, har feber eller tar läkemedel som är vätskedrivande. Risken för att bli uttorkad ökar också om du har diabetes med högt blodsocker. Överskottet av socker utsöndras i urinen och drar med sig vätska från kroppen.

En del personer har problem med att de ständigt känner sig kissnödiga. De dricker då mindre trots att de är törstiga, vilket leder till uttorkning.

Barn är extra känsliga för vätskebrist och uttorkning. Läs mer om vätskebrist och uttorkning hos barn.

Du kan känna dig törstig, torr i munnen och bli trött om du har vätskebrist. Du kan också kissa mindre och få mörkfärgad urin.

Du kan bli kraftigt uttorkad om du inte lyckas få i dig tillräckligt med vätska. Då kan du få snabb puls, bli förvirrad och till slut förlora medvetandet.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande situationer:

• Ett litet barn kissar lite eller inget alls och är slött.
• Du eller någon i närheten har symtom på kraftig uttorkning.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Ring +46 771-11 77 00 om du vill ha sjukvårdsrådgivning när du är utomlands. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och få råd om vad du kan göra själv och om du bör söka vård.

Du kan läsa mer om vad som gäller om du behöver vård i texten Vård utomlands.

Det här är exempel på vad du själv kan göra för att minska risken för uttorkning:

• Drick mer när det är varmt.
• Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver dricka mer.
• Tänk extra mycket på att få i dig vätska om du är gravid.

En del kan behöva hjälp

Tänk på att en del personer kan ha svårt att själva känna när de är törstiga eller komma ihåg att dricka. Det gäller till exempel de som har demens eller äldre personer som inte kan eller orkar dricka utan hjälp. Du kan också behöva hjälpa små barn genom att erbjuda dryck.

Du ska dricka något på en gång om du har vätskebrist.

Försök att dricka lite i taget och ofta om du har magsjuka, även om det kan vara svårt att dricka mellan kräkningarna. Du kan pröva med vatten eller te, eller vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Vätskeersättning innehåller lämpliga mängder av salter och socker.

Det är bra att undvika mycket söta drycker och lightdrycker, eftersom dessa kan ge diarré som kan göra att du blir mer uttorkad.

Du kan behöva vård på sjukhus

Du behöver få vård om du är kraftigt uttorkad. Då kan du behöva få vätska och salter direkt i blodet i form av dropp. Det är för att du snabbt ska återfå vätskebalansen.

Om du har diabetes kan du behöva hjälp att sänka blodsockervärdet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.