Typiskt för magsjuka är att du blir sjuk snabbt och att du oftast blir bättre inom några dagar. De vanligaste symtomen på magsjuka är följande:

• illamående
• kräkningar
• diarré
• ont i magen.

Ibland kan du även få feber och ont i kroppen.

De flesta som får magsjuka blir friska utan att behöva söka vård. Det finns några saker du kan göra för att må bättre.

Drick lite och ofta

Du behöver dricka mer vätska än vanligt när du är magsjuk. Det gäller framför allt om du har feber eller om det är varmt väder.

Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga. Här kan du läsa mer om vätskebrist och uttorkning hos barn. 

Drick lite i taget. Använd en matsked om du har svårt att få i dig vätskan.

Det kan vara bra att dricka vätskeersättning om du har kraftiga diarréer eller kräks mycket. Du kan köpa vätskeersättning på ett apotek, eller så kan du blanda till den själv.

Ät mat när du känner dig bättre

Pröva att äta vanlig mat så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen. Börja gärna med små portioner.

Undvik fiberrik mat och kaffe, det kan ge dig mer diarré igen.

Lindra sveda

Att ha diarré kan leda till att det svider och gör ont runt ändtarmsöppningen. Du kan då pröva följande för att lindra:

• Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Torka dig försiktigt efteråt, gnid inte.
• Smörj runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva.

Använd läkemedel om du behöver stoppa diarrén tillfälligt

Det finns läkemedel du kan använda om du behöver stoppa diarrén tillfälligt, till exempel inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet loperamid eller racekadotril.

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Kontakta en vårdcentral eller ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du har haft diarré i mer än en vecka.
• Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
• Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom.
• Du är magsjuk och använder vissa läkemedel mot högt blodtryck.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Det kan vara tecken på att du har vätskebrist.

Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa dig med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du har blodiga diarréer.
• Du har hög feber och frossa.
• Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att du har kräkts eller har haft diarré.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring mottagningen innan du åker dit

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.

Magsjuka kan spridas på olika sätt, beroende på om magsjukan orsakats av virus eller bakterier.

Det här är de vanligaste sätten som du kan smittas på:

• Du kan bli smittad genom att dricka förorenat vatten.
• Du kan bli smittad genom att äta mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, till exempel frysta bär.
• Du kan bli smittad genom att vara nära smittade personer.
• Du kan bli smittad genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk.
• Du kan bli smittad genom infekterad mat som inte är ordentligt tillagad eller har förvarats på ett dåligt sätt, till exempel för varmt.

Tvätta alltid händerna när du kommer hem. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier. Tvätta också händerna i samband med följande aktiviteter:

• Efter att du har varit på toaletten.
• Efter att du har hjälpt någon på toaletten.
• Innan du börjar laga mat.
• Efter att du har hanterat rått kött.

De flesta behöver inte söka vård när de blir magsjuka, men ibland kan du behöva bli undersökt av läkare.

Du får berätta

Hos läkaren får du berätta vad du har gjort innan du blev sjuk. Det behövs för att få fram orsaken till magsjukan. Läkaren eller sjuksköterska kan till exempel fråga följande:

• Har andra i din omgivning haft samma symtom?
• Vad åt du innan du blev dålig?
• Har du varit utomlands nyligen, och i sådana fall var?

Du får också berätta om dina symtom, till exempel hur ofta du har kräkts och haft diarréer.

Läkaren kan också undersöka dig genom att bland annat känna på magen, mäta ditt blodtryck och mäta din puls. Hen kan också undersöka din hud och slemhinnorna i munnen, för att se om du har vätskebrist.

Du kan behöva lämna prover

Du kan få lämna både blodprov och urinprov.

Du kan också få lämna avföringsprov, om läkaren misstänker att du har blivit magsjuk av virus, bakterier eller tarmparasiter.

De allra flesta blir friska utan att söka vård. Men om du till exempel får en allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus. Då får du vätska och salter direkt in i blodet genom dropp.

Antibiotika kan göra att det tar längre tid att bli frisk

Du behöver oftast ingen behandling med antibiotika om magsjukan har orsakats av bakterier. Ibland kan antibiotika till och med göra att det tar längre tid innan du blir frisk.

Bakterierna kan dessutom bli motståndskraftiga mot antibiotika om det används i onödan.

Prata med din läkare om du använder vissa läkemedel

Njurarna kan skadas om du inte får i dig tillräckligt med vätska och samtidigt tar vissa läkemedel. Prata med din läkare om du har en långvarig sjukdom och använder läkemedel, till exempel något av följande:

• Läkemedel mot hjärtsvikt.
• Läkemedel mot typ 2-diabetes som innehåller metformin.
• Vissa läkemedel mot högt blodtryck. Du kan läsa om det gäller ditt läkemedel i bipacksedeln som följer med förpackningen. Du kan även söka upp ditt läkemedel på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Har du diabetes är det viktigt att du kontrollerar blodsockernivån regelbundet. Det gäller oavsett om du har diabetes typ 1 eller typ 2.

Använder du p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att pillret skyddar mot en graviditet.

Vid magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen kan inte ta upp lika mycket vätska som den brukar göra. Då kan du kräkas och få diarréer.

En graviditet kan göra att kroppen blir mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få magsjuka på samma sätt som vuxna. Däremot kan uttorkning påverka fostret, så se till att dricka tillräckligt med vätska.

Det kan vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan blir magsjuka, om du får magsjuka precis när du har fött.

Magsjuka orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Symtomen är ungefär desamma, oavsett vad du har smittats av. Det som kan skilja sig är bland annat hur du har smittats och hur lång tid det tar innan du blir sjuk.

Virus som orsakar magsjuka

Virus smittar direkt mellan personer och väldigt lätt. Det är därför vanligt att flera blir magsjuka under samma period, till exempel på en förskola, skola eller på en arbetsplats.

Virus kan också smitta genom mat, till exempel om en person som är sjuk lagar mat åt andra.

Vanliga virus som orsakar magsjuka är följande:

• Calicivirus som orsakar vinterkräksjuka.
• Rotavirus, som är den vanligaste orsaken till att barn mellan sex månader och två år blir magsjuka. Vaccin mot rotavirus ingår i vaccinationsprogrammet för barn sedan 2019.

Bakterier som orsakar magsjuka

Magsjuka som orsakas av bakterier beror ofta på något av följande:

• Du har ätit mat som har tillagats slarvigt, till exempel inte hettats upp tillräckligt, eller att knivar och skärbrädor använts till både kött och grönsaker utan att ha diskats ordentligt däremellan.
• Du har ätit matprodukter som är infekterade, till exempel kött, kyckling, äggprodukter eller opastöriserad mjölk.
• Du har ätit grönsaker som har gödslats.
• Du har ätit grönsaker som har vattnats med förorenat vatten.

Läkare ska rapportera de flesta sådana magsjukdomar till en smittskyddsläkare. Läs om Smittskyddslagen. Du kan ibland behöva följa vissa förhållningsregler om du har blivit smittad på något av ovanstående sätt. Du får då mer information från din läkare.

Smittad utomlands

Många som blir magsjuka av bakterier har blivit smittade utomlands. Du kan minska risken att bli sjuk på olika sätt, beroende på vilket land du reser till. Ibland kan vård utomlands behövas.

Exempel på bakterier som du kan bli magsjuk av

Några bakterier som kan göra dig magsjuk är följande:

• Campylobakter är den bakterie som orsakar magsjuka hos flest personer.
• Salmonellabakterier, som orsakar salmonella.
• Olika typer av coli-bakterier som orsakar turistdiarré. 
• Shigella, som orsakar dysenteri.

Bakterier kan bilda gift som orsakar magsjuka

En del bakterier kan bilda gift i mat eller i tarmen och göra att du blir magsjuk.

Det kan hända om mat har förvarats vid en felaktig temperatur en längre tid, till exempel varmt i stället för hett. Giftet finns sedan kvar i maten, även om maten hettas upp så att bakterierna dör.

Ett exempel på sådana bakterier är gula stafylokocker. De är vanliga vid variga sår. Det är därför du ska undvika att laga mat om du har variga sår på händerna.

Bakterier kan också bilda gifter i tarmen som man sedan blir sjuk av. En sådan bakterie är ehec, som är en variant av bakterien Escherichia coli. Läs om ehec på Livsmedelsverket.se.

Parasiter som orsakar magsjuka

Tarmparasiter kan orsaka magsjuka, vanligast är Giardia. Du kan läsa mer om giardiainfektion på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Ont i magen, diarréer eller kräkningar kan också bero på sjukdom eller stress.

Läkemedel kan också göra att du mår illa, får ont i magen och lös avföring. Tala med din läkare om du använder ett läkemedel och är osäker om du blivit magsjuk eller om det är en biverkning av läkemedlet.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.