Barn upp till ett år kräks ofta efter att ha ätit. Det beror på att den övre magmunnen inte är färdigutvecklad när barnet föds. Maginnehållet kan då åka tillbaka upp till matstrupen och munnen efter en måltid, så kallad reflux. Det är vanligt och är oftast inte allvarligt.

Magsaftsreflux är vanligare hos barn som har en hjärnskada eller som har blivit opererade i matstrupen. Det är också vanligare hos barn med Downs syndrom eller andra medfödda funktionsnedsättningar.

Matstrupen kan skadas

Maginnehållet innehåller magsaft. Den består bland annat av saltsyra som är frätande och mycket sur. Det är mycket ovanligt hos barn, men det förekommer att slemhinnan i matstrupen skadas av den sura magsaften.

Går oftast över

Kräkningarna brukar försvinna när barnet är ungefär ett år. Det beror bland annat på att barnet börjar äta mer fast mat och på att den övre magmunnen utvecklas. Ibland kan kräkningarna finnas kvar upp till två års ålder.  

Kräkningar kan bero på annat

Det finns också andra orsaker till att barn kräks. Orsakerna kan skilja sig åt beroende på barnets ålder.

Läs om varför barn under ett år kräks.

Läs om varför barn över ett år kräks.

Vid magsaftsreflux har barnet har sura uppstötningar och halsbränna.

Halsbrännan känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Därför kan det också kallas bröstbränna. Barnet kan också ha ont i mitten av magens översta del.

Svårt att upptäcka symtom hos små barn

Det kan vara svårt att märka om ett barn har magsaftsreflux om hen inte kan prata. Ett symtom hos barn under ett år är att barnet kräks ofta. Kräkningarna kan ibland innehålla blod. Barnet kan också ha svårt att svälja och verka ha ont när hen sväljer.

Du kan göra en del själv för att lindra barnets besvär. Du kan göra olika saker beroende på barnets ålder.

Råd för barn under sex år

Du kan låta barn under ett år äta små måltider oftare. Det kan göra att barnet kräks mindre.

Ge tjockflytande mat

Du kan ge barnet gröt om hen kräks av välling. Gröten är tjockare än välling och kommer inte så lätt upp i matstrupen.

Håll barnet upprätt efter matning

Låt barnet sitta upp efter att ha ätit. Då kommer maginnehållet inte upp lika lätt.

Undvik komjölksprotein

Ibland kan allergi mot komjölksprotein göra att barn kräks. En del i utredningen kan därför vara att undersöka om barnet mår bättre av att inte äta produkter som innehåller komjölksprotein.

Allergi mot komjölksprotein är vanligast hos barn som är yngre än ett år.

Läs mer om komjölksallergi och vad barnet ska undvika att äta här

Råd för barn över sex år

Är barnet över sex år och har besvär under natten kan du höja huvudändan på barnets säng ungefär 15 centimeter.

Undvik att äta sent

För barn över sex år kan det vara bra att inte att äta för sena måltider. Det kan också vara bra att inte äta mycket innan träning eller annan fysisk aktivitet.

Kolsyrade drycker kan göra att barnet får mer sura uppstötningar. Därför är det bra att undvika läsk och kolsyrat vatten.

Undvik att barnet får förstoppning

En förstoppning kan öka trycket i magen och orsaka magsaftreflux. Du kan göra olika saker för att undvika att barnet får förstoppning. Vad du kan göra beror på barnets ålder. Läs mer i texten Förstoppning hos barn.

Kontakta en barnavårdscentral, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet har magsaftsreflux. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får berätta om barnets symtom när du kommer till läkaren. De barn som kan får berätta själva. Läkaren undersöker sedan barnet och hen kan också få lämna blodprov och urinprov.

Undersökning med röntgen

Barnets magsäck och tarmar kan behöva röntgas. Det är för att undersöka om det finns något i tarmarna som orsakar magsaftsreflux.

Undersökning med gastroskopi

Läkaren kan även vilja undersöka hur barnets matstrupe och magsäck ser ut. Det görs med ett så kallat gastroskop. Barnet sövs under tiden som undersökningen görs.

Andra undersökningar

Celiaki kan ibland ge symtom som kräkningar och sura uppstötningar hos barn över ett år. Barnet kan därför behöva utredas för celiaki, om hen har haft besvär länge.

Celiaki kallas också för glutenintolerans.

Läkemedel kan ibland lindra barnets besvär. Läkemedlen minskar mängden saltsyra i magen.

Om barnet ska få behandling med läkemedel beror på barnets ålder, hur hen mår och hur hen påverkas av kräkningarna eller de sura uppstötningarna.

Sår i matstrupen behandlas alltid

Barn som har fått skador i matstrupens slemhinna behandlas alltid med läkemedel.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på hens mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.