Hemorrojder innebär att ändtarmens slemhinna eller hud buktar ut, antingen innanför eller utanför ändtarmens öppning. Hemorrojder består av bindväv och blodkärl som täcks av slemhinna eller hud.

Inre och yttre hemorrojder uppstår ofta samtidigt.

Det är vanligt att få hemorrojder när man är gravid, har övervikt eller sitter stilla mycket. Besvären kan bli värre av att man krystar hårt, till exempel vid toalettbesök.

Det vanligaste symtomet på hemorrojder är att det blöder från ändtarmen när du går på toaletten. Du kanske märker att det kommer lite blod på toapapperet eller i toalettstolen efter att du har bajsat. Blodet är oftast ljusrött i färgen, och inte blandat med avföring.

Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• Det kan klia och svida runt ändtarmens öppning.
• Det kan läcka gaser, avföring eller slem utan att du kan hindra det.
• Det kan göra ont när du bajsar.
• Du kan känna att något buktar ut vid ändtarmens öppning.

När ändtarmens öppning inte sluter tätt kan det läcka ut slem från hemorrojderna. Hemorrojderna kan komma fram när du krystar. De går då att känna med fingertopparna.

Ibland går det att trycka in hemorrojderna igen. Stora hemorrojder kan vara svåra eller omöjliga att trycka tillbaka. De kan också göra ont om de blir inflammerade.

Små hemorrojder kan finnas utan att du har symptom.

Kan ibland bero på annat

Det finns andra sjukdomar som också ger symtom i form av blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral om det kommer blod när du bajsar utan att du vet vad orsaken är.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hemorrojder.

Det finns andra sjukdomar som också ger symtom i form av blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral om det kommer blod när du bajsar och du inte vet varför. Det gäller även om du har haft hemorrojder förut.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt eller har mycket ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Här kommer några råd om hur du kan förebygga och lindra besvären, om du vet att du har hemorrojder. Du kan också följa dessa råd i väntan på ditt vårdbesök.

Drick vatten och ät fiberrik mat

Förstoppning ökar besvären om du har hemorrojder. Därför ska du undvika mat som ger hård avföring, till exempel pasta, ris och vitt bröd. I stället är det viktigt att du dricker tillräckligt med vatten. Det är också viktigt att du äter frukt, grönsaker och mat som innehåller mycket fibrer. Här kan du läsa mer om vad du kan göra för att undvika förstoppning.

Följ råden för förstoppning under minst sex veckor. Då brukar besvären av hemorrojderna försvinna, men kan komma tillbaka om du får förstoppning igen.

Rör på dig

Det går att förebygga besvär av hemorrojder genom att du regelbundet rör på kroppen. Här finns råd om hur du kan komma igång med fysisk aktivitet.

Sitt inte stilla för långa stunder i taget, och försök att ta en paus minst en gång per timme. Ta gärna två pauser i timmen. I pausen är det viktigt att du rör på kroppen.

Undvik påfrestningar på ändtarmen

Att röra på sig är bra, men för att underlätta läkningen kan du behöva undvika sådant som innebär att trycket mot ändtarmen ökar. Exempel på sådana aktiviteter är cykling, ridning och anala samlag.

Tvätta bara med vatten      

Du kan tvätta huden runt ändtarmens öppning med ljummet vatten efter toalettbesök. Tvätta också morgon och kväll.

Tvätta bara med vatten. Tvål kan irritera huden ytterligare. Torka försiktigt genom att klappa torrt med papper eller handduk. Gnid inte, eftersom det kan irritera huden eller slemhinnorna.

Tryck försiktigt

Du kan också pröva att försiktigt trycka tillbaka hemorrojderna, men det ska inte göra ont.

Lindra besvären

Du kan lindra besvären med läkemedel. Det finns flera receptfria salvor som du kan köpa på apoteket. Salvorna innehåller medel som gör huden mjuk och drar samman blodkärlen eller lindrar inflammationen.

Fråga på ett apotek om du är osäker på vilken salva som skulle passa bäst, beroende på vilka symtom du har.

Hemorrojder beror på att vävnaden innanför ändtarmens öppning förstoras och glider ner. Orsaken till att man får hemorrojder beror på en kombination av levnadsvanor och att vävnaden runt ändtarmens nedre del har blivit svag.

Besvär med hemorrojder hänger ihop med ett högre tryck i blodkärlen i ändtarmen. Besvären kan bli värre vid ansträngning av ringmuskeln i ändtarmens öppning, till exempel när man krystar vid toalettbesök.

Vanligt i samband med graviditet

När man är gravid ökar mängden blod i kroppen. Dessutom trycker den växande livmodern på de stora blodkärlen i buken, vilket gör det lite svårare för blodet att cirkulera.

Då blir trycket i ändtarmens blodkärl högre och att hemorrojder bildas lättare. Vanligtvis minskar sådana besvär ungefär en månad efter förlossningen.

Vissa läkemedel kan påverka

Vissa läkemedel kan bidra till förstoppning och därmed ge större problem med hemorrojder. Det gäller till exempel följande läkemedel:

• Järnpreparat.
• Vissa smärtstillande läkemedel.
• Vissa läkemedel vid psykiska sjukdomar.
• Vissa läkemedel vid högt blodtryck.
• Vissa läkemedel vid sur mage.

Kontakta den läkare som skrev ut receptet om du misstänker att det är läkemedel som orsakar förstoppningen. Ibland kan du få en ändrad dos eller pröva ett annat läkemedel, som kanske kan ge mindre besvär.

Innan undersökningen börjar får du berätta för läkaren om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Du får också svara på om du har några sjukdomar och om du använder några läkemedel.

Vid undersökningen ligger man oftast på sidan på en brits med uppdragna knän. Först tittar läkaren på hur det ser ut runt ändtarmens öppning. Sedan känner hen med ett finger i och innanför ändtarmsöppningen.

Undersökning med proktoskop

Därefter undersöker läkaren ändtarmen och nedersta delen av tjocktarmen genom att föra in ett rörformat instrument som kallas proktoskop. Det är ett tunt rör som är gjort av plast, och är åtta till tio centimeter långt. För att instrumentet ska glida in lättare används en glidgelé. 

Medan röret långsamt förs ut, kan läkaren titta på tarmens slemhinna genom proktoskopet. Samtidigt uppmanas du att krysta. Om det finns hemorrojder buktar dessa in i proktoskopet och kan då lätt undersökas.

Undersökning med rektoskop

Ibland behöver hela ändtarmen undersökas. Det kan till exempel gälla om läkaren misstänker en blödning längre upp i tarmen. Då används ett så kallat rektoskop. Läs mer om hur en rektoskopi går till.

Läkaren kan då också ta prover från slemhinnan, som sedan undersöks med hjälp av mikroskop.

Undersökning med koloskop

Om det är osäkert varifrån blödningen kommer kan läkaren titta ännu längre upp i tjocktarmen med hjälp av ett koloskop. 

Läs mer om hur en koloskopi går till.

Du får då en remiss till undersökningen, som görs vid ett senare tillfälle. Du behöver göra en del förberedelser inför den undersökningen.

Andra besvär som kan ge liknande symtom

Om läkaren inte upptäcker några hemorrojder kan besvären bero på följande:

• Sprickor i huden i ändtarmens öppning, så kallad analfissur.
• En ömmande knöl som orsakats av en bakterieinfektion.
• En liten öppning eller så kallad fistel. En sådan kan bland annat uppstå efter bakterieinfektioner eller vid en inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
• Det kliar kring ändtarmens öppning. Klådan kan orsakas av hudinfektioner eller mask i tarmen, till exempel springmask.

Du kan blöda från ändtarmens öppning utan att läkaren hittar någon särskild orsak. Det kan bero på att slemhinnan har skadats. Det kan till exempel ske om slemhinnan har blivit skör på grund av en inflammation eller om du har torkat dig för kraftigt.

Det kan också komma om du har haft analt samlag eller fört upp ett föremål i ändtarmen.

Vilken behandling du behöver beror på hur mycket besvär du har av hemorrojderna.

Är hemorrojderna små och inte ger alltför mycket besvär brukar läkaren rekommendera något receptfritt läkemedel som finns att köpa på apotek. Läkaren kan också skriva ut läkemedlet på recept.

Om hemorrojderna är stora eller blöder mycket kan du behöva annan behandling. Ibland behövs en operation.

Hemorrojderna kan komma tillbaka oavsett behandling, men då går det att få behandling igen.

Här beskrivs olika behandlingar.

Salvor och stolpiller

Läkemedel som används vid hemorrojder lindrar om det gör ont. De gör också att det kliar mindre. En del läkemedel innehåller ämnen som kan dämpa inflammation eller dra samman blodkärlen.

Läkemedlen finns i två olika former. Det ena är salva som du smörjer på hemorrojderna och runt ändtarmens öppning. Det andra är stolpiller som du för in i ändtarmen.

Här är några exempel på receptfria läkemedel som du kan köpa på apotek:

• Läkemedel som innehåller en blandning av hydrokortison och lidocain. Det hjälper om det gör ont, om det kliar, om det har blivit en inflammation och om det blöder. Det finns som stolpiller och salva.
• Läkemedel som innehåller natriumoleat gör att det kliar mindre. De finns som salva.
• Läkemedel som innehåller lidocain bedövar och kan användas tillfälligt om det gör ont att bajsa. De finns som salva.
• Kortison hjälper om det kliar och om huden är irriterad. Det finns som salva och kräm.

Läkemedlen brukar användas under två till tre veckor. Du kan få biverkningar om du använder läkemedlen längre tid än så. Hur du använder dem står beskrivet i den så kallade bipacksedeln som följer med förpackningen.

Prata med din läkare om de receptfria läkemedlen inte hjälper. Det finns receptbelagda läkemedel som läkaren kan skriva ut.

Behandling med läkemedel som sprutas in

Om hemorrojderna blöder mycket kan de ibland behandlas med läkemedel som sprutas in i vävnaden ovanför hemorrojderna. Då bildas ärr som gör att hemorrojderna krymper ihop.

Behandling med gummiband – ligering

En annan behandling är så kallad ligering. Med hjälp av en speciell apparat dras då ett gummiband runt hemorrojden. Bandet gör att blodet inte längre kan komma fram. Då krymper hemorrojden ihop och lossnar efter ett par dagar eller upp till en till två veckor.

Behandlingen kan behöva göras fler gånger.

Så mår du efter behandling med gummiband

Du kan blöda från ändtarmen efter behandlingen. Det kan även blöda när hemorrojden lossnar. Ofta går blödningen över av sig själv.

De flesta har inga besvär efter behandlingen men det kan göra lite ont under några dagar. Du kan också känna ett behov av att bajsa oftare.

Det är viktigt att ditt bajs är mjukt. Då blir det lättare att bajsa efter behandlingen. Läs om hur du kan undvika förstoppning.

Sök vård om du får besvär

Kontakta mottagningen där du fick behandlingen om du har ont i ändtarmen eller om du är svullen i ändtarmens öppning en till två veckor efter behandlingen.

När det är bråttom att söka vård

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får feber, svårt att kissa, blöder kraftigt eller har ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hemorrojden opereras bort

Vid en operation tar kirurgen bort hemorrojderna. Du får ryggbedövning eller blir sövd under operationen. Hemorrojderna klipps eller skärs bort. Såret sys ihop, eller lämnas öppet och får läka av sig själv.

Det finns även andra metoder som används för att operera hemorrojder. Ett exempel är med stygn som stänger blodkärl och fäster upp slemhinnan.

Så mår du efter en operation

Det gör ofta ont under läkningen men det brukar gå över efter en till två veckor. Tiden direkt efter operationen kan vara besvärlig, och då är det viktigt att avföringen hålls mjuk för att underlätta toalettbesök.

Följ råden om att undvika förstoppning. Undvik också sådant som innebär att det blir tryck eller påfrestningar mot ändtarmen under tiden som det tar för såren att läka. Det kan till exempel vara att låta bli att krysta när du bajsar eller att låta bli att lyfta tungt.

Det kan finnas kvar rester av hudflikar vid ändtarmens öppning när såren har läkt. Om de inte ger några besvär behöver de inte tas bort.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det en remiss till specialiserad vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.