Det här är symtom som kan tyda på allvarliga ärftliga hjärtsjukdomar som inte har upptäckts tidigare:

• Barnet eller tonåringen svimmar utan förvarning, särskilt om det händer under pågående fysisk aktivitet.
• Barnet eller tonåringens fysiska prestationsförmåga försämras plötsligt utan tydlig förklaring.
• Barnet eller tonåringen får ont i bröstet vid ansträngning, men det går över när hen vilar.

Kontakta en vårdcentral för utredning i följande situationer:

• Barnet eller tonåringen har svimmat, fått yrsel eller ont i bröstet vid ansträngning.
• Barnet eller tonåringen har genetiska släktingar som har haft hjärtmuskelsjukdom eller allvarlig hjärtrytmrubbning.
• Barnet eller tonåringen har någon genetisk släkting som varit yngre än 40 år och avlidit plötsligt.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om barnet eller tonåringen svimmar och inte återfår medvetandet och inte andas. Påbörja därefter hjärt-lungräddning. Ring även genast 112 om hen har andningssvårigheter efter att ha svimmat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Barn och tonåringar med vissa medfödda hjärtsjukdomar kommer förr eller senare att få hjärtstopp. Det här påverkas inte av vilka aktiviteter barnet eller tonåringen ägnar sig åt. Men om hen har en allvarlig hjärtsjukdom och idrottar finns det risk att hjärtstoppet inträffar då. Hos en annan ung person som inte idrottar men har samma hjärtsjukdom kanske hjärtstoppet i stället hade kommit hemma när hen sov.

När det finns misstanke om att en ung person kan ha en medfödd hjärtsjukdom görs en utredning med EKG, ultraljud av hjärtat, arbetsprov och långtidsregistrering av hjärtrytmen. Många medfödda sjukdomar med risk för plötsligt hjärtstopp kan upptäckas med hjälp av ett blodprov, så kallad DNA-analys.

Det som avgör om barnet eller tonåringen behöver rehabilitering efter ett hjärtstopp är om hen har fått skador på nervsystemet. Dessa skador kan variera från inga alls till svåra.

Vanligtvis är det både möjligt och önskvärt att en ung person som fått hjärtstopp håller på med motionsidrott. Men elitidrott som medför kraftiga påfrestningar på hjärt-kärlsystemet bör den unga personen däremot inte hålla på med.

Risken för nya hjärtstopp kan oftast minskas med hjälp av läkemedel. Ibland krävs även att barnet eller tonåringen får en så kallad ICD inopererad. Det är en maskin som övervakar hjärtrytmen och som kan rätta till rytmen med en elchock. En ICD kan även fungera som pacemaker om barnet eller tonåringen skulle få ett nytt hjärtstopp.

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.