Det här är några symtom på arytmi:

• Barnet tycker att det känns som om hjärtat slår snabbare eller långsammare än vanligt.
• Barnet tycker att det känns obehagligt i bröstet.
• Barnet svimmar.

Kontakta en vårdcentral om barnet vid upprepade tillfällen har haft hjärtklappning eller en hjärtrytm som inte är som den brukar vara.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om barnet har något eller några av följande symtom:

• Barnet har en obehagskänsla i bröstet samtidigt som hen mår dåligt och är blek.
• Barnet har svårt att andas.
• Barnet svimmar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läkaren gör en kroppsundersökning och ett EKG tas. Ni kan få i hemuppgift att föra dagbok över när besvären med hjärtklappning kommer, hur länge de varar och vilken puls barnet har medan de pågår.

Ibland får barnet remiss till en läkare som är specialist på hjärtsjukdomar. På mottagningen eller på ett fysiologiskt laboratorium brukar det göras en ultraljudsundersökning av hjärtat. Barnet brukar också få göra ett arbetsprov.

Det kan också behöva göras ett långtids-EKG. Då får barnet ha en liten dosa på sig som spelar in alla hjärtslag under ett eller två dygn. Om symtomen kommer sällan kan barnet få ha liten inspelningsenhet i flera veckor. Den sätter barnet själv på och spelar in sin hjärtrytm när hen känner att hjärtat slår snabbare.

Barnet kan behöva behandling med läkemedel om hen ofta känner att hjärtat slår snabbare. Läkemedlet minskar hjärtats känslighet. En operation kan behövas om läkemedelsbehandlingen inte hjälper. Barnet kan behöva hjälp av en pacemaker om hjärtat slår för långsamt.

Förändrad hjärtrytm kan till exempel bero på medfödda förändringar i hjärtat. Barnet kan också få arytmi i samband med en virusinfektion.

Efter att barn opererats i hjärtat är det vanligt med förändringar i hjärtrytmen. De går för det mesta över, men kan ibland finnas kvar under en längre tid.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

En tonåring behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan vara till exempel vilka läkemedel hen ska ha och hur de ska tas, andra behandlingar, livsstil och konsekvenser av hjärtfelet. När tonåringen har fyllt 18 år ska hen börja gå på kontroller inom vuxenvården.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukdomar.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.