Utmattningssyndrom märks nästan alltid både kroppsligt och psykiskt. Vilket eller vilka besvär som är tydligast varierar från person till person. Det är vanligt att ha flera av följande besvär:  

Trötthet och sömnproblem

• Du har ingen energi och upplever en trötthet som inte går att vila bort.
• Du känner dig utmattad, slutkörd eller "utbränd".
• Du har svårt att somna på kvällen, sover oroligt eller vaknar flera gånger under natten.

Känslomässiga symtom

• Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
• Du har ångest.

Tankemässiga symtom

• Du glömmer saker och har svårt att koncentrera dig.
• Du har svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter.

Kroppsliga symtom

• Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
• Du är väldigt känslig för ljud.
• Du blir snabbt uttröttad både fysiskt och psykiskt.
• Du kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.

Symtom under längre tid

För att få diagnosen utmattningssyndrom ska du ha levt med hög stress under minst ett halvår. Stressen har gett dig flera symtom som har pågått under minst två veckor.

Oftast har du också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan du blir sjuk.

Plötsliga symtom

Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt, som att man ”går in i väggen”.

Då kan du plötsligt få svårt att orientera dig, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest eller yrsel.

Vanligt med skuldkänslor

Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor.

Du kan också få en känsla av misslyckande och bli nedstämd om du inte klarar av ditt arbete, dina studier eller ditt vardagsliv som du brukar.  

Depression och ångest

Det är vanligt att man har depression ihop med utmattningssyndrom. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade. Det är också vanligt att man får ångest.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in här.

Företagshälsovården kan hjälpa till om du har ett arbete. Prata med din arbetsgivare för att få veta mer om vilka möjligheter som finns. Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen.

Kroppen klarar för det mesta av att hantera stress om du bara får tillräckligt med tid för återhämtning.

En konsekvens av långvarig och svår stress

När du har fått för lite återhämtning under en längre tid börjar din kropp på olika sätt visa att stressnivån är för hög. Det kan börja med symtom som trötthet och sömnsvårigheter och besvär från magen och tarmarna.

Om du då får möjlighet att återhämta dig kan symtomen minska. Men om du fortsätter att vara utsatt för hög stress kan ditt tillstånd förvärras, och du kan insjukna i utmattningssyndrom.

Upplevs inte alltid negativt

Det är inte alltid du upplever stressen som något negativt till en början. Hög belastning under en längre tid utan möjlighet till återhämtning kan leda till utmattning, även om innehållet i det du gör är både roligt och givande.

Olika bidragande orsaker

Det är sällan enbart arbetet eller privatlivet som leder till en alltför hög belastning, utan en kombination av många olika orsaker.

Här är några exempel på sådant som kan bidra till svår stress:

• Höga krav på arbetet i kombination med små möjligheter att påverka sin situation.
• Höga krav både på arbetet och hemma, att dubbelarbeta.
• Höga krav på prestation i samband med studier.
• Mobbning eller kränkande särbehandling.
• Påfrestningar i privatlivet, som separation, dödsfall eller sjukdom i familjen, ansträngd ekonomi eller bostadssituation.
• Ansvar för en närstående med stora behov av omsorg.

De allra flesta med utmattningssyndrom återhämtar sig med tiden och får en vardag som fungerar.

Det är viktigt att ta de tecken på stress som du känner på allvar. Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär hos dig själv, desto snabbare kan du göra förändringar som kan förhindra att besvären blir värre.

Skapa utrymme för återhämtning 

Ju mer stress du har i ditt liv, desto mer behöver du ta dig tid att skapa utrymme för återhämtning och vila för att få ny kraft och energi.

Återhämtning innebär inte enbart vila och stillhet, utan även aktiviteter som ger dig energi. Det kan till exempel vara att röra på kroppen, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med personer som du trivs bra med.

Det är också viktigt att sova ordentligt. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck.

Det bästa sättet att få en bra sömnhälsa är att försöka hålla regelbundna vanor.

Våga ställa krav

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som är anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos de anställda.

Prata med din chef, skyddsombudet eller arbetsmiljöombudet på din arbetsplats om du mår dåligt på grund av ditt arbete.

På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om arbetsgivarens ansvar.

Du som studerar kan kontakta elevhälsan eller studenthälsan, och prata med din lärare om du behöver få en anpassning av dina studier.

Hitta en vardag som fungerar

Fundera på din livssituation i stort och försök att hitta sätt att minska stressen. Är det en balans mellan dina plikter och måsten, och sådant du längtar efter att göra? Vad tycker du är viktigt i livet? Vad behöver du som du inte får idag?

Tacka nej till uppgifter om du känner att det blir för mycket. Skapa tid för det som gör att du mår bra och att du får återhämtning.

Hur har du det hemma? Får du möjlighet till avkoppling och återhämtning? Fördelas uppgifterna på ett bra sätt om ni är flera vuxna som lever tillsammans? Ta upp situationen med din partner om ansvaret inte fördelas rättvist mellan er.

Här finns andra praktiska råd för att minska stress.

Så undviker du att bli sjuk igen 

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära dig att känna igen dina egna varningssignaler. Då kan du i tid förändra det som behövs och förhindra att stressen blir skadlig. Många upplever att de tål betydligt mindre stress än innan de blev sjuka. Du blir helt enkelt mer stresskänslig.

Många som har haft utmattningssyndrom blir bättre på att tolka sina egna reaktioner. Med hjälp av de nya kunskaperna om dig själv och om stress kan du leva mer i balans och hitta sätt att ta hand om dig själv på.

Vid ett besök hos en läkare eller annan vårdpersonal berättar du om vilka besvär du har och vad du tror kan ha orsakat dem.

Du får svara på frågor

Ofta får du fylla i olika frågeformulär. I formulären får du svara på frågor om till exempel din stress, om du känner dig deprimerad eller har ångest. Frågorna kan också handla om till exempel hur du upplever din livskvalitet.

Svaren använder sedan vårdpersonalen för att bedöma vilken hjälp du kan behöva.

Kroppsundersökning och blodprov

Läkaren gör en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen. Du brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar.

Behandlingen anpassas efter dina besvär och hur du upplever din situation. Du kan behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att återhämta dig igen.

Olika typer av hjälp och stöd

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

• Information och utbildning om hur stress påverkar kroppen.
• Rådgivning och utbildning om livsstil och om metoder för att minska daglig stress. Det kan ske enskilt eller i grupp.
• Behandling med KBT.
• Samtal med kurator, psykolog eller arbetsterapeut.
• Fysioterapi för att på olika sätt arbeta med kroppen.
• Läkemedel mot sömnsvårigheter eller depression.

Ibland behövs en sjukskrivning

Du som har insjuknat hastigt på grund av utmattningssyndrom kan behöva extra mycket stöd och förståelse. Vänner, familj och närstående kan spela en viktig roll såväl som stödet från kollegor, chefer och vårdpersonal.

Ibland är det nödvändigt med sjukskrivning en kortare eller längre tid. Du kan också behöva mycket praktisk hjälp. Till och med att betala en räkning eller att diska kan kännas överväldigande i början.

Återhämtning fysiskt och psykiskt

När du börjar må bättre behöver du försöka att komma i balans igen, både fysiskt och psykiskt. Ett sätt är genom fysisk träning av olika slag, till exempel fysioterapi, andningsträning eller avslappningsövningar.

Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Samtalsstöd och terapi

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykoterapeut eller kurator. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT visat sig fungera bra vid bland annat ångest, oro och sömnsvårigheter.

I terapin kan du få hjälp med att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk. Du kan också få viktiga insikter och tips på hur du kan hantera stress på ett bra sätt. Terapi kan ges både i grupp och enskilt.

Familjerådgivning kan hjälpa dig och din partner att göra förändringar, om det behövs.

Anpassade arbetsuppgifter

Om du ska börja arbetsträna eller börja arbeta igen är det viktigt att arbetsbelastningen anpassas efter hur mycket du orkar med.

Du kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en personalchef för att förändra och anpassa din situation.  Du kan behöva ändrade arbetsuppgifter under en kortare period eller mer långsiktigt.

Varje arbetsplats ska också ha en policy kring hur den som är sjukskriven ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om det finns möjlighet kan företagshälsovården vara en viktig resurs.

Den som blivit sjuk kan få svårt att klara av många av de vardagliga sakerna under en period. Ju närmare du lever den som sjuk desto mer kan du själv och din vardag påverkas.

Hjälp till med det du kan

Försök att avlasta personen med det hen behöver, om du kan och vill. Det kan till exempelvis vara att ta hand om barn, handla eller göra andra ärenden.

Det är också bra att försöka komma ihåg att den som är sjuk gör så gott hen kan. Låt personen själv bestämma hur mycket hen orkar göra varje dag. Samtidigt kan du som närstående uppmuntra och stötta.

Glöm inte dig själv

Eftersom den som är sjuk kan behöva stöd under lång tid, är det viktigt att du som närstående själv försöker hitta en bra balans och ta hand om dig själv.

Här kan du läsa mer och få råd om vad du kan göra som närstående till någon som är sjuk.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Informationen ska vara anpassad till dig och din situation.

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du ska få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre under behandlingen. Ibland kan man få en så kallad fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård. Läs mer om fast vårdkontakt här.