Lewykroppsdemens
Lewykroppsdemens är en ganska ovanlig demenssjukdom. Sjukdomen påminner om både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
Den här texten beskriver kort symtomen vid Lewykroppsdemens och vad som händer i kroppen. I texten Demenssjukdomar kan du läsa mer om behandling, stöd och hur det är att leva med en demenssjukdom.
Symtom
Det här är vanliga besvär vid Lewykroppsdemens:
- Det blir svårare att uppfatta omgivningen och rumsuppfattningen påverkas. Det kan bli svårt att sätta sig rakt på en stol eller ställa sakerna rätt när du dukar.
- Det kan bli svårare att tänka och utföra praktiska saker, som att klä på sig.
- Det är vanligt med mardrömmar och att du rör dig väldigt mycket under sömnen. Rörelserna kan bli så kraftiga att du till exempel ramlar ur sängen.
- Det är vanligt med synhallucinationer, det vill säga att du ser saker som inte finns.
- Du får problem med minnet. Försämringen av minnet kommer ofta senare än vid Alzheimers sjukdom.
- Din balans och dina rörelser påverkas. Du kan bli stel i kroppen och kan få svårt att bedöma avstånd, till exempel om du ska hälla upp ett glas vatten.
Vid Lewykroppsdemens kan tillståndet förändras från en stund eller dag till en annan. Ibland är tillståndet bättre, ibland sämre.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det är bra att söka hjälp tidigt.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.
Vad händer i kroppen?
Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade.
Lewykroppar är små förändringar i hjärnans nervceller. De kan inte ses på röntgen utan endast efter döden, vid obduktion.
Liknande förändringar i hjärnan kan också ses vid Parkinsons sjukdom, men då bara i de delar av hjärnan som är påverkade av Parkinson.
Det är oklart varför förändringarna i hjärnan uppstår.
Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.