Vid typ 2-diabetes kan du få ett eller flera av följande symtom:

• Du kan bli trött och kraftlös.
• Du kan bli mer törstig.
• Du kan kissa oftare och mer.
• Du kan få försämrad syn och se dimmigt.
• Du kan få klåda i underlivet.

Typ 2-diabetes är en sjukdom som utvecklas långsamt. Symtomen kan därför vara svåra att lägga märke till.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har typ 2-diabetes. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Typ 2-diabetes är en sjukdom som du själv kan påverka. Du kan påverka hur du mår och hur sjukdomen utvecklas.

Vid typ 2-diabetes har du för höga nivåer av blodsocker. Du kan sänka nivåerna av blodsocker på flera sätt.

Var fysiskt aktiv

Att träna och röra på sig är ett mycket bra sätt att sänka nivåerna av blodsocker.

Alla mår bra av fysisk aktivitet, men för dig med typ 2-diabetes är det extra bra. Det gör att nivåerna av blodsocker blir jämnare och inte lika höga.

Alla typer av träning och rörelse är bra. Det är aldrig för sent att börja röra på sig. De positiva effekterna av aktiviteten kommer direkt.

Läs mer om varför det är bra att röra på sig.

Ät bra mat

Vad du äter har stor betydelse vid typ 2-diabetes.

Mat och dryck som innehåller mycket socker höjer nivåerna av blodsocker.

Här kan du läsa mer om hur du kan äta hälsosamt.

Undvik rökning

Du har mycket större risk att få typ-2 diabetes om du röker.

Om du röker när du har typ-2 diabetes ökar också risken för att samtidigt få vissa andra sjukdomar.

Undvik därför att röka. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Undvik alkohol

Alkohol innehåller mycket energi. Det gör att nivåerna av blodsocker stiger.

Dessutom påverkar alkohol kroppens förmåga att hantera blodsocker. Det gör att blodsockret sjunker långsammare.

Vid alkohol är man ofta inte lika uppmärksam på symtomen av diabetes. Om du dricker alkohol är det viktigt att kontrollera blodsockret noga före, medan och efter att du har druckit.

När du har typ 2-diabetes ökar risken för att få vissa andra sjukdomar. Risken att få sjukdomarna ökar mer om du dricker alkohol.

Du kan få hjälp att sluta dricka alkohol.

Typ 2-diabetes börjar med något som kallas prediabetes eller nedsatt glukostolerans. Det är när du håller på att utveckla sjukdomen. Nivåerna av blodsocker börjar bli höga. För att se om du har prediabetes kan du få göra en glukosbelastning.

Det kan ta flera år innan prediabetes utvecklas till typ 2-diabetes.

Under tiden har du möjlighet att förhindra eller fördröja att du får sjukdomen.

Även när du har fått sjukdomen kan du påverka hur den utvecklas.

Det kan du göra genom att äta bra, träna och röra på dig.

Du behöver lämna blodprov för att läkaren ska kunna ställa diagnosen typ 2-diabetes. Du kan också behöva en så kallad glukosbelastning.

Bloprov för att undersöka blodsockret

Blodprovet P-glukos visar vad du har för värde på blodsockret. Det visar nivåerna av blodsocker när provet tas. Oftast räcker det med ett stick i fingret för att ta blodprovet.

Med ett blodprov som visar halten HbA1C kan läkaren se hur blodsockret har varit de senaste två till tre månaderna. Provet kan också kallas långtidssocker.

Läs mer om blodprov i texten Att lämna blodprov.

Fler undersökningar görs

Det är vanligt att samtidigt ha andra sjukdomar eller besvär när man har typ 2-diabetes.

Därför kan du få göra fler undersökningar och prover. Till exempel undersöks det om du har högt blodtryck och du kan få lämna prover som kan visa om du har höga halter av blodfetter. 

Återkommande undersökningar när du har fått diagnosen

Du kommer att ha kontakt med vården ofta efter att du har fått diagnosen typ 2-diabetes. Du kommer främst att ha kontakt med läkare och diabetessjuksköterskor. Till en början blir det flera gånger per år.

När ni träffas kommer du att få lämna blodprov och urinprov. Du kommer att få ditt blodtryck och dina blodfetter undersökta en gång per år.

Alla kan sänka nivåerna av blodsocker genom att äta bra och röra på sig. Det är en viktig behandling.

Du som behöver stöd för att komma i gång med träning kan få fysisk aktivitet på recept. Det innebär att du kan få hjälp att hitta fysiska aktiviteter som passar dig. Fråga vårdpersonalen så får du veta mer.

Läkemedel

De flesta behöver också behandling med läkemedel. Du kan även få behandling mot högt blodtryck och höga blodfetter, om det behövs.

Det finns flera olika läkemedel som hjälper kroppen att styra nivåerna av blodsocker. Läkemedlen fungerar på olika sätt. Vilket läkemedel som passar dig bäst kan bero på olika saker.

Många som har typ 2-diabetes behöver få insulin som läkemedel. För en del dröjer det många år innan de behöver ta insulin. Andra behöver insulin redan när de får diagnosen.

De som får behandling med insulin kan ibland få insulinkänning. Då sjunker nivåerna av blodsocker mycket eller snabbt.

Insulin är ett hormon som finns i kroppen. Insulin bildas i bukspottskörteln.

Insulinet hjälper kroppen att ta hand om socker som finns i blodet. Blodsocker är viktigt för det ger kroppen energi. Men det ska finnas lagom mycket blodsocker.

Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. Det gör att det blir för höga nivåer av blodsocker ibland. Bukspottkörteln behöver då tillverka mer insulin.

Till slut räcker inte det insulin som kroppen tillverkar. Då blir det också för höga nivåer av socker i blodet.

Orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd. Men risken att utveckla sjukdomen påverkas till stor del av hur du lever.

Du som har övervikt eller fetma har ökad risk för typ 2-diabetes. Övervikt och fetma kallas också obesitas.

Du kan också ha större risk att utveckla sjukdomen på grund av ärftlighet.

Du som röker har mycket högre risk för att få diabetes.

Stress kan göra att risken för typ 2-diabetes ökar. Stress gör kroppen mindre känslig för insulin och då ökar nivåerna av blodsocker.

Behandling med kortison för andra sjukdomar kan också medföra att man får typ 2-diabetes medan man har kortisonbehandlingen.

Typ 2-diabetes kan öka risken för andra sjukdomar och besvär.

Det här är sjukdomar som är vanligare att få om du har typ 2-diabetes:

• åderförfettning, kärlkramp i benen och kallbrand
• hjärtinfarkt och stroke
• skador på ögats näthinna
• njurskador
• skador på nerver
• svårt att få stånd och svårt att få orgasm.

Sämre känsel i fötterna

Känseln försämras när de tunna blodkärlen till olika nerver skadas, men ett högt blodsockervärde skadar även nerverna direkt. Det kallas diabetesneuropati.

Vanligen uppstår sådana nervskador i fötterna. Då kan du få domningar och inte känna om du får skoskav eller sår på fötterna.

Man kan även få så kallad Charcotfot, som innebär att ben och leder i foten har blivit mjukare och svagare. Då finns risken att de lätt kan brytas.

Ett infekterat sår som inte sköts kan leda till kallbrand, även om det är sällsynt.

Njurarna fungerar sämre

Protein kan läcka ut i urinen när njurarnas små blodkärl skadas. I början handlar det om mycket små mängder protein.

Mängden protein i urinen ökar om skadorna förvärras. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet. Det kan leda till njursvikt.

Nedsatt njurfunktion på grund av diabetes kallas för diabetesnefropati.

Det är viktigt att blodsockret är så bra som möjligt om du planerar att bli gravid, både vid befruktningen och under graviditeten. Det minskar risken att fostret påverkas av sjukdomen.

Ta kosttillskott med folsyra om du har diabetes och vill bli gravid. Börja gärna att äta extra folsyra redan när du planerar att bli gravid. Folsyra är ett B-vitamin som behövs för celldelningen i kroppen.

Kontakta din diabetesmottagning för att se över din behandling om du planerar en graviditet eller har blivit gravid. När du är gravid kan du behöva sluta ta en del läkemedel som sänker blodsockret. Du kan i stället behöva behandling med insulin.

Du kan behöva sluta använda vissa läkemedel mot höga halter av blodfetter och högt blodtryck när du är gravid.

Undersökningar och kontroller under graviditeten

Du som har diabetes erbjuds oftast tre undersökningar med ultraljud under graviditeten:

• mellan graviditetsvecka 11 och 14
• mellan graviditetsvecka 18 och 20
• runt graviditetsvecka 28.

Då granskar barnmorskan till exempel att fostret utvecklas och växer som det ska.

Undersökning med ögonbottenfotografering

Att vara gravid ökar risken för blödningar i ögats näthinna om du har diabetes. Därför blir du undersökt med ögonbottenfotografering en eller flera gånger under graviditeten.

Blodsockret mäts under förlossningen

Du kan föda vaginalt eller med planerat kejsarsnitt. De flesta kan föda genom vaginal förlossning. Vårdpersonalen mäter blodsockret och kan ge insulin när det behövs.

Ta gärna med dig din egen blodsockermätare så du kan mäta blodsockret själv efter förlossningen.

Efter förlossningen

Det finns en risk att barnet får lågt blodsocker efter förlossningen. Det gäller särskilt om barnet föds för tidigt.

Barnet kan behöva vård på en neonatalavdelning. Där kan vårdpersonalen övervaka barnet och bland annat kontrollera blodsockernivån. Barnet kan få behandling med glukos om blodsockret är för lågt.

Det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Men med tiden brukar det bli en naturlig del av tillvaron.

Du kan leva ett bra och aktivt liv med typ 2-diabetes.

Om du rör på dig, äter och dricker hälsosamt, samt har en fungerande behandling kan du leva lika länge som du skulle ha gjort utan sjukdomen.

Kontakten med vården

De flesta som har typ 2-diabetes har regelbunden kontakt med vårdpersonal som har specialkunskaper om diabetes. Det kan till exempel vara en diabetessjuksköterska eller din läkare på vårdcentralen. De kan ge dig hjälp, råd och stöd om det behövs.

Du blir kallad minst en gång per år. Det är för att se hur behandlingen fungerar, och för att upptäcka och behandla eventuella skador som du kan få på grund av diabetes.

Få ögonen undersökta

Du bör regelbundet få dina ögon undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Då kan läkaren upptäcka förändringar på näthinnan som kan orsaka så kallad diabetesretinopati. Det finns behandling som förhindrar att synen blir sämre.

Hur ofta du behöver få ögonen undersökta beror bland annat på hur länge du har haft diabetes. En ögonmottagning skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköt om tänderna

Gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att höga nivåer av blodsocker under lång tid kan göra det lättare att få tandlossning eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Sköt om fötterna

Typ 2-diabetes ökar risken för försämrad känsel och blodcirkulation i fötterna.

Det kan göra att du får ett skavsår eller ett sår utan att du märker det, och det tar längre tid för såret att läka. Såret kan också infekteras lättare.

Därför är det viktigt att du tar hand om dina fötter.

Dina fötter kommer att undersökas ungefär en gång per år. Du kan då få råd eller hjälp med särskilda sulor om det skulle behövas.

Det kan vara till hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Hos exempelvis Diabetesförbundet och Diabetes Sverige kan du få stöd och mer information. På många håll i landet finns även lokala föreningar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för diabetes typ 2.