Behandling vid diabetes typ 1

När du har diabetes typ 1 undersöks och behandlas du vid en diabetesmottagning. På mottagningen finns ett diabetesteam med vårdpersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. Du kommer att ha en regelbunden kontakt med diabetesteamet.

Ofta ingår följande personer i ett team:

• En läkare som ansvarar för behandlingen och uppföljande kontroller.
• En diabetessjuksköterska som bland annat visar hur du ska ta insulin och blodprover.
• En dietist som berättar hur mat och aktivitet påverkar blodsockret, och som ger råd i frågor om mat.
• En psykolog att prata med om det behövs.
• En kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd.
• En lekterapeut som hjälper barn att bearbeta saker som kan kännas svåra med sjukdomen, till exempel rädsla för sprutor och stickor.
• En fotterapeut.
• En fysioterapeut.

Teamet hjälper till att förstå sjukdomen och hur det går att påverka den själv. Teamet ger stöd, svarar på frågor och ger råd om hur man kan hantera olika situationer i vardagen. Du kan till exempel fråga dem om du inte vet hur du ska dosera insulinet i olika situationer.

Förutom återbesök har man kontakt med diabetesteamet på olika sätt. Det kan till exempel vara genom mejl, telefon eller videosamtal.

Du får lära dig om sjukdomen och hur den behandlas

När du har fått diabetes får du först lära dig om sjukdomen och hur den kan behandlas. Tillsammans med teamet går ni igenom vilka olika insulin som finns och hur många doser insulin som behövs varje dag. Ni bestämmer också hur du ska ta insulin.

Diabetesteamet följer behandlingen genom datorn

Ett viktigt sätt för teamet att veta hur behandlingen fungerar är att följa alla värden från blodsockermätaren. Om du har insulinpump kan värden också överföras digitalt till diabetesteamet. Alla värden förs över automatiskt hemifrån så att diabetesteamet kan se värdena på sina datorer.

Behandlingen på kort och lång sikt

Målet med behandlingen är detta:

• Undvika symtom som uppstår vid för högt eller för lågt blodsocker.
• Att förebygga komplikationer som kan uppstå vid diabetes.

När ett barn får diabetes får hen vård på sjukhus i några dagar till några veckor. Barnet och familjen träffar diabetesteamet flera gånger, ni får stöd och information. Ni kan fråga teamet om råd när det känns svårt.

Det händer mycket i behandlingen för barn och tonåringar

Behandlingen brukar förändras en del under barndomen. Det beror på att barn genomgår förändringar då kroppen utvecklas och växer mycket. Till exempel sker ofta stora förändringar i hormonbalansen före och under puberteten, vilket ger förändringar i blodsockret och behovet av insulin.

Under tiden från att man går från att vara barn till ung vuxen ändras också ofta levnadssättet mer än hos vuxna. Det kan till exempel vara olika aktiviteter som ändras över tid, bland annat om man tränar mer eller byter fritidsintressen.

Regelbundna besök och undersökningar

Ni går på återbesök till läkaren och diabetessjuksköterskan flera gånger per år. De andra i diabetesteamet träffar ni när det behövs.

Återbesöken handlar framför allt om detta:

• Läkaren bedömer hur behandlingen fungerar.
• Barnet vägs och mäts för att se hur hen växer.
• Läkaren undersöker huden där barnet tar sitt insulin.

Ni pratar bland annat om detta:

• Hur vardagen ser ut och hur barnet mår i sin behandling.
• Barnets matvanor.
• Hur barnet rör sig och tränar.
• Hur det går med mätningar och insulinpumpen.
• Hur resultat ser ut från mätningar av blodsockret under en längre period.

Andra undersökningar en gång om året

Ungefär en gång per år får barnet även göra andra undersökningar. De görs bland annat för att upptäcka om barnet är på väg att få andra sjukdomar, såsom celiaki eller sjukdomar i njurarna. Barnets blodtryck mäts och hen får till exempel lämna blodprov och urinprov.

Från det år barnet fyller tio år får hen ögonen undersökta minst vartannat år med så kallad ögonbottenfotografering. Ögonläkaren kan då upptäcka om det finns små skador på näthinnans blodkärl som ännu inte ger symtom. De skador som uppstår i ögat kan annars vara svåra att märka.

Barn behöver lära sig och få vara delaktiga i sin behandling

Behandlingen fortsätter hela livet, barn blir därför mycket aktiva i sin behandling. Många lär sig att hålla kontroll på sitt blodsocker och att dosera insulin utifrån bland annat blodsockret, aktiviteter och mat.

Många barn vill och kan tidigt ta stort ansvar. Andra barn tycker det är svårt och behöver mer stöd. Barn behöver få och ta mer ansvar ju äldre och mognare de är. Men det är vuxna som har huvudansvaret för barnets sjukdom och behandling med kontroller och insulin.

I förskolan och skolan hjälper personalen barnet med behandlingen. Rektorn har ansvar för att detta fungerar.

Viktigt att ha bra behandling redan som barn

Det är viktigt att följa sin behandling och ha bra vanor för att undvika komplikationer som kan uppstå vid diabetes. Hur man sköter sin behandling som barn påverkar mycket hur man kommer att må som vuxen.

Läs mer om när barn och unga får diabetes typ 1

Läs mer om vad som är viktigt och bra att tänka på när ett barn får diabetes typ 1. Där kan du bland annat läsa om hur det ska fungera i förskolan och skolan.

Du kommer att träffa diabetesteamet med jämna mellanrum för att se hur behandlingen fungerar. Hur ofta det blir beror på hur behandlingen går. Det är viktigt att ha en regelbunden kontakt.

Ni kommer att prata om bland annat följande när ni träffas:

• Hur behandlingen fungerar.
• Om du har några så kallade insulinkänningar, det vill säga att du får ett mycket lågt blodsocker.
• Om dina matvanor.
• Om fysisk aktivitet.
• Om du använder andra läkemedel.
• Om du röker och i så fall hur mycket.

Olika undersökningar

Ni bestämmer om du ska använda insulinpenna eller insulinpump.

Du kan också få lämna blodprov och urinprov. Då går det att se hur ditt blodsocker har varit de senaste två till tre månaderna och hur njurarna fungerar. Läkaren eller diabetessjuksköterskan undersöker huden där du tar ditt insulin.

Undersökning av fötterna

Du får också dina fötter undersökta. Det görs eftersom diabetes kan leda till exempelvis sämre blodcirkulation, sämre känsel och sår på fötterna. För att undvika att få sår kan du behöva speciella skoinlägg. Du kan också behöva medicinsk fotvård. Då får du behandling och råd för att undvika besvär.

Ungefär en gång per år får du ditt blodtryck och dina blodfetter kontrollerade.

Undersökning av ögonen

Du får också göra ögonbottenfotografering. Ögonläkaren kan då upptäcka om det finns små skador på näthinnans blodkärl som ännu inte ger symtom. De skador som uppstår i ögat kan annars vara svåra att märka.

Hur ofta ögonbottenfotografering behövs beror bland annat på hur länge du har haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna.

Hur mycket socker som finns i blodet mäts i ett blodsockervärde. Det kallas också för att kontrollera blodsockret eller för glukosmätning.

Det är viktigt att förstå hur blodsockret påverkas av vad man äter och gör. Att kontrollera blodsockret är en viktig del i behandlingen.

Så här behandlas blodsockret:

• Har man för högt blodsocker behöver man ta mera insulin.
• Har man för lågt blodsocker äter eller dricker man till exempel druvsocker.

Insulin ska också tas till måltid för att inte blodsockret ska stiga för mycket.

Blodsockervärdet anges med mmol/L, som är en förkortning av millimol per liter.

För att mäta blodsockret

Det här är hjälpmedel för att mäta blodsockret:

• Små sensorer som sätts fast i underhudsfettet och som mäter hela tiden. Nästan alla barn får en sensor.
• Mätsticka och blodsockermätare. För att mäta behövs ett stick i fingret.

Du behöver ha och kunna använda mätsticka och blodsockermätare, även om du använder sensor. Det är för att kunna mäta blodsockret om sensorn inte fungerar.

Sensorer

Sensorn är en liten tunn nål eller tunn slang som sätts fast i underhudsfettet. Det gör inte ont att sätta fast den. Sensorn är cirka en centimeter lång. Sensorn byts ungefär en gång varannan vecka.

För barn sätts sensorn ofta fast på överarmens utsida. Barn kan sätta fast den själv eller få hjälp av en vuxen.

Du som är vuxen med diabetes sätter själv fast sensorn på till exempel överarmens utsida eller på magens framsida. Det finns också små sensorer som kan opereras in i underhudsfettet på underarmen.

Så fungerar en sensor

Sensorn för över värdena till en liten bärbar dosa, eller till en app i en eller flera mobiltelefoner. Då kan ni se hur blodsockret förändras. Det kan vara bra exempelvis för barn under natten när de sover. En del sensorer larmar om det blir för lågt blodsocker.

Dosan eller appen kan spara värdena så att det går att se hur de har varierat under dagar, veckor eller månader.

Sensorn kan vara ihopkopplad med en insulinpump. En del pumpar kan öka eller minska insulinet när det behövs. För att pumpen ska ge rätt dos behöver man bland annat knappa in information om kolhydratmängden i måltiden och när man ska äta.

Sensorn och insulinpumpen underlättar behandlingen, särskilt om man behöver hjälp att ha koll på blodsockret och ändra insulindoser ofta.

Blodsockermätare och mätstickor

Blodsockret kan också mätas med en mätsticka och blodsockermätare. Det behövs ett stick i fingret när blodsockervärdet ska mätas.

Du behöver ha och kunna använda mätsticka och blodsockermätare, även om du använder sensor.

Det finns flera olika modeller av blodsockermätare och mätstickor. En diabetessjuksköterska kan visa de olika modellerna. För synskadade finns blodsockermätare med en röst som läser upp blodsockervärdet.

Mät blodsockret om du till exempel kör bil

Lågt blodsocker gör synen sämre och gör att du reagerar långsammare. Om blodsockret blir mycket lågt kan du bli förvirrad och medvetande påverkat. Mät därför alltid blodsockret innan du gör något som kräver snabb reaktionsförmåga om du ofta får lågt blodsocker. Några exempel är att köra bil, motorcykel, moped eller ta en längre cykeltur.

Transportstyrelsen rekommenderar alla bilförare som har diabetes och behandlas med insulin att kontrollera blodsockret innan bilkörning. Ibland behöver man också kontrollera blodsockret under resan.

Insulin gör att kroppens celler kan ta upp socker från blodet. Det gör också att blodsockret hålls på en bra nivå.

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med maginnehållet. Därför måste insulinet sprutas in i kroppen med hjälp av en insulinpump eller med en insulinspruta. Insulinsprutan ser ut som en penna och kallas därför för insulinpenna.

Dosen insulin beror på olika faktorer

Det varierar hur mycket insulin du behöver. Det beror bland annat på detta:

• Hur mycket du rör sig.
• Vad och hur mycket du äter.
• Hur du mår i övrigt, till exempel om du är förkyld eller sjuk.

Hur mycket insulin du behöver påverkas också av hur kroppens hormoner fungerar och beter sig. Detta påverkar bland annat hur man reagerar på insulin på olika tider under dygnet. Man är till exempel mycket mer känslig för insulin när man sover på natten och behöver då mindre insulin. Däremot är man mindre känslig när man vaknat och behöver då oftast mer insulin till frukost jämfört med till lunch.

Behovet av insulin kan även variera under olika delar av menstruationscykeln, i klimakteriet och under graviditet.

Att lära sig förstå hur mycket insulin som behövs

I början av behandlingen kan det vara svårt att förstå hur aktiviteter och mat påverkar blodsockret. Det kan också ta tid innan man lär sig hur mycket insulin som behövs i olika situationer. Pröva dig fram genom att kontrollera blodsockret.

Du kan till exempel behöva ändra din insulindos om du börjar träna mer än tidigare. Det är också vanligt att behöva mindre insulin på sommaren eftersom de flesta rör sig mer då än på vintern.

Läs om vad du mer kan göra för att må så bra som möjligt.

Barn behöver mer insulin när de blir äldre

Barnet behöver mer insulin när hen blir äldre. Det beror på att barnet växer. Behovet av insulin ökar också när hen kommer in i puberteten.

Skriv gärna anteckningar

Skriv gärna anteckningar. Det kan göra det lättare att förstå hur blodsockret påverkas och av vad.

Det är bra att skriva upp detta:

• Vad och hur mycket du har ätit.
• Vilka insulindoser du har fått.
• Vilka fysiska aktiviteter du har ägnat sig åt.
• Blodsockervärdet före och två timmar efter en måltid.
• Blodsockervärdet under och efter fysisk aktivitet.
• Om blodsockret stiger eller sjunker under natten.
• Hur blodsockernivån varierar lediga dagar jämfört med dagar då du är i skolan eller på jobbet.

Mät blodsockret ofta vid en infektion eller skada

Blodsockret kan ändras om man blir sjuk eller skadar sig. Mät då blodsockret ofta och dosera insulinet därefter.

Ofta behövs mer insulin vid en infektion. Det kan gälla vid till exempel förkylningar och urinvägsinfektion. Det är extra viktigt vid feber.

Skador som kan påverka blodsockret är om du till exempel bryter ett ben i kroppen och har svårt att röra den brutna kroppsdelen.

Vid magsjuka med diarré och kräkningar behöver du kontrollera blodsockret ofta. Ibland behövs mer insulin och ibland behövs mindre. Kontakta diabetesmottagningen om du är osäker på hur mycket insulin som behövs. Om den är stängd kontakta då en akutmottagning. Kontakta också sjukvården om du har mycket diarré.

Kontrollera alltid blodsockret och ketonvärdet vid kräkningar

Kräkningar kan vara tecken på för högt blodsocker och ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas. Vid kräkningar behöver du därför också kontrollera ketoner i blodet. Det görs med ett stick i fingret.

Kontakta diabetesmottagningen om ketonvärdet är högt eller om du inte har någon ketonmätare hemma. Om den är stängd kontakta då en akutmottagning.

Viktigt att aldrig sluta med insulinet

Fortsätt att ta insulin även om du äter lite eller kräks upp allt. Mät i stället blodsockret oftare än vanligt och anpassa insulindosen.

Insulinkänning om insulindosen är för hög

Du kan få en så kallad insulinkänning om blodsockret blir mycket lågt. Symtom på en insulinkänning är bland annat att man börjar svettas, darrar, blir hungrig och får svårt att koncentrera sig.

Yngre barn kan inte själva berätta hur de mår och känner sig. Som förälder är det viktigt att känna igen barnets symtom på lågt blodsocker. Symtomen kan vara olika. En del barn blir bara trötta och vill lägga sig om de får en insulinkänning. Andra kan bli väldigt ledsna utan anledning eller får tydliga symtom på insulinkänning.

Läs om vad du kan göra vid en insulinkänning.

Ha alltid druvsocker med dig, för att snabbt kunna höja ett för lågt blodsocker.

Prata med läkaren om du ofta får lågt blodsocker utan att det går att förstå varför.

Både barn och vuxen som får diabetes typ 1 börjar sin behandling med insulinpenna. Det är för att vänja sig med insulinbehandlingen och med att kontrollera blodsockret. Man behöver också alltid kunna använda insulinpenna om man har en insulinpump och den inte fungerar.

Barn går ofta snabbt över till insulinpump. Allt fler vuxna med diabetes använder också insulinpump.

Olika varianter av insulinpennor

Det finns två varianter av insulinpenna:

• Engångspennor som är fyllda med en viss mängd insulin och kastas när de är slut.
• Insulinpennor som laddas med ampuller som innehåller insulin. Ampullerna byts ut när de är tomma.

I ena änden av insulinpennan finns en nål. Insulinnålar är mycket tunna och sprutan känns därför nästan inte alls. Nålen ska bytas före varje ny spruta.

I andra änden på insulinpennan finns en doseringsknapp. Du vrider på knappen för att ställa in den mängd insulin som behövs. På pennan finns en skala som tydligt visar hur mycket insulin som sprutas in i kroppen.

Insulinet sprutas oftast i underhudsfettet på magen eller i låret. Effekten av insulinet kommer oftast lite snabbare om sprutan tas i magen jämfört med om den tas i låret.

Lätt att ta själv

Till en början kanske du tycker det är obehagligt att sticka dig själv. Men att ta sprutorna är nödvändigt och de allra flesta vänjer sig snabbt.

Ta sprutan på olika ställen

Det är bra att ta sprutorna på olika ställen. Det kan bildas en fettansamling i underhuden om sprutorna tas på samma ställe många gånger. Fettansamlingen gör att upptaget av insulin blir sämre. Att ofta ta sprutorna på samma ställe skadar också vävnaden.

En insulinpump är en liten insulinbehållare som dygnet runt skickar insulin till kroppen i små doser. Pumpen ger en jämn tillförsel av insulin hela tiden och man behöver inte sticka sig varje gång man ska ta insulin.

Insulinpump är mycket vanligt hos barn.

Hos vuxna som får diabetes typ 1 är det vanligare med insulinpennor, men allt fler använder insulinpump. En pump kan till exempel behövas om ditt blodsocker ofta pendlar mellan att vara mycket högt och mycket lågt. Det kan också vara bra med en insulinpump om du har svårt att uppfatta symtom på insulinkänning.

Så fungerar en insulinpump

Insulinpumpens basdosering styrs av ett schema som programmeras in i pumpen. Det går att öka eller minska dosen om det behövs mindre eller mer insulin. Det går också att ställa in bland annat för vardagar, lediga dagar och intensiva idrottsdagar.

En del pumpar kan ge signaler när det behövs mer eller mindre insulin. Det finns även pumpar som kan göra en försiktig ändring av doseringen av insulinet, om det behövs mer eller mindre dos.

För barn behöver en vuxen hjälpa till i början, men så småningom lär sig barnet att sköta pumpen själv.

Pumpen kan kopplas ifrån när man ska duscha eller bada. Den kan också kopplas ifrån vid någon idrott som innebär nära kroppskontakt. Innan pumpen kopplas ifrån behöver man en extrados så att man klarar sig i några timmar. En del pumpar är vattentäta och går att duscha eller bada med.

Två olika insulinpumpar

Det finns två varianter av insulinpumpar:

• En pump att bära i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna. Den kan också sättas fast på bh-bandet.
• En liten kapsel att fästa på huden.

Insulinpump att bära i ett bälte

Insulinet förs från pumpen till kroppen genom en tunn plastslang som kallas kateter. Den sätts fast i underhudsfettet på magen med en tunn liten nål eller med en tunn plastslang. Katetern ska bytas efter två till tre dagar.

Insulinpump i form av en liten kapsel

I en insulinpump som är i form av en kapsel förs insulinet direkt in i kroppen genom en tunn liten nål. Kapseln klistras först fast på huden. Därefter förs nålen automatiskt in i underhudsfettet med hjälp av en fjärrkontroll.

Kapseln kan placeras på överarmens utsida, magen, låren eller i den nedre delen av ryggen.

Insulinpumpen styrs trådlöst med en fjärrkontroll. Kapseln ska bytas var tredje dag.

Viktigt att följa blodsockret

Kontrollera blodsockret ofta. Det kan till exempel stiga om pumpens kateter glider ut eller om nålen glidit ur sitt läge. Det kan gå snabbare att få ketoacidos om tillförseln av insulin upphör.

Det är också viktigt att kontrollera pumpens inställningar för att få rätt dos insulin vid rätt tillfälle.

Byt kapsel eller kateter på dagen så att du hinner upptäcka om tillförseln av insulin inte fungerar innan du ska sova.

Det finns olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur snabbt effekten kommer och hur länge effekten sitter i.

Om du använder insulinpenna

Det finns olika insulin om man använder penna:

• Insulin med längre effekt, används en–två gånger varje dag för att täcka kroppens basbehov av insulin. Det kallas för basinsulin.
• Insulin som har kort effekt, används när man ska äta och när blodsockret behöver sänkas. Det kallas för direktverkande insulin.

Man ställer in vilken dos man ska ha vid varje tillfälle.

Om du använder insulinpump

Om man har pump använder man bara en sorts insulin, som har kort effekt och kallas för direktverkande insulin.

Pumpen ger då hela tiden små mängder insulin till kroppens basbehov och kallas för basaldos. Sedan tar man extra doser till exempel när man ska äta eller om man har för högt blodsocker. När man ska träna ställer man in pumpen för träning. Det hjälper till att undvika för mycket insulin under träning.

En stor del i behandlingen handlar om att förstå hur blodsockret påverkas av vad du äter och gör.

Här är några exempel på vad som påverkar blodsockret och behandlingen:

• Vad du äter.
• Hur du rör dig och är fysiskt aktiv.
• Hur du mår, till exempel om du har en infektion eller känner dig stressad.

Läs mer i artikeln Så kan du må bättre vid diabetes typ 1.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.