Det vanligaste symtomet på lymfom är att en eller flera lymfkörtlar svullnar i kroppen. Det kan märkas på olika sätt, beroende på var i kroppen lymfkörtlarna är påverkade. Här är några exempel:

• körtlar på halsen som syns eller känns
• ont eller obehag i bröstkorgen eller magen
• hosta
• andfåddhet.

Du eller barnet kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• trötthet
• feber
• svettningar
• oförklarlig viktminskning.

Kontakta en vårdcentral om du eller ett barn har symtom som du tror kan bero på lymfom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Behandlingen beror på vilken typ av lymfom det är. Ibland behöver behandlingen starta innan det finns svar på alla prover. Då anpassas behandlingen när svaren är klara.

Behandling av snabbväxande lymfom för vuxna

Snabbväxande lymfom behandlas oftast med cytostatika i olika kombinationer. De flesta får sex till åtta kurer i sammanlagt tre till fem månader.

Strålbehandling ges ibland mot snabbväxande lymfom som tilläggsbehandling till cytostatika eller antikroppar.

Behandling av långsamt växande lymfom för vuxna

Långsamt växande B-cellslymfom är vanligast. Det behandlas med antikroppar, ibland med tillägg av cytostatika.

Lågmaligna lymfom behöver bara behandling vid symtom eller vid mycket utbredd sjukdom. Undantag är om lymfomet bara finns på ett ställe. Då kan strålbehandling vara effektiv.

Om du inte får behandling sker kontroller ungefär var tredje månad. Då kan du få behandling i god tid när det behövs

Behandling av Hodgkins lymfom för vuxna

Behandlingen varierar beroende på om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium eller när sjukdomen har hunnit sprida sig.

Hodgkins lymfom som upptäcks tidigt behandlas intensivt med cytostatika i två till fyra månader. Sedan kan du få du strålbehandling mot de områden där sjukdomen började.

Kombinationen av cytostatika och strålbehandling gör att du behöver mindre av varje del. Det minskar biverkningarna.

Hodgkins lymfom som har spridit sig i kroppen behandlas intensivt med cytostatika i tre till fyra månader. Ibland får du också strålbehandling.

Behandling för barn

Hodgkins lymfom hos barn brukar behandlas med två till sex kurer med cytostatika i sammanlagt två till sex månader. Barnet kan oftast bo hemma under större delen av behandlingen. En del barn får också strålbehandling efter behandlingen med cytostatika.

Andra lymfom hos barn behandlas också med cytostatika och ibland med antikroppar. Behandlingen är mer intensiv och kan pågå längre tid än hos vuxna.

Behandlingar om sjukdomen kommer tillbaka 

De flesta kan få behandling även om sjukdomen kommer tillbaka, men det kan vara med andra läkemedel eller kombinationer av behandlingar än första gången du eller barnet fick behandling.

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt. Det finns ungefär tio olika cytostatika som används vid behandling av lymfom. Oftast innebär en behandling att två till fyra olika sådana läkemedel kombineras.

Du eller barnet undersöks med röntgen eller magnetkamera under behandlingsperioden. Det är för att se att behandlingen fungerar. Annars ändras den.

Cytostatika kan ges på olika sätt

Behandlingen ges oftast i kurer. Mellan varje kur är det uppehåll i någon eller några veckor.

Det är vanligt att få cytostatika direkt i blodet med dropp eller sprutor. Behandlingen kan ta några timmar. De flesta kan lämna sjukhuset efteråt.

En del mer sällsynta intensiva behandlingar tar några dagar att få. Då behöver du eller barnet vara inlagd medan behandlingen pågår.

Vissa cytostatikabehandlingar är i form av tabletter.

Barn med non-Hodgkin lymfom får även behandling i ryggmärgsvätskan mot sjukdomen eller för att förebygga återfall i centrala nervsystemet.

Biverkningar av cytostatika

Cytostatika kan ge biverkningar. Du eller barnet kan bli tröttare och känsligare för infektioner. En del mår illa, tappar håret eller känner stickningar och domningar i fingrar och tår.

De flesta biverkningar går att förebygga och lindra. Ofta går de över när behandlingen är klar. Läs mer i texten om cytostatikabehandling.

Det finns olika läkemedel med antikroppar som fäster sig på cancercellerna så att immunförsvaret kan hitta och förstöra dem. Antikropparna kan också hindra cancercellerna från att växa och dela på sig.

Antikroppar kan ges som dropp i blodet eller som en spruta i underhuden.

Behandlingen ges ibland tillsammans med cytostatika.

Vuxna kan få antikroppar efter avslutad cytostatikabehandling. Då ges behandlingen varannan till var tredje månad i sammanlagt två år.

Biverkningar av antikroppar

Första behandlingstillfället är det vanligt att få feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Biverkningarna går att förebygga med läkemedel före behandlingen. 

Det är ovanligt men ibland kan behandling med antikroppar orsaka en infektion. Då får du eller barnet behandling mot infektionen.

Det är vanligt med strålbehandling som du får på vardagar i två till tre veckor.

Ibland kan det räcka med färre behandlingar.

Barn med Hodgkins lymfom får ibland strålbehandling. Om mjälten hos ett barn får en viss dos av strålbehandling betraktas den som icke-fungerande. Barnet tas då omhand som efter att mjälten har opererats bort.

Biverkningar av strålbehandling

Strålbehandlingen kan ibland ge biverkningar som kan komma medan behandlingen pågår eller när behandlingen är klar, ibland lång tid efteråt.

Du kan läsa mer i texten Strålbehandling om olika biverkningar och hur de kan lindras och förebyggas.

Det är ovanligt att behöva bli opererad för lymfom.

Mjälten kan behöva tas bort om sjukdomen gör att den växer väldigt mycket så att det trycker och känns obehagligt i magen. Operationen brukar göra att besvären minskar eller försvinner helt.

Andra organ kan ersätta mjälten

Mjälten har betydelse för immunförsvaret, speciellt hos unga personer. Senare i livet kan till exempel levern och benmärgen ersätta mjälten. Läs mer om mjälten i texten Så fungerar lymfsystemet.

Efter att mjälten har tagits bort hos barn behövs vaccination mot vissa typer av bakterier och en ökad uppmärksamhet vid feber.

Stamcellstransplantation är en metod som används om du eller barnet behöver intensiv behandling med cytostatika för att få bort alla cancerceller. Det kallas också högdosbehandling med stamcellsstöd.

Kroppen måste vara tillräckligt stark för att orka med behandlingen. Behandlingen är påfrestande och risken för komplikationer är stor.

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.

Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.

Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Prata med din läkare om du vill amma.

När behandlingen är klar får du komma på regelbundna kontroller så att läkaren kan se att sjukdomen är borta. Läkaren vill också veta hur du mår så att du kan få hjälp om du till exempel har någon biverkning av behandlingen.

Det är olika vilka undersökningar som görs. Det beror på vilket lymfom du har haft och vilken behandling du har fått.

Det varierar hur ofta och hur länge som kontrollerna behövs. Det är vanligt med kontroller tre till fyra gånger om året de första två åren eftersom det är vanligast med återfall då. Återfall betyder att sjukdomen har kommit tillbaka.

En del kan sluta med kontrollerna efter två år. Andra behöver fortsätta i upp till fem år, men då kan kontrollerna ske med längre mellanrum. 

Långsamt växande lymfom kontrolleras livet ut

De flesta som får behandling mot ett långsamt växande lymfom brukar må som vanligt efteråt.

Du behöver ändå fortsätta med kontroller livet ut, så att du kan få behandling igen om det behövs.

Det kan räcka med kontroller en eller två gånger om året, men det varierar.

Barnet kan behöva efterkontroller även i vuxen ålder

Ett barn som har fått behandling mot lymfom behöver komma på efterkontroller ganska ofta under flera år. Dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen.

Barn som har fått strålbehandling och vissa typer av cytostatika behöver fortsätta komma på kontroller även när de är vuxna. Det är för att kroppen kan påverkas lång tid efter behandlingen. Kontrollerna sker på en av landets sex uppföljningsmottagningar för vuxna efter barncancer. Läs mer i texten Barn och cancer.

Kontakta vården vid nya symtom

Det är viktigt att du själv kontaktar vården om du eller barnet får nya symtom mellan kontrollerna eller efter att kontrollerna har upphört.

Kontakta en vårdcentral om du inte längre har kontakt med en särskild läkare.

Livet kan kännas annorlunda, oavsett hur det går med sjukdomen och behandlingen. Erfarenheterna av vad som hänt finns alltid kvar.

Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Så går det att behålla orken

Du mår bättre och orkar mer om du rör på dig. Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av.

Försök att äta bra och att vila lagom mycket. Vila hellre ofta än länge.

Spara orken till saker som du tycker om att göra. Umgås med personer som känns bra för dig.

Olika med sjukskrivning

De flesta vuxna som får intensiv cytostatikabehandling behöver vara sjukskrivna. Det är vanligt att kunna fortsätta arbeta om du får annan behandling.

Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.

Du som har ett allvarligt sjukt barn kan också få ersättning av Försäkringskassan. Läs mer i texten Ekonomiskt stöd när du är sjuk.

Barn och livet efter behandlingen

Barn påverkas olika, bland annat beroende på sin ålder vid behandlingen. Det gäller både hur de tänker och känner om sina erfarenheter och hur kroppen har påverkats av behandlingen.

De flesta barn med cancer mår bra av att vara i förskolan eller skolan om de orkar även under pågående behandling.

Det är vanligt att känna oro över att barnet är extra infektionskänsligt. Men barn mår bra av att få leva som vanligt och för det mesta går det bra att göra det.

Personalen berättar vid utskrivningssamtalet om det är något särskilt som barnet och du behöver tänka på.

Behandlingen kan göra att barnet stannar i växten ett tag, men det är vanligt att växa ikapp när behandlingen är klar.

Vaccination om mjälten opererats eller strålbehandlats

Alla som får mjälten bortopererad eller strålbehandlad med en hög dos behöver bli vaccinerade mot pneumokocker och andra så kallade kapslade bakterier.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Det är olika hur vuxna eller barn reagerar på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva prata mycket med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

En närstående får gärna vara med, om det är möjligt. Den närstående kan stötta och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Barn som har cancer får ibland veta det efter att personalen först har berättat för barnets vårdnadshavare. Det beror på barnets ålder. Det är bra om ni kan få informationen samtidigt, om ni är flera som har vårdnad om barnet. Läs mer om reaktioner i texten Att få ett cancerbesked och i texten Barn och cancer.

Ställ frågor om du eller barnet inte förstår. Du kan få hjälp med tolk till ditt eller barnets språk. Du eller barnet kan också få tolk vid hörselnedsättning.

Olika sätt att få stöd

Vuxna med cancer och närstående kan få hjälp av särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor.

Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.

Barn med cancer och deras närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor. Konsultsjuksköterskan hjälper till att informera till exempel skolan.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller Barncancerfondens samtalsstöd. Hos Blodcancerförbundet eller Ung cancer kan du få kontakt med andra personer som är i ungefär samma situation som du.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om råd och stöd vid cancer.

Läs mer om stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Här kan du läsa mer om hur du kan hantera situationen och hur du kan få stöd.

Här kan du läsa mer om stöd vid barn och cancer.

Närstående barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Personalen stöttar dig om du behöver det.

Läs mer i artikeln Att få ett cancerbesked och Att prata med barn när en vuxen är allvarligt sjuk.

Syskon till barn som har cancer kan få stöd av särskilda syskonstödjare. Läs mer i Barn och cancer.