Bröstcancer upptäcks ofta vid regelbunden undersökning med mammografi, innan man har några symtom.

Knöl i bröstet eller armhålan

En knöl i bröstet eller i armhålan kan vara bröstcancer. Det gäller särskilt om du är 40 år eller äldre och det är en ny knöl som inte verkar vara på väg att försvinna efter några veckor. Knölar som försvinner efter en mensperiod är nästan aldrig cancer.

Det går inte att känna med fingrarna om en knöl är en cancertumör.

Ovanliga symtom

Bröstet kan ibland se annorlunda ut än det brukar göra. Huden eller bröstvårtan kan bli indragen. Ibland går det att känna en knöl under indragningen.

Bröstet kan bli ömt eller göra ont. Det är ibland ett symtom vid bröstcancer. Det är vanligare att det beror på något annat, till exempel att du snart ska ha mens. Då kan brösten kännas spända.

Ett sår på bröstet eller bröstvårtan som inte läker inom två till tre veckor kan bero på bröstcancer. Det är vanligare med andra orsaker.

Bröstet kan kännas svullet. Huden på bröstet blir förtjockad och porerna syns som små gropar. Det är ett ovanligt symtom vid bröstcancer. Huden kan samtidigt rodna. En annan förklaring till svullnad och rodnad kan vara mjölkstockning eller bröstböld.

Vätska ur bröstvårtan är ganska vanligt men beror oftast inte på bröstcancer. Men om vätskan är blodig eller brunaktig kan det bero på cellförändringar eller förstadium till cancer i bröstet.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bröstcancer. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Du får komma på ett första återbesök två till tre veckor efter operationen för att se så att såret läker som det ska. Sedan är det olika vilken uppföljning man behöver. Det beror på vilken typ av bröstcancer du har, och vilken annan behandling du får.

Ofta blir man kallad till ett återbesök under det första året efter behandling. Då undersöks brösten med mammografi.

En läkare, kontaktsjuksköterskan eller annan särskilt utbildad sjuksköterska känner igenom båda brösten och undersöker om det finns svullna lymfkörtlar i armhålorna eller på halsen.

Du får också hjälp om du har besvär med biverkningar.

Ibland fortsätter uppföljningarna några år. Det kan vara i form av ett telefonsamtal, eller också kallas du till ett besök.

De flesta behöver bara undersökas med mammografi varje år eller vartannat år, beroende på hur du är opererad. Du kallas automatiskt vartannat år om du är kvinna och mellan 40 och 74 år.

Kliniken där du får behandling ordnar så att du blir kallad om du är yngre än 40 år eller äldre än 74 år, om du är man eller om du ska undersökas varje år.

Kontakta vården om du får nya symtom

Det är vanligare att du själv upptäcker om du får nya symtom, än att de upptäcks vid en uppföljning. Kontakta vården genast om en eller flera av följande saker stämmer:

• Du har något symtom från bröstet, till exempel en knöl i bröstet eller nära bröstet.
• Du har ont i till exempel skelettet sedan mer än två veckor.
• Du har hosta som inte går över.
• Du känner dig ovanligt trött.

Kontaktsjuksköterskan kan svara på frågor även mellan uppföljningarna och kan snabbt ordna ett besök så att du får bli undersökt.

Kontakta en vårdcentral i stället om kontakten med kontaktsjuksköterskan har upphört därför att det har gått lång tid sedan behandlingen. Det är viktigt att du berättar att du har behandlats för bröstcancer, även om det är länge sedan.

Bröstcancern kan komma tillbaka – återfall

Det kallas återfall om bröstcancern kommer tillbaka efter behandling. Cancern kan komma tillbaka i bröstet som du har kvar, eller i lymfkörtlarna i armhålan.

Cancern kan också komma tillbaka som metastaser. Det är samma sak som dottertumörer och innebär att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, till exempel skelettet, levern eller lungorna.

Metastaser i andra delar av kroppen än brösten minskar chanserna att bli av med cancern. Då finns behandling som kan bromsa sjukdomen, ibland i flera år.

Risken för återfall minskar med tiden

Ju mindre cancertumören är, desto mindre är risken för återfall.

Men risken för återfall kan finnas kvar i mer än tio år. Det gäller om man har bröstcancer som påverkas av hormoner. Risken för återfall minskar om man använder läkemedel mot hormonet östrogen.

Om du har bröstcancer som inte påverkas av hormoner, är det mycket ovanligt med återfall efter fem år.

Prata med läkaren om vilken behandling du kan få om du är gravid och har bröstcancer. Behandlingen beror på flera saker:

• Hur allvarlig är cancertumören?
• Vilka är riskerna för barnet?
• Vad vill du?

Om du har en partner eller någon annan närstående är det bra om hen också kan vara med i beslutet.

Undersökningar om du är gravid

Du kan undersökas med mammografi och ultraljud även om du är gravid eller ammar.

Du kan lämna cellprov eller vävnadsprov. Det kan finnas en risk att det börjar läcka mjölk från stället där sticket görs om du ammar.

Lungorna kan röntgas och levern kan undersökas med ultraljud för att se om cancern har spridit sig. Du kan också undersökas med magnetkamera fast du är gravid.

Behandlingar om du är gravid

Behandlingen beror på när i graviditeten bröstcancern upptäcks. Det går att bli opererad under alla delar av graviditeten. Efter 16:e graviditetsveckan går det att få cytostatikabehandling. Då är risken mycket liten för att barnet i magen ska påverkas av behandlingen.

Man behöver vänta till efter förlossningen med att få strålbehandling, läkemedel mot östrogen, eller läkemedel som innehåller antikropppar.

Det går aldrig att helt säkert säga varför en person har fått cancer. Däremot finns det saker som kan öka risken för att få bröstcancer. Många riskfaktorer kan du inte göra något åt, andra går att påverka.

Före 40 års ålder är bröstcancer ovanligt. Därefter ökar risken ju äldre man blir.

Hormonet östrogen påverkar

Mycket östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken för bröstcancer. Att få mens tidigt och att komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen extra länge.

Att få hormonbehandling under lång tid mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer. Men risken för cancer är troligen mycket liten om du får hormonbehandling under kortare tid än fem år. Risken för bröstcancer ökar något om du använder p-piller längre än fem år. Risken minskar om du slutar med p-piller.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid klimakteriebesvär.

Täta bröst – mycket bröstkörtelvävnad

Täta bröst ökar risken för bröstcancer. Det är inte klart varför det är så. Täta bröst innebär att du har mycket bröstkörtelvävnad. Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst men det syns på mammografibilder.

Övervikt, alkohol, rökning och att inte röra på sig

Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer.

Bröstcancer är en av de cancerformer som påverkas mest av alkohol. Ju mindre du dricker, desto mindre är risken. Här kan du läsa om hur du kan ändra dina alkoholvanor.

Rökning ökar risken för bröstcancer. Ju mindre du röker, desto mindre är risken. Det finns olika hjälp om du vill sluta röka.

Att vara stilla mycket ökar troligen också risken för bröstcancer, oavsett vad du väger. Läs om hur du kan komma igång med fysisk aktivitet.

Bröstcancer kan vara ärftlig

Mellan var tionde och var tjugonde bröstcancer är ärftlig. Då kan man också ha en ökad risk att få äggstockscancer.

Risken kan utredas och minskas

Du kan få en utredning om det finns skäl att tro att du har en ärftligt ökad risk för bröstcancer. Prata med läkaren som ansvarar för din behandling.

En utredning kan vara till hjälp för andra personer i din genetiska släkt. Då kan de få hjälp att minska risken genom till exempel regelbundna undersökningar eller en förebyggande operation.

Läs mer om att ha en ärftligt ökad risk för cancer.

För de flesta som har haft bröstcancer finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att fortsätta med livet som det var före sjukdomsbeskedet.

Det kan kännas jobbigt periodvis. Oftast känns det bättre med tiden. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Sjukskrivning vid bröstcancer

Det är olika hur länge man behöver vara sjukskriven. Efter en operation behöver man vara sjukskriven i ungefär en till två månader. De flesta som får cytostatikabehandling behöver vara helt sjukskrivna medan behandlingen pågår. En del som får strålbehandling kan arbeta deltid medan behandlingen pågår.

De flesta kan fortsätta med vardagen när behandlingen med cytostatika eller strålbehandling är avslutad.

Det brukar gälla även om man behöver fortsätta med andra läkemedel. Du kan behöva öka arbetstiden lite i taget om du har varit sjukskriven.

Läs mer om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukskrivning vid bröstcancer.

Här kan du läsa mer om sjukskrivning och rehabilitering.

Så påverkas kroppen efter en operation

På sidan Operation vid bröstcancer kan du läsa om hur man brukar må efter en operation och hur kroppen påverkas.

Hjälp om du har ont

En del har ont, även en tid efter behandlingarna. Det finns olika hjälp och behandlingar att få, beroende på varför det gör ont. Att lära sig mer om varför det gör ont kan också hjälpa.

Läs mer om långvarig smärta.

Så kan du behålla orken

De flesta mår bättre av att röra på sig så mycket som möjligt. Det gör att man får mindre ont och orkar mer.

Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av. Du kan få hjälp om du behöver. Läs mer om fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer.

Försök att äta så att du mår bra.

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Vila när du behöver, men ta hellre flera korta pauser än att vila länge.

Här kan du läsa mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Om du behöver behandling länge

Om du har bröstcancer som påverkas av hormoner, behöver du läkemedel varje dag i fem till tio år utan uppehåll.

Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterska om det är jobbigt, det finns ofta bra möjligheter att lindra biverkningarna.

Du kan känna dig mer motiverad att följa behandlingen om du vet mer om hur den fungerar. Ett sätt är att ta hjälp av en patientförening. Där kan du få prata med någon som har fått samma behandling och som kan berätta vad den innebär.

Här hittar du kontaktuppgifter till patientföreningar och andra som också kan ge råd och stöd vid cancer. 

Patientpodden om bröstcancer: "När jag mådde så dåligt trodde jag att jag var den enda människan på hela jorden som mådde så."

Självkänslan och sexualiteten

Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. Det kan påverka självkänslan och sexualiteten.

På sidan om cancer och sexualitet får du råd om vad du kan göra för att det ska kännas bättre, och vilken hjälp som kan finnas om du behöver.

En del vill låta kroppen vara som den är efter operationen. Andra vill ha en protes, en delprotes eller en bröstrekonstruktion för att ersätta hela bröstet, eller de delar som har tagits bort.

Ibland går de att minska det friska bröstet så att det får samma storlek som det opererade bröstet.

Efter behandlingen kan det vara svårare att få till en graviditet, men det kan gå.

Om du inte vill bli gravid, är det viktigt att du använder preventivmedel.

Du kan bli gravid även om du har oregelbunden mens eller ingen mens.

Om du vill försöka få till en graviditet

Om du vill försöka bli gravid kan du behöva vänta. Behandlingen kan vara skadlig för ett foster, även en tid efteråt. Prata med din läkare om vad som gäller för dig.

Det kan gå att spara ägg eller embryon före cancerbehandlingen. Det kan öka dina möjligheter att bli gravid senare.

Förberedelserna som behövs kan innebära att cancerbehandlingen fördröjs lite.

Prata med din läkare om vilka möjligheter som gäller för dig.

Du erbjuds att frysa in sperma om du är man.

Här kan du läsa mer om fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Graviditet efter bröstcancer

De hormoner som behövs för att bli gravid kan samtidigt vara en risk vid bröstcancer. Men risken att bli sjuk igen verkar vara låg om du blir gravid efter att du har behandlats för bröstcancer. Det visar den forskning som har gjorts.

Du får komma till specialistmödravården om du blir gravid efter att du har haft bröstcancer.

Amning efter bröstcancer

Det går att amma även om en del av bröstet har opererats bort. Strålbehandling kan göra att det kommer mindre med mjölk, men bara i det behandlade bröstet.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.