Tobak

Rökning och snusning - så påverkas din hälsa

När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. De gör att risken ökar för flera sjukdomar. Nikotinet i tobak påverkar också hjärnan så att du blir beroende. Det finns bra hjälp att få om du vill ha hjälp att sluta röka eller snusa.

Den här artikeln handlar om hur rökning och snusning påverkar din hälsa. Du kan också läsa texterna Hjälp att sluta rökaHjälp att sluta snusa och Läkemedel mot rökning.

Det är skadligt för kroppen att röka

Det finns mer än 8000 skadliga ämnen i tobaksrök. Omkring 60 av ämnena kan orsaka cancer. Dessa ämnen kommer snabbt in i ditt blod när du drar ner tobaksröken i lungorna vid ett halsbloss.

När du röker ökar du risken för att få många sjukdomar. Bland annat ökar risken för följande sjukdomar: 

Din puls och ditt blodtryck ökar när du röker. Rökning gör också att dina blodkärl drar ihop sig och att du får sämre kondition. Dessutom försämras immunförsvaret. Du som behandlas för någon sjukdom eller något besvär får sämre resultat på behandlingen om du röker. Det gäller vid all slags behandling, inklusive kirurgiska ingrepp.

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.

Rökning kan även minska möjligheten att få barn.

Rökning och graviditet

Fostret utsätts för skadliga ämnen om du röker när du är gravid. Det innebär risker för fostret och för graviditeten. Så fort du slutar med tobak minskar riskerna. 

Om du röker när du är gravid ökar risken för dessa komplikationer:

Läs mer om rökning  och graviditet.

Att röka lite innebär också en risk

Det innebär en risk för din hälsa att röka, även om du bara röker några få cigaretter per dag. Det gäller även om du röker mer sällan än varje dag, till exempel om du endast röker på helger eller fester. Forskningen visar tydligt att risken för att dö av hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar ökar.

Passiv rökning är också skadligt

Du som andas in andras tobaksrök, utsätts för så kallad passiv rökning. Passiv rökning är också skadligt och kan göra dig sjuk. Allergi och astma kan till exempel bli sämre. Passiv rökning ökar också risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.

Barn är mycket känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner och andningssvårigheter. Passiv rökning är även en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Risker med tobakssnus

Det finns flera risker med att snusa:

  • Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Du som snusar har en ökad risk att få vissa former av cancer, till exempel cancer i matstrupen och ändtarmen, samt en sämre prognos för prostatacancer.
  • Du som snusar har en ökad risk för att dö om du får hjärtinfarkt eller stroke. Det kan förklaras med att nikotinet i snuset gör att blodtrycket och hjärtfrekvensen ökar. Även de inre väggarna i blodkärlen förändras.
  • Snusning kan ge ökad risk för diabetes typ 2. Det gäller snusare som använder fem eller fler snusdosor i veckan.
  • Dödlighet oavsett orsak är högre bland snusare än bland personer som inte använder tobak.
  • Snuset skadar slemhinnan i munnen och det kan öka risken för tandlossning. Det är vanligt att personer som snusar får skador på tandköttet. Ofta krymper tandköttet och hamnar närmare tandhalsen. Detta växer inte tillbaka när man slutar snusa.

Snusning och graviditet

Det finns flera risker med att snusa om du är gravid. Bland annat ökar snusning risken för låg födelsevikt, för tidig förlossning, missfall eller att fostret dör i magen. Det nyfödda barnets andning kan påverkas.

Troligen är det också nikotinet som orsakar dessa risker.

Västmanland

Nikotin är skadligt för kroppen

Nikotin är ett giftigt ämne som utvinns ur tobaksplantan. Det används i insektsmedel och i nikotin- och tobaksprodukter som till exempel cigaretter, e-cigaretter och brunt och vitt snus. Nikotin är starkt beroendeframkallande med kraftig påverkan på kroppen, och barnets hjärna är extra känslig.

Så här säger den senaste forskningen:

  • Experimentell forskning av Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet, visar att nikotin inte enbart är starkt beroendeframkallande, utan kan även orsaka kvarstående förändringar i hjärnans nervceller och påverkar områden i hjärnan som styr beteende och känslor. Nikotin ökar dessutom hjärnans mottaglighet för alkohol och andra droger, vilket kan leda till att personer som använder nikotin blir mer benägna att också använda fler hälsoskadliga substanser.
  • Forskning har även visat att nikotinbruk är förknippat med försämrade kognitiva förmågor såsom minne, uppmärksamhet, koncentration, inlärning och impulskontroll, och kan öka risken för psykisk ohälsa.
  • Se film om hur nikotin bygger om hjärnan av Louise Adermark: Nikotin bygger om hjärnan - Louise Adermark
  • Forskning av Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, visar att nikotin kan ge ökad kärlstyvhet, vilket är förknippat med ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.
  • Forskningen visar även att personer som använder nikotin löper ökad risk att dö till följd av en hjärtinfarkt, då nikotin verkar försämra effekten av läkemedlet nitroglycerin som vanligtvis används för att vidga kärlen vid en akut hjärtinfarkt.

Brunt snus och vitt snus

Västmanland
Bild på vitt snus

Vitt snus

Vitt snus innehåller giftet nikotin, som kommer från tobaksplantan, men det har genomgått olika processer för att få bort tobakens lukt och bruna färg. Det gör att det kan kallas tobaksfritt men det innehåller alltså fortfarande delar från tobaksplantan. Det smaksätts också med olika godis- och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova och fastna i ett beroende. Vitt snus innehåller ofta upp till fyra gånger mer nikotin än brunt snus vilket gör det lättare att bli beroende. Nikotinet har en kraftig påverkan på kroppen, bland annat på hjärnan och hjärta och kärl. Läs mer om hur nikotin påverkar kroppen här ovan.

Se filmer: Så påverkas kroppen av vitt snus och e-cigaretter

Det finns brunt snus och vitt snus.

Brunt snus

Brunt snus kallas även tobakssnus. Det innehåller tobak och giftet nikotin som lätt gör dig beroende.

Vitt snus

Vitt snus innehåller inte delar av tobaksplantan, utan växtfibrer och nikotin. Vitt snus kan ibland innehålla upp till fyra gånger så mycket nikotin som brunt snus. Det är troligt att de riskerna som kopplas till nikotin ökar om man använder vitt snus, till exempel risker under graviditeten, samt risk för att bli beroende.

Vitt snus smaksätts med olika godissmaker och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova och fastna i ett beroende. Det finns också vitt snus utan nikotin. 

Västmanland

Filmer: Så påverkas kroppen av vitt snus och e-cigaretter

Här kan du se filmer om hur kroppen påverkas av vitt snus och e-cigaretter. Filmerna är framtagna av Region Stockholm.

Andra produkter med tobak och nikotin

Det har blivit allt vanligare att marknadsföra och använda andra produkter än cigaretter eller snus.  Det finns produkter både med och utan tobak, som e-cigaretter och så kallade upphettade tobaksprodukter. E-cigaretter och upphettade tobaksprodukter kan se ut på olika sätt. En del är smala och avlånga, andra har formen av kompakta dosor.

E-cigaretter

Ordet e-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett. Att röka e-cigaretter kallas också för att vejpa. E-cigaretter liknar ofta vanliga cigaretter, men innehåller inte tobak. I stället innehåller de en vätska med kemiska ämnen, smakämnen och oftast nikotin. En elektronisk apparat hettar vätskan, så att när man tar ett bloss inhalerar man  ånga i stället för rök. Ångan innehåller skadliga ämnen.

Upphettade tobaksprodukter, HTP

Upphettade tobaksprodukter är elektroniska enheter som drivs med batteri. De innehåller tobak, till skillnad från e-cigaretter. Tobaken upphettas utan att brinna. Då bildas en ånga som man andas in och som innehåller nikotin.

Upphettade tobaksprodukter kallas även HTP som står för heated tobacco products. Vissa tillverkare kallar också produkterna för HNB-produkter. HNB står för heat not burn.

HTP-produkter marknadsförs ofta med att de är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men enligt WHO finns det inga bevis för att upphettade produkter är mindre skadliga.

Därför blir du beroende

Nikotin är ett gift som påverkar hjärnan så att du blir beroende. När du har ett beroende är det svårt att sluta snusa eller sluta röka även om du känner till riskerna. 

Nikotin finns i cigaretter, brunt och vitt snus, e-cigaretter och i andra liknande produkter. Ämnet nikotin finns i tobak. Tobak består av torkade blad från tobaksplantan.

Så vet du att du är beroende

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du beroende av tobak eler nikotin om tre eller fler av dessa påståenden stämmer för dig:

  • Du känner starkt sug eller ett slags tvång efter att röka eller snusa.
  • Du har svårt att begränsa rökningen eller snusningen så att du bara röker eller snusar lite grann och vid enstaka tillfällen.
  • Du får abstinensbesvär när du slutar att röka eller snusa.
  • Du röker eller snusar mer och mer ju längre tiden går.
  • Du låter nikotinet bli viktigare än annat som du egentligen borde prioritera. Till exempel kanske du köper cigaretter och snus istället för saker som egentligen är viktigare, som mat.
  • Du fortsätter att röka eller snusa trots att du vet att det är skadligt för kroppen.

Olika delar av beroendet

I ett beroende av tobak eller nikotin finns det olika faktorer som kan sätta igång behovet av att röka eller snusa:

Fysiska symtom. Du har ett starkt sug efter att röka eller snusa. Det kan göra att du får abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig.

Psykologiska symtom. Du skapar en identitet som rökare eller snusare. Du känner att du saknar något när du inte röker eller snusar.

Vanor. Att röka eller snusa är en viktig vana i ditt liv. Du kan känna att du behöver röka när du mår på ett visst sätt, till exempel när du känner dig stressad. Även vissa situationer eller vissa platser tryggar igång behovet av att röka. Till exempel efter lunch, när du väntar på bussen eller när du dricker alkohol.

Socialt beteende. Du vill röka eller snusa när du är tillsammans med andra, såsom under fikapauser och fester, särskilt om dessa personer också röker eller snusar.

Hjälp och stöd för dig som vill sluta röka eller snusa

Det finns mycket hjälp att få för dig som vill sluta röka eller snusa. Det viktigaste för att lyckas är att du är motiverad. Det betyder att du verkligen vill sluta röka eller snusa. Råd och stöd förbättrar möjligheterna att bli rökfri och snusfri.

Läs mer om hjälp för att sluta röka eller hjälp för att sluta snusa.

Västmanland

Hälsocenter i Västmanland

Hälsocenter ger dig stöd att förändra dina levnadsvanor och förbättra din hälsa. Du kan få stöd och vägledning inom matvanor, fysisk aktivitet, stresshantering, sömn, tobak och alkohol.

Hälsocenter Fagersta
Hälsocenter Hallstahammar
Hälsocenter Köping
Hälsocenter Sala
Hälsocenter Surahammar
Hälsocenter Västerås

Sluta röka före och efter en operation

Det är viktigt att helt avstå från rökning en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Det finns nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor.

Mer på 1177.se

Så äter du hälsosamt

Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad.

Att vara orolig

Oro är en reaktion som kan hjälpa dig att förbereda dig för utmaningar eller att undvika risker. Att vara orolig under en längre kan påverka din vardag. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro. Ibland kan du behöva hjälp.

Film: Träna hemma - kort version

Den här filmen visar hur du kan komma igång med styrketräning på ett enkelt sätt. Filmen gör det lätt att träna hemma om du inte har tid eller möjlighet att gå till en träningslokal. 

Hjälp att sluta röka

Det är aldrig för sent att sluta röka. Kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart när du gör ett rökstopp.

Avslappning för hela kroppen

Här kan du lyssna på fyra olika avslappningsövningar med olika längd. Övningarna hjälper dig att slappna av i hela kroppen. Du kan sitta eller ligga när du lyssnar på övningarna.

Stress

Stress kan ge dig extra energi när du har bråttom eller måste klara något viktigt. Men du kan må dåligt om du är stressad för länge eller för ofta. Det är viktigt att få pauser från stress.

Levnadsvanor i samband med en operation

Du som ska opereras kan minska risken för komplikationer om du gör ett uppehåll med att röka och att dricka alkohol. Det har också betydelse att du äter bra och rör på dig.

Till toppen av sidan