Den mjuka kullen nedanför magen kallas venusberget. Den består av fettväv och täcker blygdbenet.

De yttre blygdläpparna sträcker sig från venusberget och slutar några centimeter framför ändtarmsöppningen. De är täckta med hår på utsidan och huden på insidan är tunn. Behåringens funktion är att skydda den känsliga huden i könsorganets yttre delar.

Innanför huden består de yttre blygdläpparna av fettväv. De innehåller rikligt med talgkörtlar och svettkörtlar.

När du blir sexuellt upphetsad sväller de yttre blygdläpparna och blir extra känsliga för beröring.

De inre blygdläpparna sitter innanför de yttre blygdläpparna och består av hud och slemhinneveck. De inre blygdläpparna möts framtill vid klitoris och bildar klitorishuvan.

De inre blygdläpparna innehåller svällkroppsvävnad och slemkörtlar som aktiveras vid sexuell upphetsning. De innehåller också talgkörtlar som producerar ett fett som håller slidöppningen mjuk.

Storleken på de inre blygdläpparna kan variera mycket från person till person. Den ena blygdläppen kan vara större än den andra, och en eller båda kan sticka ut utanför de yttre blygdläpparna. Även färgen på de inre blygdläpparna kan se olika ut.

När du blir sexuellt upphetsad sväller de inre blygdläpparna och säras.

Den synliga delen av klitoris sitter framför urinröret där de inre blygdläpparna möts. Ibland kallas den för klitoris ollon.

Klitoris består också av ett skaft som delar sig i två ben som kallas för skänklar. Skaftet och skänklarna ligger dolda under huden och går på vardera sidan om urinröret och slidöppningen. I sin helhet är en klitoris omkring tio centimeter lång.

Runt klitoris ollon finns skyddande hud som kallas klitorishuvan. Klitoris är fylld med blodkärl, svällkroppsvävnad och många känselnerver. När du blir sexuellt upphetsad fylls klitoris med blod och sväller.

Klitoris enda kända funktion är att ge sexuell njutning. Ingen annan del av kroppen har lika stor koncentration av nervändar som klitoris. Det gör området väldigt känsligt. Därför är smekningar på och runt omkring klitoris ofta mycket skönt. För många är smekningar här det enda eller det enklaste sättet att få orgasm. Eftersom klitoris är känsligt för beröring kan det ibland göra ont om du eller någon annan vidrör klitoris ollon för hårt.

Ingången till slidan finns mellan de inre blygdläpparna bakom urinrörets mynning. Formen på slidöppningen kan vara lite oregelbunden, och öppningens kant kan vara lite veckig eller flikig. Den delen kallas ibland för slidkrans. Någon hinna som täcker slidöppningen och som går sönder vid penetration finns inte. Det är egentligen bara den öppning där slidans yttre del övergår i den inre delen av slidan. Det är ganska vanligt att området vid slidkransen är stramt hos den som inte har haft slidsamlag. 

På var sin sida om ingången till slidan sitter Bartholins körtlar. Körtlarna bildar ett sekret som håller slemhinnorna i underlivet fuktiga och som smörjer extra vid sexuell upphetsning.

Slidan eller vaginan är en knappt tio centimeter lång kanal mellan livmoderhalsen och de yttre delarna. Slemhinneväggen är omgiven av tjocka muskellager och innehåller många blodkärl som fylls när du blir sexuellt upphetsad. Slidan är mycket elastisk och kan bli större och längre när du blir upphetsad eller om du föder barn genom slidan.

Slidväggarna ligger mot varandra och bildar sekret som bidrar till en flytning med syrlig lukt.

De flesta känselkropparna finns i området närmast slidmynningen. Några centimeter in i slidan på den främre väggen mot magen upplever en del ett känsligt område. Det kallas ibland för g-punkten. Stimulans där kan ge en stark sexuell njutning eftersom klitoris inre delar finns innanför.

Lubrikation kallas vätskan som bildas i slidväggarna när du blir sexuellt upphetsad. Några får mer lubrikation och andra mindre. Den kan också variera mycket i mängd mellan olika tillfällen.

Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir hos de flesta tunnare och torrare i klimakteriet. Det beror på att äggstockarna slutar producera östrogen. Det kan då svida och kännas torrt, särskilt vid vaginala samlag.

Livmoderhalsen

Livmoderhalsen består av slemproducerande körtlar som bildar det sekret som kallas flytning och som håller slidan fuktig, syrlig och ren.

Flytningens funktion är att den endast släpper igenom spermier vid ägglossningstid. Sekretet är då klart och segt som rå äggvita. Annars är det ogenomträngligt för spermier och ger också ett skydd mot infektioner. Samma effekt fås av hormonella preventivmedel.

Livmoderhalsen är ingången till livmodern. En del av livmoderhalsen som kallas livmodertappen går att känna längst in i slidan. Mitt i livmodertappen finns ett litet hål och det är genom livmodertappen som mensblodet rinner ut i slidan. Det är också genom livmodertappen och vidare genom livmoderhalsen som spermier tar sig upp för att kunna befrukta ett ägg.

Det är inte farligt att röra vid livmodertappen. En del upplever att det är skönt att röra vid eller stöta mot livmodertappen när de onanerar eller har sex på något annat sätt, men ibland kan det även kännas obehagligt.

Det är från livmodertappen som en gynekolog eller barnmorska tar cellprover när du är på en gynekologisk cellprovtagning.

Livmodern

Livmoderkroppen är en muskel med ett hålrum inuti. Där växer fostret under en graviditet. Livmodern hos en vuxen person är stor som ett hönsägg, men vid en graviditet växer den och tänjs den ut. Det sker successivt och gör att livmodern så småningom kan rymma ett fullt utvecklat barn samt moderkaka och fostervatten.

Varje månad förbereder sig livmoderns slemhinna för att ta emot ett befruktat ägg. Blir det ingen befruktning stöts slemhinnan ut två veckor efter ägglossningen tillsammans med en blödning. Det är det vi kallar menstruation.

Äggledarna

Äggledarna är två tunna rör som går från övre delen av livmodern. Längst ut är äggledarna flikiga för att kunna fånga upp ägg från äggstockarna vid ägglossning. Befruktning kan ske när spermier och ägg möts i äggledaren. Det eventuellt befruktade ägget förs sedan vidare till livmodern. Det tar vanligtvis fem dagar.

Sexuellt överförda infektioner som leder till äggledarinfektion kan ibland leda till sammanväxningar i äggledarna och göra det svårare att bli gravid. Klamydia är en sådan infektion.

Äggstockarna

Längst ut vid äggledarnas mynning sitter äggstockarna, en på varje sida om livmodern. Äggstockarna är ungefär två till tre centimeter stora och innehåller ett mycket stort antal äggceller. De är färdiga redan från födseln.

Ungefär 400 av alla dessa kommer sedan att bli färdiga ägg. Ett eller i sällsynta fall två ägg släpps en gång varje månad från någon av äggstockarna så länge du har regelbunden mens. Det kallas ägglossning.

I äggstockarna bildas också könshormonen östrogen och progesteron, som även kallas gulkroppshormon. Äggstockarna bildar också testosteron men i mycket mindre mängd än i mannens testiklar.

Spermien bestämmer könet

Ägget och spermien har varsin så kallad könskromosom. Ägget innehåller alltid en X-kromosom medan spermien har antingen en X- eller Y-kromosom. Det som avgör barnets biologiska kön är om det är en X eller Y kromosombärande spermie som befruktar ägget.

Urinröret är ett rör som går från urinblåsan och som kisset kommer ut igenom.

Urinrörsmynningen

Urinrörsmynningen är själva öppningen av urinröret och sitter strax ovanför slidöppningen.

Om du inte vet hur ditt könsorgan ser ut kan du undersöka dig själv med hjälp av en spegel. Du kan lägga en spegel på golvet och sätta dig på huk över den så ser du de yttre könsorganen.

Kontakta en vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du är orolig. Kanske har du upptäckt vårtor, sår eller utslag som du är orolig för. Du kan också ha ont eller känna att det svider eller kliar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är lagom att tvätta de yttre könsorganen en gång om dagen. Det räcker att använda ljummet vatten. Inne i slidan behöver du inte tvätta alls. Flytningar har som funktion att hålla slidan ren och göra den fuktig.

Slemhinnorna kan bli torra om du tvättar dig för mycket eller använder tvål. Slemhinnorna blir då ömtåliga och det kan bli små sprickor i dem. Då kan det svida eller göra ont när du till exempel cyklar, rider eller har slidsamlag.