I äggstockarna finnas ägg som gör att kroppen tillverkar hormon, bland annat östrogen och gulkroppshormon. Under puberteten mognar äggen och gör att man får ägglossning och mens.

I klimakteriet förändras hormonnivåerna i kroppen. Det är både mängden östrogen och gulkroppshormon som minskar. Antalet ägg i äggstockarna håller på att ta slut, ägglossningen och mensen blir oregelbunden och slutar till sist helt. Cirka fem år efter sista mensen är äggen helt slut och kroppen har en konstant låg nivå av östrogen.

Östrogen påverkar många organ i hela kroppen. Många av de symtom som uppstår beror på den minskande mängden östrogen i kroppen.

Symtom går oftast över

Det varierar om man får symtom, och i så fall hur mycket symtom man får i klimakteriet.

Det är oklart varför en del inte alls får besvär, eller varför besvären hos de flesta minskar eller slutar. Men troligen handlar det om en slags anpassning i hjärnan till de lägre nivåerna av östrogen.

Klimakteriet brukar vara en process som pågår under flera år. Ett av de första tecknen på att klimakteriet har börjat är att mensen blir oregelbunden. Till en början kommer mensen oftare, för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre.

Den allra första delen av klimakteriet kallas ibland förklimakteriet, men är alltså en del av det normala klimakteriet. Det är vanligt att ha lindriga klimakteriebesvär under den perioden. Man kan behöva behandling om man har jobbiga blödningar eller besvär med vallningar och svettningar.

Det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan den sista mensen, men det kan variera mycket. 

Läs om när du kan behöva söka vård för långa oregelbundna blödningar.

Menopaus – den sista mensen

När ungefär sex månader har gått efter den senaste blödningen brukar det innebära att man har haft sin sista mens. Efter ett år kan du vara säker. Den sista mensen kallas för menopausen.

Många får mer symtom i samband med sista mensen och efteråt.

De flesta brukar ha menopaus vid 51 eller 52 år, men det kan variera från 45 till 57 års ålder.

En del har sin sista mens mellan 40 och 45 års ålder, det förekommer också att ha sin sista mens före 40 års ålder.

Personer som röker får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.

Klimakteriet på grund av operation eller behandling

Man kan också komma i klimakteriet på grund av operation eller behandling med läkemedel. Det gäller om du har fått äggstockarna bortopererade eller om du får behandling med läkemedel som gör att äggstockarna inte tillverkar hormoner.

Då kommer man i klimakteriet snabbare och får tydligare symtom än när man kommer in i klimakteriet naturligt.

Det varierar hur man upplever klimakteriet.

Förutom att mensen förändras och till slut upphör, påverkas många organ när mängden östrogen minskar. Det gäller bland annat livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.

Här beskrivs de vanligaste symtomen.

Värmevallningar, kylvallningar och svettningar

Värmevallningar beror på att kroppens styrning av kroppstemperaturen kommer i obalans när mängden hormon förändras.

En värmevallning känns som att du blir varm. Vallningen börjar oftast i höjd med bröstet och fortsätter sedan uppåt över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Du kan också uppleva att du bli röd i ansiktet och att du börjar svettas på kroppen, i ansiktet och i hårfästet.

En del har så kallade kylvallningar och de brukar komma efter en värmevallning. Då fryser du och det kan kännas som att du har frossa. Det är vanligare att ha värmevallningar.

En svettning brukar vara i två till tre minuter. Men den kan variera mellan några sekunder och en timme.

Sömnproblem och trötthet

Många kan uppleva att sömnen blir sämre i klimakteriet. Du kan ha svårare att somna, eller vakna oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar.

Sömnproblemen kan leda till att du känner dig mer trött än tidigare. Tröttheten kan också bero på de olika förändringarna i kroppen under klimakteriet.

Humöret förändras och du kan bli nedstämd

Du kan bli mer lättirriterad och snabbt ändra humör. Du kan också må dåligt eller känna dig nedstämd oftare än tidigare. En del kan även få ångest eller depressioner, men det beror oftast på något annat än klimakteriet.

Orsakerna till förändringarna i humöret kan bero på att sömnen har blivit sämre. Att sova dåligt under en längre tid kan leda till att du påverkas psykiskt på flera sätt.

Torra slemhinnor och hud

Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Det kan då klia och svida i underlivet. Det kan också göra ont och blöda lite vid slidsamlag.

Alla slemhinnor i kroppen påverkas. Du kan till exempel bli torrare i munnen eller få torra ögon.

Sexlusten kan påverkas

En del får minskad sexlust under klimakteriet. En anledning kan vara att slemhinnorna i underlivet blir torra. Då kan det bli obekvämt eller göra ont om du har slidsamlag. Trötthet och nedstämdhet kan också påverka sexlusten.

Det kan hjälpa att använda en mjukgörande salva, glidmedel eller läkemedel med östrogen i underlivet om du ska ha slidsamlag.

Prata med den du har sex med om hur du vill ha det och vad som känns bäst.

Besvär med urinvägarna

Musklerna och andra vävnader kring slidan och urinröret blir svagare när man blir äldre. Slemhinnorna i slidan och urinröret blir också tunnare. Det kan då läcka urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar.

Det är även vanligt att ofta känna sig kissnödig, att det svider när du kissar och att det läcker urin när du känner dig kissnödig. Det finns hjälp att få vid urininkontinens.

Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet. Slemhinnan i slidan kan då bli mer mottaglig för andra bakterier än de man har i slidan tidigare i livet. Du kan därför också få flytningar som luktar illa. Tunnare slemhinnor i urinröret och urinblåsan kan göra att du får urinvägsinfektioner lättare än före klimakteriet.

Kroppsfettet fördelas annorlunda

Den minskade mängden östrogen gör att kroppens fettfördelning förändras, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma.

Ett ökat midjemått och bukfetma ökar bland annat risken för att få typ 2-diabetes.

Risken att få mycket blodfetter ökar också efter den sista mensen. Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Du ökar inte i vikt på grund av att mängden östrogen minskar.

Skelettet blir svagare

Mindre mängd östrogen gör också att skelettet blir svagare. Det kan så småningom leda till benskörhet.

Om symtomen blir besvärliga och svåra

Om symtomen blir besvärliga kallas de klimakteriebesvär eller övergångsbesvär. Du kan göra en del själv för att lindra dem. Du kan också få behandling med läkemedel.

De flesta symtom går över

Klimakteriet är en period och de allra flesta symtom går över.

Efter fem till sju år har hälften av de personer som har fått värmevallningar och svettningar blivit av med besvären. Men hos en del finns besvären kvar efter mer än tio år.

Det är oklart varför en del inte alls får besvär, eller varför besvären hos de flesta minskar eller slutar. Men troligen handlar det om en slags anpassning i hjärnan till de lägre östrogennivåerna.

Andra besvär ibland

En del har även andra besvär, såsom torr hud, ont i leder och ont i muskler.

Om man redan har astma kan man få mer besvär med den. En del får också besvär med astma för första gången. Forskning har inte kunnat visa varför fler får besvär med astma under klimakteriet.

Klimakteriet innebär en förändring i livet och det är inte konstigt att ha starka känslor inför den förändringen. Många kan känna sorg över att bli äldre, och rädsla inför att kroppen förändras. För en del sammanfaller klimakteriet med att både jobba och ha mycket ansvar för familj och barn. En del har också gamla föräldrar att ta hand om. Detta kan också påverka humöret och sömnen.

För en del kan det vara en sorg att inte längre ha möjlighet att bli gravid.

Det kan även vara så att du upplever klimakteriet som en bra tid, som innebär en befrielse eller en lättnad. Det kan kännas skönt att inte längre ha mens, mensvärk och PMS. Många upplever det som en lättnad att inte längre behöva oroa sig för preventivmedel och graviditet. Vissa känner att de får bättre självkänsla och självförtroende och att de inte längre bryr sig så mycket om vad andra tycker.

Råd för att ta hand om dig

Försök att ta hand om dig, oavsett hur du upplever den här tiden. I texten om klimakteriebesvär kan du läsa olika råd som är viktiga när kroppen förändras. Råden är särskilt bra om du har besvär, men de gäller för alla som är i klimakteriet.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du vill ha hjälp att hantera den förändring som pågår i dig. Detta gäller både om du börjar få besvär men fortfarande har dina mensblödningar, och om besvären har kommit efter den sista mensen.

Fortsätt att använda preventivmedel när du kommer in i klimakteriet, om det behövs. Det skiljer sig mellan preventivmedlen när du ska sluta använda dem. Du kan vara säker på att du inte blir gravid när det har gått minst tolv månader från den sista mensen.

Kombinerade p-piller

Kombinerade p-piller innehåller östrogen. Det kan därför bli otydligt när kroppens egen produktion av östrogen minskar om du använder kombinerade p-piller. Östrogenet i p-pillren gör att blödningarna fortsätter och att du inte får några symtom.

Prata med en gynekolog om när det är lämpligt att sluta med p-pillren.

Det östrogen som finns i p-piller ska inte användas mot klimakteriebesvär. Det beror på att det är onödigt höga doser.

Minipiller

Fortsätt använda minipiller om du fortfarande blöder någon gång, fast oregelbundet. Prata med en gynekolog om när det är lämpligt att sluta med minipiller.

Minipiller innehåller hormonet gestagen. Det är ett hormon som minskar tillväxten av livmoderns slemhinna och gör att sekretet i livmoderhalsen inte släpper in spermier.

Kopparspiral

Behåll kopparspiralen i ett år efter att du har haft din sista mens. Då kan den tas bort och du har ingen risk att bli gravid.

Hormonspiral

En hormonspiral kan tas ut när du är lite äldre än 50 år om du inte använder östrogen mot klimakteriebesvär. Prata med en läkare om när det är lämpligt att ta ut spiralen.

De flesta som använder hormonspiral har inga mensblödningar. Det kan därför vara svårt att veta om klimakteriet har börjat eftersom du inte får någon oregelbunden mens. Prata med en gynekolog om du är osäker på om du är i klimakteriet.

Du kan ha kvar din hormonspiral om du behandlas med östrogen mot klimakteriebesvär. En hormonspiral innehåller hormonet gestagen. Det fungerar som en bra tilläggsbehandling om du använder östrogen. Den gör att slemhinnan i livmodern inte kan växa av östrogenet.

P-spruta

Du kan fortsätta behandling med p-spruta. Efter att du har fyllt 45 år behöver du få sprutan med glesare mellanrum. Du kan sluta använda p-spruta när du är cirka 50 år, om du inte längre har några blödningar.

Muskelknutor i livmodern som också kallas myom kan orsaka rikliga och smärtsamma blödningar. Detsamma gäller sjukdomen endometrios.

Ibland kan oregelbundna blödningar under klimakteriet vara symtom på att slemhinnan i livmodern har blivit tjockare. Ibland kan det finnas cellförändringar i slemhinnan. Då brukar blödningarna vara helt oregelbundna och hålla på längre än vanligt. Ibland kan de pågå i två till tre veckor med bara en veckas uppehåll, eller komma tillbaka bara någon dag efter avslutad mens.

Då behöver du söka vård

I klimakteriet blir sjukdomar som livmodercancer, förstorade äggstockar och muskelknutor i livmodern vanligare. Kontakta därför en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du får mer ont än tidigare i samband med blödningar.
• Du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar.
• Du får blödning igen efter att ha haft ett uppehåll på ett år.
• Det blöder från slidan vid vaginala samlag eller när du bajsar.
• Du har ont eller känner obehag i nedre delen av magen.

Ju äldre man är desto större är anledningen att söka vård vid oregelbundna blödningar. Den som är 54–55 år och äldre bör söka vård även om blödningarna enbart är lite oregelbundna.

Det finns andra sjukdomar som kan ge symtom som liknar klimakteriet, till exempel svettningar. Exempel på sådana sjukdomar är sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos, diabetes typ 2 och i ovanliga fall lymfkörtelcancer.