När barnet är mellan fem och sju år börjar de första mjölktänderna bli lösa. Framtänderna i underkäken brukar lossna först och därefter framtänderna i överkäken. När den nya permanenta tanden växer fram vittrar mjölktandens rötter allt eftersom. Till slut har mjölktanden inget fäste och barnet kan vicka loss tanden.

Den nya tanden kommer upp under och ofta lite innanför mjölktanden. Det händer därför att barnet kan ha både mjölktanden och den permanenta tanden synliga i munnen. Då kan hen behöva vicka lite extra på mjölktanden för att den ska lossna.

Bakom de sista mjölktänderna i tandraden kommer de fyra första permanenta kindtänderna, de så kallade sexårständerna.

Nya tänder är viktiga att upptäcka eftersom deras yta inte är färdigbildad och det kan snabbt bli karies. Därför är det viktigt att tidigt börja borsta  kindtänderna. De är ofta gropiga och sitter så att de är svåra att komma åt för att kunna borstas riktigt rena.

Tandläkaren undersöker om någon tand saknas

Barnet kallas regelbundet till undersökning hos tandvården. Tandläkaren räknar tänderna för att se om något av följande stämmer:

• Det kan saknas tänder.
• Det kan vara för många tänder.
• Tänderna kan stöta på hinder när de ska bryta fram.
• De kan ha avvikande form.
• Det kan vara fel på tandens mineralisering.

Det kan vara lättare att behandla tänderna om avvikelser upptäcks tidigt. Tandläkaren kan exempelvis behöva ta bort en mjölktand för att underlätta för den nya tanden att växa fram på rätt plats.

Den tand som det oftast blir problem med brukar vara någon av hörntänderna i överkäken. Det beror på att den är anlagd så högt upp i käken och den kommer fram sist av de 28 tänderna.

Hörntanden kan växa fram fast det inte riktigt finns plats för den. Hörntanden kan komma på fel plats, antingen i gommen eller på utsidan av tandraden. Ibland blir den kvar i tandbenet utan att komma fram som den ska.

När barnet är nio till tio år kontrollerar tandläkaren läget för hörntanden genom att känna efter var den ligger. Det kan behövas en röntgenundersökning  för att avgöra om hörntanden trycker på tänderna intill hörntanden om de inte tydligt känns på utsidan av tandbenet.

Det finns en risk för att hörntandens tryck ger skador på permanenta tänder intill när den bryter fram. Då får barnet behandlas på en mottagning som är specialiserad på tandreglering. De bedömer vad som ska göras, om och när en eventuell tandreglering ska utföras.

Visdomständer

En visdomstand som ligger väl inbäddad i käkbenet brukar lämnas där. Om visdomstanden kommer fram bara halvvägs bedömer tandläkaren om den bör sitta kvar eller tas bort. Kanske ska tanden tas bort om den orsakar inflammation och besvär i tandköttet. Men går tanden att hålla ren och den inte ger besvär så kan den förmodligen vara kvar.

Tänder kan saknas

Ungefär ett barn av tio får inte alla permanenta tänder. Då görs en bedömning av vilken den bästa lösningen är för att få till ett bra sätt att tugga trots att barnet saknar en del tänder.

Ibland behövs tandreglering för att göra tandluckorna mindre. Tandreglering kan göra tandluckorna mindre. Ibland kan också tandluckor behöva ökas för att göra plats för konstgjorda tänder som sätts fast på titanskruvar, så kallade tandimplantat.

Andra former

Den vanligaste avvikelsen är att en framtand är smal och lite spetsig. Det är ärftligt och ibland kan den framtanden också saknas.

Dubbeltänder förekommer också bland de permanenta framtänderna. Då är det oftast en utseendefråga om behandling behövs. Det händer att tanden är skadad inuti och då måste den tas bort. Avvikelser i tändernas antal och form är ärftliga.

En tand för mycket

Barn kan ibland ha en tand för mycket. Orsaken är att det från början har bildats för många anlag till permanenta tänder.

En extra tand är vanligast mellan framtänderna i överkäken. Tanden kan hindra framtanden från att växa fram eller att framtanden kommer snett. Den kan sitta kvar om tanden inte stör de vanliga tändernas utveckling. Om den växer ut i munnen kan den tas bort på samma sätt som en vanlig tand.

Ibland kan en liten operation vara nödvändig för att få bort tanden om den är i vägen för framtänderna.

Ibland finns det även extra tandanlag som ligger i området för kindtänderna. Då kan den permanenta kindtanden ha svårt att komma fram. Anlagen kan behöva opereras bort, efter en bedömning av tandläkaren tillsammans med specialister på tandreglering och barntandvård.

Fläckar på tänderna

Hos en del barn har någon eller några av de permanenta tänderna dålig kvalitet på emalj och dentin. Tandens hårdhet är då påverkad på delar av eller i hela tandkronan när tänderna bryter fram.

Detta kan visa sig som en liten vit eller gul fläck i emaljen på tandens yta. När större delar av tanden är påverkad kan den börja ila och göra ont, ofta när barnet äter eller dricker något varmt eller kallt.

Det är vanligast att få en påverkad tandkrona i sexårstanden längst bak i munnen. Ibland får barnet det samtidigt även i framtänderna. Oftast är skadan så lindrig att det räcker med daglig tandborstning med fluoridtandkräm för att stärka tanden.

Vad kan påverka tandutvecklingen?

Vissa sjukdomar och behandlingar kan påverka tändernas utveckling hos barnet:

• Det kan bli skador på tändernas emalj vid strålning och medicinering för cancer.
• D-vitaminbrist och andra bristsjukdomar kan ge skador på tänderna.
• Läkemedel som ges vid svåra infektioner kan ge missfärgningar på tänderna.
• Genetiska sjukdomar kan påverka tändernas utveckling och form.

Hjälp och behandling finns att få. Specialister inom barntandvård gör en bedömning av vilken behandling som barnet kan behöva.

Upp till sex års ålder bildas emaljen, som är det yttersta lagret på de permanenta tänderna. Får barnet då i sig för mycket fluorid kan det ge fläckar på tänderna. Följ tandvårdens rekommendation om hur hög fluoridhalten får vara i tandkrämen. Fluoridhalten beror på barnets ålder. Barn ska inte dricka vatten eller mineralvatten med för hög fluoridhalt.

I Sverige är det få områden som har hög fluoridhalt i det kommunala dricksvattnet. För den som har egen brunn är det viktigt att veta vilka mineraler som finns i dricksvattnet för att barnet i inte ska få i sig för höga halter av fluorid. Kommunen du bor i kan ge råd om var analys av ditt dricksvatten kan göras.

I Sverige får vi i oss fluorid från vårt dricksvatten och maten vi äter. Fluorid finns också i olika produkter för tandvård.