Barnets utveckling 2-3 år
Nu utvecklas barnet mycket i sin identitet som egen person. Språket utvecklas snabbt och barnet börjar sätta ihop meningar. Barn i tvåårsåldern är ofta väldigt aktiva och kan till exempel springa, gå i trappor och gå på tå.
Alla barn är unika och utvecklas olika. Men det finns vissa egenskaper som är vanliga och typiska för de flesta barn i en åldersgrupp. Här beskrivs dessa.
Det kan skilja sig mycket åt hur barn utvecklas. För att förstå och känna igen ditt barn kan du också behöva läsa om barnets utveckling 1-2 år eller om barnets utveckling 3-4 år.
Utvecklingen går olika fort i olika perioder
Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.
Utveckling är både roligt och jobbigt för barnet. Hen kan ibland bli orolig, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.
Ett barns utveckling påverkas av många omständigheter. Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.
Du behöver vara aktiv i barnets utveckling
Barnet är fortfarande beroende av vuxna. Du och andra som står barnet nära är mycket viktiga för hur barnet mår, utvecklas och knyter an till sin omgivning. Hen påverkas av hur ni ger närhet, uppmuntrar och ger barnet det hen visar att hen behöver. Då känner sig barnet tryggt.
Barnet använder sina nära vuxna som en trygg bas att utforska världen ifrån.
Läs mer om hur barnet knyter an och hur ni kan umgås.
Vad barnet tänker, förstår och känner
I den här åldern förstår barnet bättre att både hen själv och du som förälder har egna behov och önskemål. Men barnets egna behov står oftast i centrum. Det är svårt för barnet att få ihop vad hen själv vill och vad andra vill.
Barnet är bättre på att förstå att olika människor kan ha olika tankar om saker, men det här är fortfarande svårt. Det gör att barnets humör kan växla snabbt. Barnet kan uppfattas som viljestarkt. Det kan vara krävande för dig som förälder att förhandla om olika önskemål.
Att kunna själv
I den här åldern kan och vill barn göra mer saker på egen hand. Det kan vara att äta själv, klä på sig själv och öppna och stänga dörrar själv. Att få öva på det nya är viktigt för barnet. Din uppgift är att låta barnet träna, och samtidigt tänka på att barnet ofta vill mer än hen kan. Det är en trygghet för barnet att du i slutändan tar ansvar för hur saker blir, även om hen ibland protesterar.
Mitt och ditt är viktigt för barnet
Nu är det viktigt för barnet att skilja på mitt och ditt. Hen berättar gärna för sig själv och andra vilka människor, djur och saker som hör ihop och hur.
Det kan vara svårt att dela med sig av leksaker i den här åldern.
Barnet börjar använda orden du, jag, mig, min och mitt när hen pratar om sig själv.
Barnet använder dig för att utvecklas
Att vara förälder till ett barn i den här åldern kan vara både roligt och krävande. Det är vanligt att känna sig osäker på hur du ska bemöta barnet och att få dåligt samvete för att du blir arg eller är inkonsekvent.
Att barnet nu är mer medveten om vad hen själv tänker och känner betyder att du som förälder behöver ägna mer tid åt att förstå det här. Att barnet och du har olika idéer om saker är en av de vanligaste orsakerna till konflikter i den här åldern. Det bästa sättet att förstå barnets är att vara intresserad av ditt barn och hens tankar. Lyssna på, titta på, och lär av ditt barn.
Anpassa dig efter ditt barns personlighet och temperament
Nu när barnet utforskar sin värld allt mer är det bra att anpassa din stil som förälder till barnets personlighet och temperament. Barn som är lugna, blyga och försiktiga behöver oftast en lugn, uppmuntrande förälder som väntar in barnet och hjälper hen att våga.
Barn som är aktiva och impulsiva behöver i oftast en mer aktiv och tydlig föräldrastil. Det innebär bland annat att du behöver tänka extra mycket i förväg och ta bort farliga saker som barnet kan råka få tag i. Du kan behöva göra upp planer för lek och utflykter så att barnet får utlopp för sin energi. Aktiva barn kan behöva att vuxna är nära dem, eftersom de ibland har svårare att lyssna på vad du säger.
En del barn kan ta extra tid på sig att komma igång med lek och andra aktiviteter. De behöver i första hand tålmodiga, vänliga föräldrar.
Barn i tvåårsåldern kan reagera starkt på motgångar eftersom de inte är mogna att hantera starka känslor. Barnet kan till exempel få utbrott eller bli irriterade. En del barn reagerar extra snabbt, mycket och ofta. Barnet behöver att du har tålamod, är vänlig och varm. Att ha en hård föräldrastil är inte bra för barn i längden. Det kan vara jobbigt att lära barnet saker som hen inte verkar intresserad av, som att ta av sig och på sig kläder. Men försök att tänka att du behöver anstränga dig extra så att barnet inte missar att lära sig sådant som barn med lugnare temperament lär sig.
Anpassa dig efter ditt barn så gott du kan. Var uppmärksam på barnets temperament och vad hen behöver.
Okej att bli arg
Det är alltid bra att som förälder vara varm och vänlig mot barnet. Däremot händer det ibland ändå att man blir arg. När barnet övar på att hantera alla nya förmågor och känslor är det lätt att som förälder tappa humöret. Det är okej så länge det är inom rimliga gränser.
En tvååring behöver mycket vägledning och vill mycket som hen inte får. Därför uppstår konflikter. Att sätta en gräns och att tappa humöret är två helt olika saker. Öva på att vägleda ditt barn utan att tappa humöret.
Så kan du göra för att inte bråka
Här får du några tips på hur du kan göra för barnet och dig själv i svåra situationer:
- Avled barnet genom att fokusera på något annat som intresserar hen.
- Låt barnet göra enkla val, säg till exempel ”Vilken stövel ska vi sätta på först?!”
- Sätt ord på det barnet känner och bekräfta känslorna.
- Förbered barnet tydligt på vad som ska hända. Säg till exempel ”Nu ska vi snart sätta på overallen och gå ut!”
- Prata barnet igenom situationen, sätt ord på vad ni gör och vad som händer.
- Låt ibland barnet få som hen vill, särskilt om den handlar om något som inte är så viktigt.
Blir du alltför arg, gå undan och låt till exempel en annan vuxen ta hand om barnet en stund.
Läs mer om när barn får utbrott, vad det kan bero på och hur du kan göra.
Visa att du finns där
Du behöver alltid finnas där som en trygg, ansvarstagande person. Det är mindre viktigt att alla situationer och regler alltid är exakt lika. Tvärtom är det viktigt att vara flexibel som förälder. Du är den större, klokare personen som guidar barnet genom livet och hjälper hen att utvecklas.
Efter konflikter och bråk behöver du så snart det går göra så att du och barnet får en bra relation igen. Genom att förklara vad som hände ger du barnet en förståelse för vad som blev fel och du visar att ni kan bli sams igen.
Ibland kan det kännas bra att dela erfarenheter och kanske få råd och stöd. Du kan exempelvis prata med andra föräldrar, med personal på förskolan eller BVC.
Känslor kan ändra sig snabbt
Barn kan lätt växla känslor, till exempel från kärleksfulla kramar till utbrott av frustration. Det kan vara jobbigt för den eller de som är närmast barnet och även för barnet.
Barnet kan ännu inte hantera alla starka känslor och behöver vuxnas hjälp.
Hur barnet är med andra - social utveckling
I tvåårsåldern utvecklas förmågan att låtsas. Fantasin kan flöda i leken. Barnet kan låtsas att saker är något annat, till exempel att en kloss är en telefon eller att en docka själv dricker ur en kopp. Leken får fler handlingar i rad och barnet kan leka att hen matar, byter på och lägger dockan.
I tvåårsåldern blir relationer till jämnåriga viktigare än tidigare. Barnet blir lite mindre beroende av direkt närhet till dig som förälder. Barnet tycket det är allt roligare att umgås med barn i samma ålder och med vuxna som hen inte känner lika väl. Många barn i den här åldern tar själva initiativet till att kommunicera och leka med andra. Det blir lättare och lättare i och med att språket utvecklas.
Barnet lånar gärna ut leksaker till andra barn, men kan snabbt vilja ha tillbaka dem igen. Konkurrens om leksaker är vanligt. "Min" och "nej" är uttryck som barn ofta använder.
Barnet vill ha närhet och trygghet
Även om barnet tydligt visar sin egen vilja och kan verka självständig är hen samtidigt liten och beroende av närhet, trygghet och bekräftelse. Många barn vill gärna kramas och pussas och vara nära dig som förälder.
En del barn sover oroligt och barnet kan behöva sova med dig under en period, även om hen har kunnat sova själv tidigare. Samtidigt kan många barn vara ifred ibland och leka för sig själv.
Barnet vill gärna pröva nytt och undersöka
Barn i den här åldern är intresserade av att härma vuxnas och äldre barns beteenden. Barnet tycker ofta om att vara med i hushållsarbetet eller i trädgården. Att en förälder är med och delar upplevelser gör upptäckandet ännu roligare. Det blir mer lärorikt för barnet, och gör att hen förstår mer om världen.
Många barn i den här åldern har svårt att koncentrera sig länge på en sak och vill gärna pröva något nytt efter en kort stund.
Vanligt att barnet kan och gör
Det är vanligt att barn som är mellan 2 och 3 år gör detta:
- Sorterar saker efter storlek och färg.
- Leker låtsaslekar med dockor, djur och människor.
- Lägger enklare pussel med några bitar.
- Förstår principen med två som är lika, och kan till exempel spela enkla memory-spel.
- Får lite lättare att vänta.
- Förstår vad som är mitt och ditt.
- Förstår och kommer ihåg vad som händer om de gör på ett visst sätt.
Tips på vad du kan göra
Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:
- Gör en utklädningslåda till barnet. Barnet kan leka fantasilekar med bland annat gamla hattar, västar, kjolar, skor, smycken och väskor.
- Använd gärna handdockor eller fingerdockor. De är roliga och bra när du leker och kommunicerar med barnet.
- Låt barnet vara med och göra vanliga sysslor hemma, som att duka, torka av bordet eller att sopa golvet. Ni kan också baka eller laga mat tillsammans. Det ger tid för gemenskap och småprat.
- Låt barnet måla med tuschpennor, kritor eller fingerfärg. Leklera kan också vara roligt.
Språk, tal och kommunikation
Nu utvecklas språket snabbt. När barnet är mellan två och tre år brukar hen börja sätta ihop ord till korta meningar. Först är det två ord och när barnet närmar sig tre års ålder kan hen ofta göra meningar med upp till sju ord. Det kan fortfarande vara väldigt olika mellan olika barn. I tvåårsåldern pratar de flesta barn.
Redan vid 2 års ålder kan ni ha ett kort samtal. Barnet kan turas om att prata och svara, så länge du tar ansvar för att hålla samtalet igång. Frågan ”Vad är det?” är vanlig.
I den här åldern kan en del barn också skapa nya ord om de saknar uttryck för vissa saker, fantasin är stor. Barn bildar nya ord genom att utgå från ord som de redan känner till.
Barnet har svårt att uttala en del ord
Barn i den här åldern byter ofta plats på språkljud och gör uttalsfel. En del barn kan till exempel ha svårt att uttala två konsonanter bredvid varandra. Tvätta kan till exempel bli ”tätta” och klocka ”kocka”. Ljuden kommer ofta av sig själv och det här är inget du behöver oroa dig för i den här åldern.
Rätta inte barnet utan säg själv ordet så hör barnet hur det ska låta. I den här åldern förstår familjen det mesta barnet säger.
Prata och berätta
Att prata med barnet om det ni upplever tillsammans är utvecklande och spännande för barnet. Att lyssna på barnet, att prata och berätta ökar ordförrådet och barnet får ord för det som hen upplever.
Sagor och ramsor är populära och bra för utvecklingen
Många barn tycker om korta sagor, fingerlekar, ramsor och sånger. Sång, rim och ramsor är bra för språkutvecklingen.
Att läsa böcker för barnet är bra, det ökar barnets ordförråd. Stanna gärna upp när du läser och prata om innehållet i boken. Ställ öppna frågor om det som händer i boken och knyt an till sådant barnet känner till. Många barn tycker om att fråga och prata om vad de ser på bilderna.
Skärmar och olika medier
Barn i den här åldern bör fortfarande inte använda skärm så mycket. Men att ni börjar se på barnprogram eller använda surfplatta en liten stund tillsammans kan vara avslappnande och kul.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 2 och 5 år inte använda skärm längre tid än en timme om dagen. Du som vuxen behöver sätta gränser runt olika media och lära barnen att hantera dem.
Skärmtid ska inte ersätta viktigare saker
Det finns olika uppfattningar om hur skärmtid påverkar barn. Vad man än tycker är det en del av världen som omger barnet. I allmänhet bidrar inte skärmar till barns utveckling, men det kan vara en aktivitet bland andra och behöver inte vara negativt eller skadligt så länge det inte ersätter sådant som är viktigare. Tiden framför skärmen ska inte ersätta tiden när ni är tillsammans, eller ersätta tiden då barnet får röra sig och leka utomhus.
Titta tillsammans med barnet
Det är viktigt att tänka på att barn behöver aktiv vägledning och sällskap av en vuxen om de ska lära sig något av skärmaktiviteter. Ett barn som sitter ensam med en skärm kan inte lära sig så mycket av det.
Tänk på att anpassa det barnet får se efter hens personlighet och vad du bedömer att ditt barn klarar av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror de blir rädda för.
Låt inte barn se vuxenfilmer med våld eller nyhetsprogram. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.
Hur vuxna gör påverkar
Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att ta så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.
Vanligt att barnet kan och gör
Det är vanligt att barn mellan två och tre år gör detta:
- Använder meningar med tre till sex ord.
- Använder rätt ordföljd och pronomen som jag, mig, du, vi, de.
- Förstår en mening med två-tre uppmaningar som "Gå till ditt rum och hämta nallen och brandbilen".
- Förstår skillnaden mellan på, i, under och över.
Tips på vad du kan göra
Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:
- Läs gärna för barnet varje kväll eller så ofta som möjligt. Böcker med stora bilder och lite text passar bra.
- Repetera, utveckla och förklara gärna det barnet säger. Det ökar ordförrådet. Om barnet till exempel säger ”mer mjölk” kan du säga ”Du vill ha mer mjölk?”. Då vet barnet också att du har lyssnat och förstått vad hen har sagt.
- Lek att ni låter som en dammsugare, ett flygplan, vatten som droppar, en hund som krafsar på dörren med mera.
- Berätta gärna om när barnet var liten.
- Gör en utflykt och prata sedan om vad ni gjorde.
- Sjung sånger och lek med rim och ramsor.
Kroppen och hur barnet rör sig
Det kan variera mycket hur barnet rör sig och kan använda sig kropp, men barn i tvåårsåldern är ofta väldigt aktiva och rörelseförmågan utvecklas mycket. De lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges och att gå i trappor. Först går de i trappor med båda fötterna på varje trappsteg och så småningom med en fot i taget. Många börjar också lära sig att cykla på trehjuling.
Barn i den här åldern kan använda barnsax, bygga saker av klossar eller stora legobitar. De kan ofta rita cirklar. Många gillar också att måla med tjocka penslar i klara färger. Barnet håller pennan och penseln med hela handen. I sandlådan kan barnet göra sandkakor och plaska och hälla med vatten.
Vanligt att barnet kan och gör
Det är vanligt att barn som är mellan 2 och 3 år gör detta:
- Springer och klättrar, går upp och ner i en trappa.
- Sparkar på en boll.
- Skruvar av och på lock.
- Vänder en sida i taget i en bok.
- Hoppar jämfota på stället. Det är vanligast närmare 3 års ålder.
- Ritar lodräta streck. Det är vanligast närmare 3 års ålder.
Tips på vad du kan göra
Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:
- Lek i skogen. Där kan ni klättra på stenar, hoppa över grenar och annat, gå på smala stigar och bära pinnar.
- Låt barnet gå balansgång.
- Lek på lekplatser. Där kan ni åka rutschkana, gunga och klättra på klätterställning. Det är roligt och bra för motoriken.
- Spela eller kasta boll med barnet. Rörelserna är inte riktigt färdigutvecklade, så det är bra att göra det med försiktighet och tålamod.
- Låt barnet hälla vatten i och ur muggar och burkar i olika storlekar.
Att sluta använda blöja
Det går inte att säga någon exakt ålder när det är bra att börja träna barnet att sluta kissa i blöja. När barn blir blöjfria beror både på barnet och på föräldern. Många barn är redo att sluta med blöja i den här åldern.
Läs mer om när barn slutar med blöja.
Om du behöver stöd
Sök hjälp om du behöver stöd, har frågar eller känner oro för ditt barns utveckling.
Förutom att prata med exempelvis vänner och närstående kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC. Personalen där har stor erfarenhet av frågor kring barn i den här åldern. Du kan också prata med förskolan eller familjedaghemmet.
Du kan också kontakta en vårdcentral eller kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Du kan hitta information på din kommuns webbplats.