När du får en sammandragning blir magen hård och putar ut. Sammandragningen startar från olika håll i livmodern. De sprider sig oregelbundet över den. Det kan kännas obehagligt, men brukar inte göra ont.

Sammandragningar brukar komma oregelbundet någon eller några gånger i timmen. De försvinner ofta när du vilar eller slappnar av. Men en del känner av sammandragningar även under vila.

Hur mycket sammandragningar man har och hur de uppfattas är olika från person till person. Ofta känns sammandragningarna från mitten av graviditeten.

Värkar brukar delas in i förvärkar och förlossningsvärkar.

Förvärkar

När kroppen börjar bli redo för förlossning kommer förvärkarna. Till skillnad från sammandragningar brukar förvärkar göra mer ont. När du har regelbundna förvärkar är du i förlossningens latensfas. Här kan du läsa mer om förlossningens olika faser.

En förvärk börjar från toppen av livmodern och sprider sig neråt. De kommer regelbundet och blir starkare och kraftigare allt eftersom tiden går. Förvärkarna varar oftast längre än sammandragningarna. Du kan känna ett tryck neråt. Många känner också att smärtan sprider sig ut i korsryggen.

Det kan vara olika hur man upplever förvärkar. 

Förlossningsvärkar

När värkarna blir intensivare kallas de för förlossningsvärkar. En del har aldrig förvärkar, utan förlossningsvärkarna börjar direkt.

Vid förlossningsvärkar brukar det vara mindre än 10 minuter mellan värkarna. De är kraftigare och brukar göra mer ont.

Ett sätt att skilja på förlossningsvärkar och förvärkar är att lyssna på andningen. Vid en förlossningsvärk andas du ofta lite flåsigt.

Här kan du läsa mer om smärta under förlossningen.

De flesta som har sammandragningar under graviditeten behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

En del behöver ändå söka vård för sammandragningar eller värkar. Kontakta vården om du har ett eller flera av följande besvär:

• Det kommer vatten eller vattniga flytningar från slidan.
• Du har sammandragningar som är smärtsamma, kommer tätare och med jämna mellanrum.
• Sammandragningarna slutar inte även om du vilar.
• Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.

Var du ska söka vård beror på hur länge du har varit gravid.

Du som är gravid i vecka 21 eller tidigare

Kontakta genast en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning.

Om det inte går eller är stängt på barnmorskemottagningen eller den gynekologiska mottagningen, sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning.

Du som är gravid i vecka 22 eller senare

Kontakta genast en förlossningsavdelning.

Här kan du läsa mer om när det är dags att ta sig till förlossningen.

1177 på telefon

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Ibland kan det vara svårt för barnmorskan att veta om du har sammandragningar eller värkar. Då kan barnmorskan eller en läkare känna på livmoderhalsen eller undersöka den med ultraljud.

Du kan behöva få läkemedel om du har värkar och livmoderhalsen har börjat öppna sig innan graviditeten är fullgången.

Urinvägsinfektion kan ibland orsaka sammandragningar och förvärkar. Därför kan du få lämna ett urinprov för att utesluta urinvägsinfektion.

Sammandragningar är en del av graviditeten. Du behöver inte göra något speciellt när du känner av dem. Men det här är några saker som kan kännas bra:

• Du kan ta ett varmt bad eller en dusch. 
• Du kan vila och slappna av.
• Enklare massage kan hjälpa dig att slappna av.
• Du kan prova olika ställningar för kroppen.

Samma saker kan hjälpa och lindra smärtan när du har värkar. Här kan du läsa mer om smärtlindring under förlossningen.

Under hela graviditeten drar livmodern ihop sig då och då. På så sätt tränas muskeln så att den kan ge starka och effektiva värkar när det är dags för förlossning.

Många känner inte av sammandragningarna förrän under de sista graviditetsveckorna. Livmoderns muskel har då blivit större. En del kan känna av dem tidigare än så, vissa från graviditetsvecka 16. Du som redan fött barn känner vanligen sammandragningar tidigare och starkare än de som är gravida för första gången.

Varför en del har mer sammandragningar än andra är det ingen som vet. Långvarig stress kan göra att du får mer sammandragningar. Men du kan också ha mycket sammandragningar utan att vara stressad.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.