RhD-negativ blodgrupp och graviditet
Du som har en blodgrupp som är RhD-negativ kan behöva gå på extra kontroller under graviditeten. Det beror på att det finns en risk att fostret kan få blodbrist, om ni har olika blodgrupper. Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupper.
Det är om RhD-positivt blod från fostret kommer in i dig som är gravid som det kan bli problem. Då kan ditt RhD-negativa blod bilda antikroppar. Det kallas immunisering.
Symtom
RhD-immunisering ger oftast inga symtom.
Vid allvarlig immunisering kan du märka av minskade fosterrörelser.
Vad händer i kroppen?
Blodet innehåller röda blodkroppar. Dessa kan delas in i olika blodgrupper. Det finns två olika system, AB0-systemet och RhD-systemet. Din blodgrupp brukar anges som en kombination av dessa.
AB0 systemet delar in blodet i grupperna A, B, AB eller 0 (noll). Rh-D-systemet delar in blodet i antingen RhD-positiv eller RhD-negativ. RhD-positiv är vanligast.
Din blodgrupp brukar anges som en kombination av dessa.
Ni kan ha olika RhD-blodgrupper
Du som är gravid kan ha en annan RhD-blodgrupp än fostret i magen. Du kan ha RhD-negativt blod och fostret kan ha RhD-positivt blod.
Moderkakan sitter som ett skydd mellan era blodomlopp. Men det kan läcka över RhD-positivt blod från fostret in i dig som är gravid. Då kan ditt RhD-negativa blod bilda antikroppar. Det kallas immunisering.
Immunisering kan påverka fostret
En immunisering påverkar inte dig som är gravid. Men dina antikroppar kan föras genom moderkakan in i fostrets blod. Antikropparna kan då förstöra fostrets röda blodkroppar. Det kan göra så att fostret får blodbrist.
Allvarlig immunisering innebär att du som är gravid har höga nivåer av antikroppar och fostret visar tecken på blodbrist.
Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen. Det är bara i magen som det kan bli problem.
När och var ska jag söka vård?
Gå på regelbundna kontroller på barnmorskemottagningen. Du får gå på extra kontroller om du har RhD-negativ blodgrupp.
Undersökningar
Du får din blodgrupp testad när du blir inskriven på en barnmorskemottagning. Blodprovet visar också om du har antikroppar.
På en del barnmorskemottagningar kontrolleras även barnets blodgrupp i samma blodprov.
Behandling
Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupper.
Du som inte har antikroppar
Om du som är gravid inte har utvecklat antikroppar får du en spruta med läkemedel i vecka 28. Läkemedlet kallas anti-D. Det är ett läkemedel som förhindrar att du blir RhD-immuniserad. Detta kallas ibland för Rh-profylax.
Ibland finns det större risk att blodbanorna blandas. Då kan du som är gravid behöva ta fler sprutor med anti-D. Det kan vara vid till exempel fostervattenprov, vändningsförsök, eller om du får större en blödning ur slidan.
Du som har antikroppar
Du får inga sprutor om du har RhD-antikroppar. Då får du i stället lämna blodprov regelbundet. Provsvaren följs sedan på specialistmödravården med jämna mellanrum. Där följer läkaren nivåerna av antikroppar. Stiger nivåerna så undersöker läkaren barnet med ultraljud. Om det finns tecken på blodbrist hos fostret tar läkaren ett blodprov från navelsträngen.
Det är oklart vad barnet har för blodgrupp
Du får lämna blodprov på specialistmödravården om det är oklart vad barnet har för blodgrupp. Där kontrollerar läkaren om du får antikroppar. Stiger nivåerna så undersöker läkaren barnet med ultraljud. Läkaren tar ett blodprov från navelsträngen om det finns tecken på blodbrist hos fostret.
Behandling av barnet
Fostret kan få blodtransfusion inne i livmodern om blodvärdet hos fostret är lågt.
Behandlingen börjar med ett ultraljud. Ultraljudsbilden hjälper läkaren att hitta ett bra ställe för transfusionen. Sedan för läkaren in en nål genom magen in i livmodern. Fostret får blodet genom navelsträngen.
Förlossning
Förlossningen brukar sättas igång kring vecka 38 om du har antikroppar. Efter förlossningen kan en del barn behöva ljusbehandling. Då får de ligga en stund under en sollampa. Ljusbehandlingen ska minska risken för att barnet får gulsot, vilket är vanligare när barnet har en annan blodgrupp än du som föder.
En del barn måste även byta blod. Då får barnet nytt blod genom blodtransfusion. Barnets blodvärde följs sedan upp under tiden på BB. Barn som behöver en blodtransfusion ligger på neonatalavdelning.
Det behövs inga särskilda åtgärder om du inte har antikroppar.
Gravid igen
Hur det blir vid en ny graviditet beror på olika saker. Om du har utvecklat antikroppar har nästa barn större risk att få blodbrist om ni har olika blodgrupp. Prata med en barnmorska om du har funderingar på hur det skulle bli.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.