Hur mycket det kliar under graviditeten är olika. En del får lätta besvär. För andra är klådan besvärlig. Det är vanligt att det kliar mer på kvällar och nätter.

Klådan ger inga utslag, men du kan få rivmärken om du kliar dig.

Det är vanligast att klådan kommer efter graviditetsvecka 28 och framåt. Klådan kan ibland minska något under de sista veckorna före beräknad förlossning. Efter att barnet är född brukar klådan försvinna inom något dygn.

Det kan vara hepatos om klådan känns som en djup, stickande och brännande klåda. Då brukar det ofta vara värst i handflatorna och under fötterna. Läs mer under rubriken hepatos.

Berätta för en barnmorska om du får klåda under graviditeten.

Kontakta en barnmorskemottagning om du har klåda i händer och under fötter och klådan gör att du har svårt att sova eller koncentrera dig på annat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

För att lindra klådan kan du smörja huden med fuktighetsbevarande kräm. Det är särskilt viktigt att smörja efter att du har duschat eller badat. Du kan fråga en barnmorska eller på ett apotek vilken kräm som kan vara bra.

Det kan hjälpa att ha svalt när du ska sova. Det kan också lindra att använda tunna och luftiga kläder.

Barnmorskan kan ta ett blodprov vid svår klåda. Det är för att undersöka om du har fått den svårare klådan som kallas hepatos. Provet ska visa om du har för mycket gallsalter i blodet.

Blodprovet är ett så kallat fasteprov. Det betyder att du inte får äta eller dricka något innan provet. Därför brukar provet tas på morgonen innan du har ätit frukost.

Oftast hjälper det att smörja in huden med mjukgörande kräm.

Du som ändå har besvär kan behöva få läkemedel utskrivet av en barnmorska eller läkare. Klådan kan då behandlas med antihistaminer, ett slags läkemedel som brukar användas vid allergier.

Klåda beror oftast på att huden förändras när magen töjs ut.

Hormonerna som bildas under graviditeten kan också bidra till klåda.

Du kan också få klåda för att huden är torr, särskilt om du redan innan graviditeten har eksem eller allergi.

Det kan också finnas andra orsaker till att du får klåda, men det är ovanligt.

Hepatos beror på att levern påverkas under graviditeten.

I levern bildas det galla. Gallan kommer sedan ner till tunntarmen och hjälper till att smälta maten. När du är gravid tar det längre tid för gallan att komma ner till tunntarmen. Då kan det bli kvar för mycket galla i levern. Det blir då även för mycket gallsyror i blodet, vilket orsakar klådan.

Barnet kan bli påverkad om du har för mycket gallsyra i blodet. Det finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt. Barnet kan också få syrebrist under förlossningen.

Behandling med läkemedel

Barnmorskan kontrollerar om du har för mycket gallsyra i blodet. I så fall får du behandling med läkemedel som bryter ner galla. Då lindras klådan. Läkemedlet påverkar inte barnet.

För en del hjälper inte läkemedlet. Då kan förlossningen behöva sättas igång.

Efter förlossningen kan det ta någon vecka innan klådan går över.

Hepatos beror ofta på gener som man ärver. Hepatos kan också kallas för graviditetskolestas. Sjukdomen är ovanlig.

Det är vanligt att du får klåda även vid nästa graviditet, om du har haft klåda under graviditeten. 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.