Ta kontakt med en abortmottagning eller en gynekologisk mottagning om du är gravid och funderar på abort. Där får du tid för en undersökning för att kontrollera hur länge du har varit gravid. Ni pratar även om vilken abortmetod som är bäst för dig.

Hur förberedelserna går till beror sedan på vilken abortmetod som ska användas.

Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte, det står i abortlagen. Du har också rätt att ändra dig när som helst före själva aborten. Det kan vara bra att prata med den som du har blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Det är också bra att fatta ett gemensamt beslut om det går. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

Enligt lagen är det alltid personen som har fostret i sin kropp som får bestämma om en abort. Att inte få vara med och bestämma om en abort kan kännas jobbigt. Du kan ha starka känslor om aborten. Du har rätt att prata om dina känslor och få samtalsstöd. Läs mer nedan under rubriken samtalsstöd.

En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. Fram till och med den 18:e graviditetsveckan har du rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför du vill göra det.

Efter den 18:e graviditetsveckan måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Exempel på skäl kan vara att du har problem med alkohol eller droger, att du mår psykiskt dåligt eller att fostret inte utvecklas som det ska. Ålder kan också vara ett särskilt skäl. Vårdpersonalen hjälper dig att söka tillstånd.

Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp. Därför räknas 21 hela veckor och sex dagar in i graviditeten som sista dagen för abort.

I samband med aborten får du prata med en barnmorska om preventivmedel. Du kan få boka in besök för att sätta in en spiral eller en p-stav. Du kan också få recept på p-piller och instruktioner om när de ska tas efter aborten. Läs mer om skydd mot graviditet.

Även om du är under 18 år är det du själv som bestämmer om du vill göra abort. Personalen på abortmottagningen har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om ditt besök. Men om du är under 18 år brukar personalen föreslå att någon vuxen hemma får veta att du ska göra en abort. Det kan vara bra med någon som kan vara ett stöd både före och efter aborten. 

Går det inte att berätta hemma att du ska göra en abort kan du kanske berätta det för någon annan vuxen som du litar på. Det kan vara en släkting eller någon annan närstående, eller en kurator eller en skolsköterska. Ju närmare 18 år du är ju mindre har de vuxna som ansvarar för dig rätt att få veta om dina kontakter med vården. 

Att göra abort ska inte innebära att du försätts i en situation där du kan råka illa ut. Men i vissa situationer händer det att vårdpersonalen måste ta kontakt med någon vuxen som ansvarar för dig, exempelvis om du hamnat i en situation där du kan fara illa. De kan också behöva göra en anmälan till Socialtjänsten för att du ska få hjälp. I så fall får du alltid själv veta det först.

Efter en abort kan du leva som vanligt, men det kan vara skönt att vila någon dag. De första dagarna kan du ha litet ont, ungefär som mensvärk. Veckorna efter aborten är det vanligt att blöda ungefär som en mens eller kanske lite mer. Hur länge det kommer blod skiljer sig från person till person. Blödningsmängden beror också på vilken typ av abort du har gått igenom. 

Mensen brukar ofta komma tillbaka efter 4 till 6 veckor. Ofta är den första mensen efter aborten rikligare än vanligt.

Oavsett varför du gör abort och avsett om beslutet var lätt eller svårt kan det vara skönt att få hjälp att reda ut tankarna. Du kan ha ett behov av att prata och få stöd både när du står inför beslutet om abort, och i efterhand när aborten är genomförd. Det gäller även dig som varit delaktig till graviditeten.

En del som genomgår en abort känner sig nedstämda efter behandlingen. En del blir lättade. Ibland växlar känslorna. Känslorna kan också komma en tid efteråt. 

Många får stöd av någon närstående, men du kan också få samtalsstöd genom vården. Ibland kan det kännas skönt att få tala med någon som är van vid den här typen av funderingar. Det kan till exempel vara en kurator eller psykolog på abortmottagningen eller en barnmorska på en barnmorskemottagning. 

Du kan boka en tid för samtalsstöd genom abortmottagningen. Rådgivningen är kostnadsfri. Du kan få samtalsstöd även om det har gått lång tid sedan aborten.

En abort gör inte att det blir svårare att bli gravid. Den ökar inte heller risken för missfall i framtiden.

Risk för infektion

Det finns en ökad risk för infektion i livmodern efter en abort, även om det är ovanligt.

För att minska infektionsrisken finns det några saker du bör undvika så länge du blöder eller har bruna flytningar:

• Undvik samlag i slidan.
• Undvik tampong eller menskopp.
• Undvik att bada, men duscha går bra. 

Vid en infektion är vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:

• Feber över 38 grader.
• Ont i nedre delen av magen. Det känns ömt om du trycker på magen.
• Flytningar som luktar illa.

Söka vård

Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du tror att du har infektion i livmodern.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.