IVF, provrörsbefruktning
IVF är en behandling då ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen. Ett befruktat ägg kallas för embryo. Några dagar efter befruktningen sätter läkaren in embryot i livmodern. Där fortsätter det förhoppningsvis att utvecklas till ett barn.
IVF är en förkortning av in vitro-fertilisering. Det betyder befruktning i laboratorium i glaskärl eller provrör. IVF kallas också för provrörsbefruktning. Det är vanligt att få behandling med IVF.
Förberedelser
Först behöver en utredning visa om IVF är en lämplig behandling. Utredningen innehåller flera olika prov och tester.
Innan IVF-behandlingen får man lämna prover för sjukdomar som överförs via blodsmitta, till exempel HIV, hepatit B eller hepatit C. Om du har en sådan sjukdom måste den behandlas först. Sedan är det olika vilka förutsättningar man har för att passa för en IVF-behandling.
När passar behandlingen?
IVF-behandling kan hjälpa om en eller flera av punkterna nedan stämmer in på dig:
- Insemination eller annan enklare behandling fungerar inte.
- Det finns skador på äggledarna.
- Du som vill bli gravid har endometrios.
- Spermierna har nedsatt funktion.
- Du som vill bli gravid har inte egna ägg, utan behöver få donerade ägg.
Det kan även finnas andra tillfällen när IVF passar bra.
Så går behandlingen till
En IVF-behandling kan göras på olika sätt. Läkaren berättar vad som passar bäst för dig.
Att undvika ägglossning
Vid så kallad nedreglering vill man undvika att ägglossningen kommer igång av sig själv. Därför blockerar man de hormoner som styr menscykeln.
Det är vanligast att få ett läkemedel att spreja i näsan. Du sprejar läkemedlet ett par gånger om dagen i två till tre veckor. Läkemedlet innehåller hormoner som gör att äggstockarna kommer i ett viloläge.
Det är vanligt att få lämna blodprov för att se om nedregleringen fungerat. En del blir undersökta med vaginalt ultraljud där läkaren kan se äggstockarna.
När menscykeln är blockerad är det dags att stimulera äggstockarna. Då får du ta sprutor varje dag. Sprutorna innehåller hormoner som gör att det växer äggblåsor. Du behöver inte åka in till kliniken för att få sprutorna, utan tar dem själv. Vårdpersonalen visar hur du ska göra.
Läkaren undersöker sedan med vaginalt ultraljud för att se hur behandlingen fungerar.
Att blockera och stimulera samtidigt
En del får sprutor som blockerar och sprutor som stimulerar samtidigt. Alltså både sprutor som blockerar kroppens egna hormonsignaler och sprutor som ska stimulera äggblåsorna att växa. Du tar sprutorna själv hemma.
Stimulerade äggstockar för IVF
Under en vanlig menscykel lossnar det oftast ett moget ägg. Vid IVF ska helst flera ägg utvecklas och mogna. Då blir chanserna bättre att lyckas. Därför får du läkemedel som hjälper till att stimulera flera ägg att växa och mogna.
Äggen finns i äggblåsor, så kallade folliklar. För att de ska växa och mogna får du ta sprutor med ett hormon som heter FSH. FSH är en förkortning av follikelstimulerande hormon. Du tar sprutorna själv hemma i omkring tio dagar.
Läkaren använder vaginalt ultraljud för att kontrollera om det blir några äggblåsor och hur de växer. Du kan även få lämna blodprov. Du får besöka kliniken två eller tre gånger under den tiden du tar sprutorna.
När det finns tillräckligt många folliklar i rätt storlek får du en spruta med ett hormon som kallas hCG. Hormonet får äggen att mogna. Två dygn senare kan äggen tas ut och befruktas i laboratoriet.
Att lämna sperma
Spermier till IVF-behandlingen ska lämnas samma dag som äggen ska tas ut ur äggstockarna. På mottagningen brukar det finnas särskilda rum där det går att onanera.
Det är möjligt att onanera hemma, om du inte vill göra det på kliniken. I så fall måste sperman transporteras till kliniken på kort tid, högst ett par timmar efter utlösningen. Sperman måste hållas kroppsvarm för att spermierna ska klara sig. Du kan till exempel ha behållaren i armhålan.
Donerad sperma
Sperma finns redan nerfryst på kliniken, om det är sperma från en donator som ska användas.
När äggen plockas ut
Först får du som ska lämna ägg avslappnande läkemedel och lokalbedövning i slidan.
Läkaren använder ultraljud för att kunna se äggblåsorna. Hen för in en ultraljudsstav i slidan och kan då se en bild av äggblåsorna på en skärm. Genom ultraljudsstaven för hen en tunn nål in genom slidväggen. Nålen förs in i äggblåsorna och äggen plockas ut.
Du kan känna beröring och tryck när äggen plockas ut. Det ska inte behöva göra ont. Du får smärtstillande läkemedel om du känner obehag.
Behandlingen att plocka ut äggen från äggstockarna brukar ta 15–20 minuter. Efteråt får du stanna kvar och vila i ungefär två timmar. Därefter får du lämna kliniken.
Donerat ägg
Du behöver inte få någon förberedande behandling om du ska ta emot donerade ägg. Det får i så fall donatorn. Antingen får donatorn behandling i samband med donationen, eller så har äggen tagits ut tidigare och varit nedfrysta. I så fall tinas äggen och används till din behandling.
Äggen befruktas i odlingsskålar
Äggen samlas i ett provrör och lämnas till klinikens laboratorium. Där flyttar laboratoriepersonalen över äggen till speciella skålar och tillsätter spermierna. Dagen efter går det att se om några ägg har blivit befruktade. Ett befruktat ägg kallas embryo.
Mikroinjektion när spermierna är få
Det går att hjälpa en spermie att komma in i ett ägg om spermierna är få eller har nedsatt rörlighet. Den varianten av provrörsbefruktning kallas mikroinjektion. När ägget har hämtats ut ur äggstocken sprutas en spermie direkt in i ägget genom en väldigt tunn nål.
Ibland saknas det spermier i sädesvätskan. Då kan läkaren undersöka om det finns spermier i testikeln eller bitestikeln. I så fall kan spermierna plockas ut med en liten operation. Spermierna kan sedan användas vid en mikroinjektion.
Embryot sätts in i livmodern
Om något ägg har blivit befruktat sätter läkaren tillbaka det in i livmodern. Det brukar ske två till sex dygn efter att äggen har plockats ut. Du som vill bli gravid får ligga i en gynstol. Närstående kan sitta med bredvid.
Läkaren sätter tillbaka embryot genom en tunn plastslang som kallas kateter. Katetern förs in i slidan, genom livmodertappen och in i livmodern. Samtidigt brukar läkaren hålla en ultraljudsapparat mot magen för att kunna se livmodern. Behandlingen tar ungefär tio minuter.
I Sverige finns en regel att läkaren endast sätter tillbaka ett embryo. Det är för att minska de komplikationer som är vanligare om du väntar fler barn än ett. Det är bara i undantagsfall som läkaren sätter tillbaka två embryon.
Frysning av befruktade ägg
De embryon som eventuellt blir över efter behandlingen kan frysas in, om de är av bra kvalitet. De befruktade äggen kan sparas och användas vid eventuella framtida försök.
När embryot är på plats
Efter att embryot har satts in i livmodern får du ta ett hormon som heter progesteron. Det hjälper livmoderslemhinnan att ta emot embryot så att det kan fastna och börja växa. Det är vanligast att få hormonet som slidpiller eller slidgel. Du behöver ta det i ungefär två veckor.
Dagarna efter att embryot är på plats kan du få en blodblandad flytning. Det behöver inte betyda att behandlingen har misslyckats.
Så mår du efteråt
Du kan få ont i magen efter att äggen har plockats ut, ungefär som mensvärk. Du kan då ta smärtstillande medel som innehåller paracetamol. Oftast slutar det att göra ont efter två till sex timmar. Du kan ringa kliniken om du har väldigt ont eller om du har frågor.
Graviditetstest
Det går att göra ett graviditetstest två veckor efter att embryot har satts in i livmodern.
Åldersgränser
Biologiskt kan kvinnor bara bli gravida mellan vissa åldrar. Regionernas kliniker har en åldersgräns för IVF. Du som är kvinna får som mest vara 39 år. Privata kliniker kan ha andra åldersgränser.
Spermier fungerar biologiskt under en längre tid. Regionernas kliniker har en övre gräns på 55 år för mannen. Privata kliniker kan tillåta något högre åldrar.
Biverkningar eller komplikationer
Vid nedregleringen kan du känna obehag som påminner om klimakteriebesvär, till exempel svettningar, vallningar, nedstämdhet och påverkan på humöret. Besvären slutar när du börjar med sprutorna som ska stimulera till äggblåsor.
En del får överstimuleringssyndrom
En del är extra känsliga mot hormonet FSH. Då kan det växa för många äggblåsor. Det kallas för överstimulering. Du kan behöva få vård på sjukhus om du får svår överstimulering.
Vid svår överstimulering svullnar magen upp. Det beror på att äggstockarna blir stora och det kan samlas vätska i magen. Du kan få tungt att andas om vätskan i magen trycker mot lungorna. På sjukhuset får du behandling. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt igen.
Så påverkar behandlingen livet
Under behandlingen kan du leva som vanligt. Undvik att röka eller dricka alkohol. Den dag du har bokat tid för att plocka ut äggen bör du ta det lugnt hela dagen. Efter behandlingen bör du undvika hård fysisk ansträngning.
Efterkontroll
Läkaren gör ett vaginalt ultraljud om graviditetstestet har visat på en graviditet. Ultraljudet kan visa om allt ser ut som det ska. Ultraljudet brukar göras ungefär tre veckor efter graviditetstestet. Det är alltså ungefär fem veckor efter att äggen har satts tillbaka.
Vad kostar det?
På regionens kliniker betalar du en patientavgift för dina undersökningar och behandlingar. Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner. Behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.
På en privat klinik får du betala hela kostnaden själv. Hur mycket det kostar beror typen av behandling. Olika kliniker kan ha olika avgifter.
Hur många behandlingar får jag?
På de kliniker som är kopplade till regionen får du bara göra ett begränsat antal försök med IVF-behandling. Hur många behandlingar du får göra varierar mellan olika regioner. Flera regioner erbjuder tre försök.
Du kan kontakta en privat klinik om du vill fortsätta med fler försök. Men då måste du bekosta hela behandlingen själv.
Väntetider
Väntetiderna varierar i landet. Vissa regioner har beslutat att IVF ska ingå i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader. I andra regioner omfattas inte behandlingen av vårdgarantin. Då kan väntetiden vara upp till två år. Även privatkliniker kan ha väntetid.
Enligt patientlagen får du söka öppenvård var du vill i landet. Om du söker hjälp i en region står du i samma kö som de som hör till den regionen. Resor får du betala själv.
Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.