Före ultraljudsundersökningen har du rätt att få information om vad undersökningen innebär. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte pratar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp. 

Ultraljudsundersökning kan göras under hela graviditeten.

Ibland gör vårdpersonalen även ultraljud under förlossningen, exempelvis för att se hur barnet ligger inne i livmodern.

Alla gravida brukar erbjudas ultraljud någon gång mellan vecka 18 och 20. När och hur många ultraljud som erbjuds är olika inom olika regioner och på olika barnmorskemottagningar. Undersökningen är kostnadsfri.

För att göra fosterdiagnostik behöver du en remiss. En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss. 

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.

Ofta kan det vara bra att vara lite kissnödig vid undersökningen i vecka 18-20. Då kan urinblåsan göra så att fostret syns bättre. Men det gör ingenting om du har kissat innan. 

Det går bra att ha med sig någon till undersökningen. Du som följer med får sitta bredvid på en stol. Undvik att ta med barn till undersökningen.

Ett bra sätt att förbereda sig inför fosterdiagnostik är att ta reda på mer om undersökningarna. Du kan också ta reda på mer om vilka avvikelser man kan hitta och vad de kan innebära. Fundera igenom olika händelseförlopp. Vad vill du göra om en undersökning eller ett prov inte visar det du tänkt dig?

Det brukar finnas särskilda rum med ultraljudsutrustning. Ibland kan det vara lite mörkt i rummet för att skärmen med ultraljudsbilden ska synas tydligare.

Du som är gravid ligger på rygg på en brits med magen bar.

Barnmorskan eller läkaren smörjer en gelé på magen. Gelén gör så att bilden blir tydligare. Sedan håller hen en så kallad ultraljudsgivare mot huden. Ultraljudsgivaren förs över magen för att kunna se fostret ur olika vinklar. Oftast kan du också titta på bildskärmen med ultraljudsbilden. Många blivande föräldrar tycker att det är svårt att urskilja vad ultraljudet visar.

Ultraljudsgivaren kan trycka mot magen, men det gör inte ont.

Undersökningen brukar ta ungefär 30 minuter. Det kan ta längre tid, till exempel om det finns fler foster än ett. Efteråt kan det kännas lite kladdigt på magen efter gelén, men det finns papper att torka med.

Man kan ofta få eller få köpa en ultraljudsbild. 

Ultraljud är ett ljud som människor inte kan höra.

Från ultraljudsgivaren sänds svaga ljudvågor in i kroppen. När ljudvågorna studsar tillbaka från vävnaderna och organen omvandlas de till en rörlig bild som visas på bildskärmen.

Det som syns på bildskärmen är fostret i genomskärning.

Ett ultraljud kan inte visa allt. Undersökningen kan bara visa vissa avvikelser. 

Det här kan ultraljudsundersökningen visa:

• Hur många foster som finns i livmodern.
• Hur länge graviditeten har pågått.
• Hur graviditeten utvecklas.
• Hur mycket fostervatten det finns.
• Var moderkakan sitter.
• Om vissa avvikelser syns.

Det kan gå att se om fostret har en snippa eller en snopp. Oftast finns inget medicinskt intresse att veta det, så det är inget som undersökaren tittar efter. Det är inte säkert att du får veta även om du frågar efter det. 

Ibland kan det vara svårt för den som undersöker att se ordentligt beroende på hur fostret ligger i livmodern. Då kanske undersökningen behöver göras om vid ett annat tillfälle.

Det kan också vara svårt för den som undersöker att ge alla svar på en gång. Ibland upptäcker hen saker som behöver följas upp. Då kan det behövas flera ultraljudsundersökningar eller tester. 

Ultraljud räknas som en säker metod för att undersöka gravida. Metoden har använts länge. Ultraljudsapparater ger ifrån sig en så liten energimängd att det inte har gått att konstatera någon risk för skador på fostret.

Det här är ultraljud som kan komplettera ultraljudet i vecka 18 till 20:

• Tidigt ultraljud.
• Ultraljud som en del av KUB.
• Tillväxtultraljud.
• Ultraljud vaginalt.

Vissa regioner erbjuder en ultraljudsundersökning redan kring graviditetsvecka 12 – 13. Den görs på magen, på samma sätt som ultraljudsundersökningen i graviditetsvecka 18 – 20. Ungefär samma saker undersöks. Fostret fortsätter att utvecklas, så den gravida brukar också få göra ultraljudsundersökning i graviditetsvecka 18 – 20.

I början av graviditeten kan fostret vara för litet för att synas bra genom magen. Då är det vanligare med undersökning genom slidan, ett så kallat vaginalt ultraljud. Det påminner om en vanlig gynekologisk undersökning. 

Anledningar till att läkaren gör ett tidigt ultraljud vaginalt kan vara att du som är gravid har fått en blödning från slidan, har ont eller om du haft andra komplikationer.

Vid vaginalt ultraljud är det bra att kissa före undersökningen. En fylld urinblåsa kan annars skjuta undan fostret så att bilden blir otydlig.

Du som är gravid får ta av dig kläderna på underkroppen. Sedan får du ligga i en gynstol, en speciell brits med benstöd.

Läkaren trär en kondom över en smal stav som sitter på en tunn böjlig slang. Sedan smörjer läkaren en gelé på kondomen och för in ultraljudsgivaren i den yttersta delen av slidan.

Det kan kännas ovant, men gör inte ont. Ultraljudsbilden syns på en skärm.

Ibland är ultraljudet en del av KUB. Vid KUB bedömer läkaren eller barnmorskan sannolikheten att fostret har vissa kromosomavvikelser.

Den vanligaste avvikelsen är Downs syndrom.

KUB består dels av ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, dels en särskild ultraljudsundersökning. Blodprovet kan lämnas efter graviditetsvecka 9 och undersökningen med ultraljud görs i vecka 11 till 14.

Det räcker inte med KUB för att få ett säkert svar på om fostret har en kromosomavvikelse. Om KUB visar på en hög sannolikhet för kromosomavvikelse brukar testet kompletteras med fostervattenprov, moderkaksprov eller NIPT.

Förutom rutinultraljudet kan läkaren eller barnmorskan vilja göra ett tillväxtultraljud. Det finns många olika anledningar till att göra tillväxtultraljud:

• Livmodern växer inte som förväntat.
• Du som är gravid har en sjukdom som högt blodtryck eller graviditetsdiabetes.
• Det finns tecken på havandeskapsförgiftning.
• Det kommer blödningar från slidan.
• Barnet verkar ligga med stjärten neråt i livmodern.

Tillväxtultraljud brukar gå till på samma sätt som rutinultraljudet.

Det händer att ultraljudet visar något oväntat. Det är vanligt att ha frågor och funderingar. Då kan det vara bra att prata med någon.

Du kan få samtalsstöd om du tycker att det är svårt och jobbigt att ta ställning till undersökningar eller provsvar. Då får du prata med exempelvis en kurator. Oftast går det att få samtalsstöd på samma ställe där man gör fosterdiagnostiken. Det gäller både dig som är gravid och dig som är blivande medförälder. Samtalsstöd är gratis.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.