Barn behöver ersätta den vätska som försvinner med urin, avföring, utandning och svett.

Det är särskilt viktigt för små barn. Kroppen hos ett litet barn består av mycket mer vatten än en vuxen. Det förklarar varför framför allt barn yngre än ett år är så känsliga för att förlora vätska.

Så mycket vätska behöver barn

Nyfödda behöver äta minst sex gånger om dygnet för att få i sig tillräckligt med vätska. Byter du blöja ungefär sex gånger på ett dygn bör blöjan vara någorlunda tung varje gång du byter.

Så här mycket vätska behöver ett barn per dygn, genom mat och dryck:

Barnets vikt	Mängd vätska som barnet behöver per dygn
Cirka 5 kilo	5 deciliter
Cirka 10 kilo	1 liter
Cirka 15 kilo	1,25 liter
Cirka 20 kilo	1,5 liter
Cirka 40 kilo	Cirka 2 liter

Barn som ammar eller äter bröstmjölksersättning

Barn som ammar får vanligtvis i sig tillräckligt med vätska. För barn som är yngre än sex månader varierar det en del hur mycket vätska de får i sig. Men om barnet är frisk styr hen själv hur mycket hen behöver genom att vilja amma mer.

Barn som får bröstmjölksersättning ska ha den mängd som står på paketet.

Barn som ammar får vanligtvis i sig tillräckligt med vätska.

Vätska i mat

Barn får i sig vätska genom både dryck och mat.

Välling, yoghurt och liknande räknas som vätskor.

Mat som har fast konsistens innehåller vanligtvis mycket vatten. Till exempel består potatis av väldigt mycket vatten. Även korv, köttbullar, kyckling, lax, torsk, kokt ris och kokt pasta består av mycket vatten.

Vatten eller mjölk bästa drycken

För barn är vatten eller mjölk det bästa att dricka till måltiderna.

Barn som är yngre än ett år kan dricka bröstmjölk, bröstmjölksersättning eller vatten. Du kan börja ge mjölk i maten från när barnet är ett halvår. När barnet närmar sig ett år kan hen börja dricka mjölk och äta mjölkprodukter, som fil och yoghurt.

Vatten är bäst som dryck mellan måltiderna.

Söta drycker är inte bra då de inte innehåller bra näring och också ökar risken för hål i tänderna.

Läs mer om vad barn i olika åldrar ska dricka och äta, på 1177.se och på Livsmedelverkets webbplats.

Barnet behöver mer vätska än vanligt vid de här tillfällena:

• Det är mycket varmt ute.
• Barnet svettas mycket.
• Barnet rör sig mycket.
• Barnet har feber. Vid hög feber behöver barnet ännu mer vätska.
• Barnet har magsjuka.
• Barnet har diarré.

Det är viktigt att ersätta vätskan om barnet förlorar mycket vätska genom kräkningar och diarré. Då är det bra att ge vätskeersättning, som finns att köpa på apotek. Du bör ge vätskeersättning i små portioner med täta mellanrum.

Får barnet för lite vätska finns risk för vätskebrist och uttorkning.

Om det är varmt ute

Varma sommardagar och i länder med varmare klimat är det bra att tänka lite extra på hur mycket väska barnet behöver. Vatten är den bästa drycken när barnet behöver mer vätska.

Det är svårare för barn att styra kroppstemperaturen. De svettas mindre och har därför svårare att kyla ned kroppen. De blir också varmare än vuxna när de rör sig. Därför är de mer känsliga för överhettning och att få sjukdomar som beror på värme, till exempel värmeslag. Hett klimat kan också göra en pågående sjukdom värre.

Barnets kropp behöver vänja sig gradvis vid värme om temperaturen har stigit mycket. Det brukar ta ungefär en vecka. Yngre barn är mer känsliga.

För barn som är under ett år

Barn som är yngre än ett år blir lättare påverkade av värme. Barn som helammas täcker oftast det ökade behovet av vätska genom att vilja amma mer och behöver ingenting annat att dricka.

Barn som får bröstmjölksersättning kan få extra sådan. De kan också få vatten.

Barn under ett år bör inte vistas i direkt solljus utan skyddas från sol och stark värme. Läs mer om solråd för barn.

Tecken på att barnet får i sig för lite vätska är bland annat att barnet kissar mindre, är slö och blir torr på läpparna och i munnen.

Små eller sjuka barn kan inte alltid känna törst eller få i sig tillräckligt med vätska på egen hand, och då behöver du hjälpa till.

Läs mer om vätskebrist och uttorkning, och vad du kan göra då.

En del barn vill dricka väldigt ofta, även när de inte borde vara törstiga. Det kan till slut bli ett beteende som kan vara uttryck för oro och stress. Fråga om barnet verkligen är törstig.

Var uppmärksam på om barnet måste dricka mycket eller börjar kissa på sig. Att dricka så stora mängder att hen måste upp och kissa på nätterna eller börjar kissa i sängen igen efter att ha varit torr kan bero på diabetes typ 1. Barnet brukar då även gå ner i vikt.

Kontakta barnavårdscentralen eller en vårdcentral om du har funderingar över om ett barn dricker för mycket eller för lite.

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om ett eller flera av dessa symtom stämmer:

• Barnet är ofta törstig, även på natten.
• Törsten stör barnets dagliga aktiviteter.
• Barnet börjar kissa på sig efter att ha varit torr.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om ett eller flera av dessa symtom stämmer:

• Barnet kissar lite eller inget alls, och är slö.
• Barnet är trött, går ner i vikt, har huvudvärk och är irriterad.

Om det är stängt på vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.