Barn växer snabbt och utvecklas mycket. Därför behöver maten vara energirik och innehålla rätt näring. Yngre barn orkar inte äta så mycket åt gången. Därför behöver de äta oftare än vuxna. Ge barnet huvudmålen frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Det är bra att äta på regelbundna tider.

Fibrer och fullkorn i måttliga mängder

Barn behöver äta fibrer och fullkorn. Det är bra bland annat för att tarmarna ska kunna arbeta. Fibrer finns exempelvis i bröd, flingor, gryn och pasta som innehåller fullkorn. Även rotfrukter, grönsaker, frukt och bär är rika på fibrer. Alla dessa livsmedel innehåller vitaminer och mineraler, och de mättar länge.

En del barn är känsliga för fibrer, framför allt barn under två år. Därför behöver du öka mängden fibrer i långsam takt så att hen får vänja sig. Du får prova dig fram. Så länge barnet inte har besvär med magen är det bra att ge fiberrika livsmedel och öka mängden ju äldre barnet blir.

Viktigt att få i sig de nyttiga fetterna

Fett är en viktig energikälla för kroppen. Barn under två år behöver mer kalorier per kilo kroppsvikt än äldre barn och därför behövs även en lite större andel fett i deras mat. Under barnets första två år kan du därför ha i en tesked flytande olja i varje portion, två till tre gånger per dag. Har du i tillräckligt med fett vid matlagningen behöver du inte ha i extra i barnets portion.

I färdiglagad barnmat behöver inte extra fett tillsättas. När barnet blir äldre än två år behöver du inte ta i extra fett i barnets mat.

Fetter finns i olika former, som är olika bra för kroppen:

• Sämst för kroppen: transfetter. De finns i små mängder i smör och feta mjölkprodukter. De kan även bildas vid industriell upphettning. Därför innehåller kex, godis och andra livsmedel med lång hållbarhet ibland transfetter.
• Mindre bra för kroppen: mättade fetter. De finns i till exempel charkprodukter som bacon och korv, och i mjölk, grädde, smör, ost, choklad och kaffebröd.
• Bättre för kroppen: enkelomättade fetter. De finns i till exempel olivolja, rapsolja, bordsmargarin, avokado och nötter.
• Bäst för kroppen: fleromättade fetter. I denna grupp ingår de nyttiga omega-3-fetterna. De fleromättade fetterna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, i rapsolja, solrosolja, majsolja, solrosfrön och sesamfrön.

Mjölk och mjölkprodukter

Mjölk och mjölkprodukter innehåller många viktiga näringsämnen, bland annat kalcium och D-vitamin som är viktiga för skelett och tänder. En halv liter mjölk, mjölkprodukter eller välling per dag räcker för att täcka hela kalciumbehovet. Men även andra livsmedel bidrar med kalcium, så det räcker med mindre än en halv liter.

Välj magra mjölkprodukter till barnet. Det rådet gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt. Rådet är inte till för att minska intaget av energi, utan för att se till att barnet inte får i sig onödigt mycket mättat fett så att det i stället kan få mer av nyttiga fetter från andra livsmedel.

Vegetarisk mat för barn

Du kan ge barnet så kallad lakto-ovo-vegetarisk mat, som är vegetarisk mat där även mjölkprodukter och ägg ingår. Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med proteiner och järn.

Livsmedel som är rika på proteiner och järn är till exempel de här:

• bönor
• linser
• ärtor
• sojaprodukter
• gröna bladgrönsaker
• broccoli
• grönkål.

Lite frukt till efterrätt gör att järnet tas upp bättre.

Färdig barnvälling och barngröt är berikad med bland annat järn och är bra näringskällor om barnet äter vegetarisk kost. Livsmedelsverket har råd om vegetarisk mat för barn.

Du behöver ha goda näringskunskaper om du väljer att ge barnet veganmat. Kontakta BVC för råd och tips om vegansk och vegetarisk barnmat. Livsmedelsverket har också råd om vegansk mat för barn.

Läs om att äta vegetariskt.

Vatten är bästa drycken för barn

För barn är vatten den bästa drycken. Helst ska barn inte dricka något sött.

Ett sätt att göra drickande roligare och mer intressant kan vara att smaksätta vattnet med till exempel gurka, citron, lime eller hallon.

Kopparhalten i kommunalt dricksvatten kan ibland vara för hög, särskilt om vattnet har stått en längre tid i kopparledningarna, till exempel över natten. Spola i kranen tills vattnet är kallt innan du använder det till ditt barn. För hög kopparhalt kan ibland ge barn diarré.

Om du tar vatten från egen brunn bör du kontrollera vattnets kvalitet. Kontakta kommunen för att få veta hur du går tillväga.

Titta efter mat med nyckelhålsmärkning

Livsmedel som har en nyckelhålsmärkning innehåller mindre eller nyttigare fett, mindre socker och salt, men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Nyckelhålsmärkta livsmedel är bra för både vuxna och barn.

Nyckelhålsmärkt bordsmargarin är ett sätt att få i sig nyttiga fetter. De flesta nyckelhålsmärkta margariner är lättmargariner, men det finns även fetare margariner som är nyckelhålsmärkta. De passar bra för barn. Om du använder lättmargarin i hushållet är det inte nödvändigt att köpa ett särskilt margarin åt det lilla barnet. Det går bra att tillsätta lite extra fett i barnets mat. Från cirka två års ålder kan barn använda lättmargarin på samma sätt som vuxna. Det handlar hela tiden om en successiv övergång från en större andel fett i maten till samma proportioner som för vuxna.

Variation för att undvika skadliga ämnen

Livsmedel kan innehålla skadliga ämnen, till exempel mineraler och tungmetaller, i varierande mängd. Både vuxna och barn bör därför äta varierat, äta olika sorters mat och variera mellan olika märken. Äter du alltid samma produkt och just den råkar ha hög halt av något ämne kan du riskera att få i dig så höga mängder att det kan vara skadligt på lång sikt.

Läs mer på Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har mer information om bra mat och dryck för barn.

Här kan du läsa om barn 1-2 år.

Här kan du läsa om barn och ungdomar 2 till 17 år.

Från ett års ålder kan barn äta i stort sett samma mat som vuxna. Men det är bra att undvika att ge följande mat till barn:

• Opastöriserad mjölk och färskost tillverkad av opastöriserad mjölk. Dessa livsmedel kan innehålla farliga bakterier som ger svår diarré och skador på njurarna. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer men kan finnas på bondgårdar.
• Rå köttfärs eller rått kött kan innehålla bakterier. Köttfärs och kyckling ska därför vara genomstekt och inte rosa eller röd.
• Risbaserad mjölk och riskakor innehåller relativt mycket arsenik. Livsmedelsverket rekommenderar därför inte risdrycker eller riskakor till barn som är yngre än sex år.
• Det är bra om du inte vänjer barn vid för mycket salt i maten.
• Socker och sötade livsmedel.
• Vissa fiskar.

Till de yngsta barnen är det också bra att vänta med att ge de här livsmedlen:

• hela nötter
• mandel
• vindruvor
• jordnötter.

Det beror på att barnet kan råka få ner dem i luftstrupen och sätta i halsen. Mosade eller i mycket små bitar går det däremot bra.

Kräm, smaksatt yoghurt och flingor innehåller mycket tillsatt socker

Det finns mycket tillsatt socker i bland annat kräm, sylt, godis, glass, kex, kakor, smaksatt fil och yoghurt, sötade drycker och frukostflingor. Sådana livsmedel ger många kalorier men endast lite näring. Det finns en risk att barnet blir mätt och inte orkar äta annan mat med näring som hen behöver, om hen äter den typen av sötade livsmedel.

Mycket söta livsmedel ökar också risken för att barnet ska få hål i tänderna och att hen fortsätter att äta sockerrik mat när hen blir äldre och då kan få övervikt eller fetma.

Råsocker sägs ibland vara nyttigare än vanligt vitt socker, men det är i stort sett samma sak.

Det är bra att vänta så länge som möjligt med att ge livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker. I stället för livsmedel med mycket tillsatt socker kan du ge naturligt söta livsmedel som bär eller frukt. I stället för smaksatt yoghurt kan du ge naturell yoghurt med bär eller bitar av frukt.

Lightprodukter, till exempel lightsaft, smakar sött och gör att barnet vänjer sig vid en söt smak. Det är bättre att ge vatten än till exempel osockrad festis. Det beror på att fruktdrycker smakar sött även om de inte innehåller tillsatt socker.

Hur mycket onyttigt kan barnet äta per vecka?

Det finns ett litet utrymme att äta lite kakor, godis, och liknande, om barnet i övrigt äter varierat och regelbundet. Försök att begränsa tillfällena för att äta onyttiga livsmedel, till exempel till helgen eller till barnkalas och andra speciella tillfällen.

Om barnet reagerar på någon mat

Kontakta BVC om barnet reagerar på maten hen har ätit. Du bör inte själv försöka utreda om ett barn är överkänsligt mot något.

Att barnet reagerar behöver inte betyda att hen är allergiskt mot något. Ett litet barn kan bli röd eller få utslag runt munnen, bli röd i stjärten eller få besvär med magen utan att det beror på att hen är allergisk eller överkänslig.

Den vanligaste allergin hos små barn är allergi mot proteiner i ägg och mjölk. Denna allergi växer vanligtvis bort och många barn kan tåla ägg och mjölk när de är runt 4 år.

När barn är runt ett år kan de fortfarande behöva matas, men det är också bra om barnet får försöka äta själv. Det är bra träning och barnet får själv bestämma takt och hur mycket det äter, även om det blir kladd och mycket hamnar utanför på bordet eller golvet. Att känna på maten med fingrarna är naturligt för ett litet barn.

Att äta handlar även om att träna muskler i munnen. När barnet rör tungan i sidled ger det träning för tungan och läpparna och hjälper till vid utvecklingen av språk och tal. Att torka och skrapa barnet runt munnen när det äter kan vara obehagligt och göra huden röd och irriterad. Tvätta i stället av barnet försiktigt runt munnen när hen har ätit klart.

Det är vanligt att barn inte vill äta eller att de äter väldigt lite vid vissa måltider, dagar eller perioder. Det brukar gå över och är oftast inget att oroa sig för, men du kan behöva ha tålamod.

Många tycker att det är jobbigt och stressande när barnet inte vill äta. Men det är bra att veta att det är väldigt vanligt och att barnet inte får mer matlust av att du tjatar, tvärtom. Du behöver inte oroa dig om hen är pigg och nöjd och följer sin vikt- och längdkurva. Kontakta BVC om du är orolig.