När små barn skriker
Alla små barn skriker ibland. Det är ett av barns viktigaste sätt att förklara vad de vill och behöver. När du tröstar och försöker förstå vad barnet menar lär du också känna ditt barn.
Den här texten handlar om barn från att de är nyfödda, och upp till cirka ett år.
Barn skriker olika mycket. En del skriker nästan aldrig, andra ibland. En del barn skriker mycket varje dag.
Det finns hjälp att få om barnet skriker så att det känns som att du inte orkar mer. Läs mer senare i texten.
Läs en kortare version av texten på lätt svenska här.
Barn är olika lätta att trösta
Alla barn föds med olika personligheter.
En del barn har lätt för att själva komma till ro och är därför lite enklare att trösta och förstå. De kanske inte skriker så ofta.
För andra barn är det svårare och de behöver mer hjälp. De skriker ofta, och det kan vara besvärligt både att trösta och att förstå vad de vill. Ofta är de också mer vakna och oregelbundna i sina vanor och har svårt att komma till ro.
Varför skriker barnet?
Här är några vanliga orsaker till att barn skriker:
- Barnet vill få närhet och komma upp i famnen.
- Barnet är hungrig eller törstig.
- Barnet är uttråkad och vill ha omväxling.
- Barnet behöver få vara i fred och få lugn och ro.
- Barnet har ont, till exempel i magen. Det är vanligt att barn är känsliga i magen, särskilt de första månaderna.
- Barnet känner obehag från en full blöja eller ligger obekvämt.
- Barnet är för varm eller fryser.
Den allra första tiden i sitt liv skriker barnet oftast för att hen vill komma nära, är hungrig eller vill ha sällskap.
När barn skriker på natten
Under de första månaderna är dygnsrytmen oregelbunden. Det är framför allt hunger och mättnad som styr om barnet sover eller är vaken. Barnet reagerar utifrån sina behov, oavsett tid på dygnet. Därför är det vanligt att barn skriker även på natten.
Barn kan också drömma mardrömmar eller känna sig övergivna och därför vakna upp och skrika. Läs mer om hur barn sover och om sömnstörningar.
Så kan du göra när barnet skriker
Här är några råd när ditt barn skriker:
- Lugna, trösta och håll barnet nära. Bröstet eller famnen är en trygg och välkänd plats för barnet.
- Vyssja och bära. En bärsele eller en bärsjal kan vara bra den här perioden.
- Gå undan om barnet verkar ha fått för mycket intryck eller blivit stressad. Lägg ner barnet på en säker plats och gå undan en stund för att se om hen blir lugnare då.
- Låt ljud hjälpa barnet att bli lugn. En del barn blir lugnare av vissa ljud. Det kan till exempel vara dammsugaren, diskmaskinen, musik eller trafikljud.
- Amma eller mata.
- Gå ut och gå, eller kör barnet i en vagn lugnt över en tröskel inomhus. Barnet kan bli lugn av att det vaggar.
Barn känner sig trygga av att få vara nära och umgås. De kan bli lugna av att känna igen dofter och röster.
Fler tips
Några andra tips när ditt barn skriker:
- Byt kläder på barnet. Barn är olika känsliga och en del tycker till exempel inte om kläder som sitter åt för tajt, eller som inte är tillräckligt mjuka.
- Ge barnet massage över kroppen. En del barn blir lugna av lite lätt massage över kroppen med mjuka, lugna och jämna rörelser. Andra tycker inte alls om massage.
- Ge barnet massage om hen verkar ha ont i magen. Pröva att lägga barnet på sin mage i din famn och massera magen lätt. Du kan också ha barnet liggande på rygg, böja upp barnets ben mot hens mage och trycka barnets böjda ben lite mjukt mot magen.
- Amma ofta och lite, om du ammar barnet.
- Ge bröstmjölksersättning lite i taget, om du ger ersättning till barnet.
- Pröva att låta barnet suga och gnaga på en trasa, tygleksak, kall bitring eller kall napp, om hen verkar ha ont i munnen när tänderna börjar komma.
- Dela på ansvaret att trösta och lugna barnet, om det är möjligt.
Pröva dig fram
I början kan det vara svårt att förstå vad skriket betyder. Du får pröva dig fram. Efter ett tag visar det sig vilket sätt som fungerar bäst. När barnet blir äldre och ni lär känna varandra brukar det vara allt lättare att veta hur du ska göra.
Alla barn är olika. Vad som fungerar för ett barn kanske inte fungerar för andra barn. Och vad som fungerar för ett barn kan ibland ändras efter en tid.
Hur du gör när barnet skriker beror bland annat på hur gammal barnet är och hur du själv är som person. Du kan också reagera på olika sätt om du är på bra eller dåligt humör, trött, ledsen eller stressad.
Barnet behöver hjälp att förstå sina känslor
Från början förstår inte barnet vad hen känner och vill. Med ord, ansiktsuttryck och kroppsspråk visar du att du förstår vad barnet menar. När du tolkar och försöker göra barnet nöjd lär du hen vad känslorna betyder. Du hjälper också barnet att börja förstå världen omkring sig.
När barnet inte slutar att skrika
Det kan finnas många olika orsaker till att barnet fortsätter att skrika fast du försöker ge barnet vad hen behöver.
Här är några exempel på vad det kan bero på.
Barnet har en skrikperiod
Det är vanligt att barn upp till tre-fyra månaders ålder är mer svårtröstande en viss tid på dygnet. Oftast är det sent på eftermiddagen och på kvällen. Barnet har svårt att komma till ro och har svårt att somna. Barnet vill bäras och vara nära. Många barn vill amma ofta, eller hela tiden. En del blir kanske ändå inte nöjda.
Det blir lättare om du ställer in dig på att barnet har en skrikperiod, att det är så en tid och att det går över. En bärsele eller bärsjal kan göra det lättare under den här perioden. Fler kan dela på ansvaret att trösta barnet om det är möjligt.
För många sätt att trösta kan hindra barnet från att få ro
Är du osäker på varför barnet skriker är det vanligt att snabbt ändra metod för hur du tröstar barnet, om hen inte slutar skrika med en gång. Då hinner inte barnet reagera på det du gör för att trösta, och fortsätter att skrika.
Det här kan göra att barnet inte hinner komma till ro, och inte hinner känna efter vad hen egentligen vill.
Barnet kan vara övertrött eller stressad
Barnet kan vara trött och samtidigt uppe i varv. Då kan hen ha väldigt svårt att koppla av. Det kallas ibland för att barnet är övertrött.
Dämpa ljus och ljud för att ge så lite intryck som möjligt. Du kan försöka skapa lugn genom att sjunga eller prata med lugn och låg röst, vagga eller gunga barnet i lugn och jämn takt, buffa lite lätt och rytmiskt på barnets rumpa.
En annan orsak till återkommande skrikperioder kan vara att barnet har fått för mycket intryck och är stressad. Det kallas ibland för att barnet är överstimulerad. En del barn är känsliga och behöver mycket lugn och ro.
Barnet är egentligen pigg
Försöker du få ett piggt barn att somna kommer barnet att protestera. Då kan det vara bättre att låta barnet vara uppe en stund till. Läs mer om hur barn sover och hur du kan göra för att barnet ska sova.
Barnet kan ha ont i magen
De första levnadsmånaderna är det vanligt att barn är känsliga i magen. De kan ha svårt att få ut luften ur tarmarna och pruttar därför mycket.
Om du ammar kan det hjälpa att amma ofta och lite. Ger du bröstmjölksersättning kan det hjälpa att ge ersättning lite i taget.
Verkar barnet ha ont i magen, skriker högt och är otröstlig flera timmar i sträck vid samma tid varje dygn kan det vara spädbarnskolik. Barnet kan även dra upp knäna mot magen, spänna benen och ha gaser som gör att det låter i magen. Du kan pröva att göra en särskild massage.
Barnet är sjuk
Ibland beror skrik på att barnet har ont eller mår dåligt på något sätt. Barnet kan till exempel ha ont i öronen, feber, ont i magen eller vara på väg att få tänder.
När det känns jobbigt och svårt
Det kan vara jobbigt om barnet skriker mycket. Det är vanligt att känna sig ledsen, orolig och frustrerad. Det är också vanligt att känna sig misslyckad eller arg på barnet, eller till och med vara rädd för att göra barnet illa.
Kom ihåg att barn inte skriker för att klaga på sina föräldrar utan för att tala om att det är något som de vill eller behöver.
Skriket kan även kännas i din kropp, till exempel genom att du börjar svettas och får hjärtklappning. Att reagera starkt är helt naturligt och nödvändigt. Skriket får dig att vilja hjälpa.
Det är viktigt att aldrig skrika tillbaka, och att aldrig ta tag i barnet eller skaka barnet.
Viktigt att äta och sova
Försök att vila så mycket som möjligt. Allt känns svårare om du har stor sömnbrist. Försök att sova eller vila på dagen när barnet sover, om barnet är vaken mycket på natten.
Det är också viktigt att du tar dig tid att äta ordentligt.
Be om hjälp med det som skulle underlätta, såsom städning, tvätt och handling.
Ibland kan du behöva gå undan
Du kan behöva en stund för dig själv om du känner dig ledsen, stressad eller irriterad när barnet skriker. Finns det ingen hemma som kan hjälpa till kan du låta barnet ligga kvar några minuter. Se bara till att hen ligger säkert och inte kan rulla ner på golvet eller slå sig. Du kan gå in i ett annat rum för att få en paus och ta några djupa andetag så att du sedan orkar fortsätta att trösta barnet.
Be andra om hjälp
Det kan vara viktigt att få stöd av någon annan vuxen för att orka om du har ett barn som skriker mycket.
Du kan också kontakta en sjuksköterska på BVC. Att prata om problemet brukar oftast göra det lättare att hitta lösningar. Personalen på BVC har träffat många föräldrar och vet att barnskrik kan skapa många olika känslor. De kan också hjälpa till om du behöver kontakt med till exempel en psykolog eller läkare.
Skaka aldrig barnet
Det är särskilt viktigt att få stöd om du känner dig mycket frustrerad eller arg.
Att skaka eller ta hårt i barnet är livsfarligt. Barn upp till ett år kan få mycket allvarliga skador eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning kan ge skador som inte går över.
Om ni bråkar för att skriken är jobbiga
Är ni flera vuxna som lever tillsammans är det vanligt att bli arga och irriterade på varandra om barnet skriker mycket. Det kan vara jobbigt, men gör att irritationen vänds mot den vuxna i stället för mot barnet.
Att vara irriterade på varandra och bråka mycket behöver inte betyda att ni har problem i er relation.
Ibland går det inte att förstå skriket
Ibland går det inte att förstå varför barnet skriker. Det du kan göra är att trösta så gott det går. Ibland har du gjort allt som går att göra just då.
Det viktigaste är att den som är närmast och viktigast för barnets trygghet finns nära med sin värme och kroppskontakt. Det ger en stor trygghet och tröst även om barnet fortsätter att skrika.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om något av detta stämmer:
- Du är orolig för att barnet skriker mycket.
- Barnet är mellan två veckor och fyra månader och du tror att barnet har spädbarnskolik.
- Du behöver stöd för att orka med barnet skrik.
När det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av dessa besvär:
- Barnet skriker intensivt eller i intervaller och är otröstlig.
- Barnet skriker eller gråter stora delar av dagen.
- Barnet skriker på ett annat sätt än vanligt, till exempel gnyr eller jämrar sig.
- Barnet är sig inte lik.
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om vad du kan gör själv eller var du ska söka vård.
När barnet blir äldre
Efter några månader har du och barnet börjat lära känna varandra. Du känner igen barnets kroppsspråk och signaler, och blir säkrare på att trösta och förstå vad hen menar. Du kan ibland lugna barnet bara genom att finnas nära, prata och ha ögonkontakt.
Många barn har fått lite fastare rutiner för när de äter och sover. Det gör det lättare att förstå behoven. Barnet börjar också uttrycka sig på andra sätt än genom att skrika.
Barnet behöver lära sig förstå andras behov
Så småningom behöver barnet i lagom takt börja förstå att de egna behoven inte alltid går först. Det här anpassar du efter barnets ålder, utveckling och personlighet.
Det är viktigt både för dig och för barnet att andras behov ibland måste få gå före barnets. Om du inte ens tillåter dig att äta färdigt eller gå på toaletten är det inte bra för vare sig barnet eller dig.
Barnet lär sig att visa känslor och behov
Ett litet barn som inte kan prata kan börja skrika och sparka i ren ilska och besvikelse över att inte kunna uttrycka sig på något annat sätt. Barnet lär sig att uttrycka och visa sina känslor om du i ord tolkar barnets reaktioner. Det kan till exempel vara genom att säga "nu blev du visst arg" eller "nu blev du ledsen".
För barnet är det viktigt att du inte alltid försöker få tyst på skriket, utan låter barnet få försöka göra sig förstådd.