Sjukskrivning och rehabilitering
En sjukskrivning är en viktig del av din behandling efter en sjukdom eller skada. Ta vara på tiden som du är sjukskriven. Ha kvar dina rutiner och rör på dig regelbundet. Börja fundera på hur din vardag ska se ut när du börjar arbeta igen, även om det inte är aktuellt just nu.
Det är viktigt att du är aktiv i din rehabilitering. Det kan vara genom att till exempel ha kontakt med arbetskamrater och planera för hur du ska komma tillbaka till arbetet tillsammans med din chef. Det bidrar till att du mår bättre och kan börja arbeta igen.
Ta hand om dig när du är sjukskriven
Det är lätt att din vardag förändras om du blir sjukskriven. Du kan känna dig ensam hemma om du inte har ett arbete eller skola att gå till. Kanske slutar du att göra saker som du gjorde förut.
För att du ska må så bra som möjligt kan de här sakerna vara bra att göra:
- Försök att ha kvar dina vardagliga rutiner.
- Ät frukost, lunch och middag på vanliga tider.
- Försök att vara utomhus en stund varje dag.
- Fokusera på att göra sådant du tycker om och mår bra av, till exempel att laga mat eller att umgås med vänner.
- Rör på dig så mycket du orkar. Fysisk aktivitet hjälper mot stress, sömnsvårigheter och nedstämdhet.
- Planera in tid för återhämtning.
- Håll kontakten med de människor som du tycker om att umgås med. Det kan vara med familjen, arbetskamrater och andra vänner.
- Planera för hur din vardag ska se ut när du börjar arbeta igen, även om det inte är aktuellt just nu.
Rörelse är viktigt
Din kropp är byggd för att du ska röra dig. Fysisk aktivitet i form av promenader, arbete i trädgården eller att vara i naturen gör att du känner dig piggare och starkare.
Här kan du läsa om tips på hur du kan röra på dig.
Ge inte upp
Ibland kan det kännas jobbigt att röra på sig. Du kanske är trött, inte på humör eller har ont. Försök då att träna så mycket du orkar. Det känns oftast mycket bättre efteråt. Om det inte gör det kan du fundera på om det finns något annat sätt att röra på sig som skulle passa dig bättre. Det kan också vara roligare att träna med en kompis.
Hitta balans i livet
För att må bra är det viktigt att ha balans mellan arbete, relationer och intressen. Olika saker kan kännas viktiga vid olika tillfällen. Ibland händer det att något tar extra mycket tid. Försök skapa rutiner som får dig att må bra.
Fundera på hur du skulle vilja fördela din tid för att skapa struktur och rutiner i din vardag. Gör plats för det som får dig att må bra. Rensa bort så mycket som möjligt av det som tar din energi.
Sjukskrivningen kan påverka din ekonomi
Att bli sjukskriven en period kan påverka din ekonomi eftersom sjukpenningen är lägre än lönen.
Se över dina utgifter
Det kan vara bra att göra en budget över de kostnader du har för till exempel mat, boende, sjukvård, mediciner, telefoni, internet och försäkringar. Många utgifter går det inte att göra något åt, men det kanske går att minska på någon utgift.
Läs om ekonomiskt stöd när du är sjuk.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Din arbetsgivare ansvarar för att hjälpa dig att komma tillbaka till arbetet. Det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering.
Din arbetsgivare ska göra en plan för att du så fort som möjligt ska kunna gå tillbaka till arbetet. Det gäller oavsett vad din sjukskrivning beror på. Det ska göras senast en månad efter första sjukdagen om du förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar.
Fråga din arbetsgivare om rehabiliteringsplanen om hen inte har pratat med dig om den. Du ska vara med i arbetet med att göra planen.
Ibland behöver dina arbetsuppgifter anpassas efter din förmåga för att du ska kunna gå tillbaka till ditt gamla arbete. Det kan vara under en kortare eller längre period i början. Det kan också bli så att du behöver byta arbetsplats för att kunna arbeta igen.
Rehabiliteringskoordinatorn finns som stöd för dig
En rehabiliteringskoordinator kan stödja dig i din sjukskrivning och rehabilitering. I planeringen inför din återgång till arbetet kan rehabiliteringskoordinatorn till exempel samordna kontakten med din arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Fråga om det finns en rehabiliteringskoordinator på den mottagning som sjukskrev dig. Det kan till exempel vara en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller smärtmottagning.
Förutom läkare och rehabiliteringskoordinator kan det också vara andra personer inblandade i din rehabilitering. Det kan till exempel vara en fysioterapeut, psykolog eller arbetsterapeut.
Samordnad rehabilitering
Ibland kan det behövas ett möte där alla som är inblandade i din sjukskrivning träffas. Du är med tillsammans med din läkare, arbetsgivare, handläggare från Försäkringskassan eller andra som har betydelse för din rehabilitering.
På mötet planerar ni för vilket stöd du behöver för att komma tillbaka till arbetet och vem som ansvarar för vad.
Din medverkan i rehabiliteringen
Beskriv dina arbetsuppgifter och din arbetssituation för din läkare. Du behöver förklara vad som gör att du inte klarar av dina arbetsuppgifter. Det är viktig för att din återgång till arbetet ska bli så bra som möjligt. Det kan vara så att dina arbetsuppgifter behöver anpassas efter dina behov.
Prata med din läkare i god tid om du tror att du behöver förändra eller förlänga sjukskrivningen. Hen gör då en medicinsk bedömning av dina behov.
Kan du börja arbeta delvis eller helt innan sjukskrivningen tar slut bör du prata med din läkare om det.
Behåll kontakten med dina arbetskamrater och din chef. Det kan kännas lättare att komma tillbaka till arbetet om du har kvar kontakten under din sjukskrivning.
Anmäl alltid till Försäkringskassan i god tid om din sjukskrivning ändras, om du planerar att resa utomlands eller om du är frisk.
Mer information
På Försäkringskassans webbplats finns mer information om regler och ersättningar.
Tips för dig som är på väg tillbaka till arbetet
Det här är några tips som du kan använda när du planerar för att gå tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning:
- Håll kontakten med din arbetsgivare under hela sjukskrivningen.
- Din läkare kan bedöma att du behöver gå tillbaka till arbetet lite i taget. Du kan då bli deltidssjukskriven.
- Det är bra om du inte har en hel arbetsvecka den första veckan du börjar arbeta. Börja till exempel jobba på en onsdag eller torsdag om du arbetar måndag till fredag.
- Kom överens med din arbetsgivare om vad som är en rimlig mängd arbetsuppgifter.
- Ta en kort paus efter 30 – 40 minuters koncentrerat arbete.
- Ha tålamod med dig själv. Det finns bra dagar och det finns mindre bra dagar.
- Be om hjälp om arbetet känns övermäktigt. Du kanske har fått för många arbetsuppgifter.
- Ha tid för återhämtning när du kommer hem från arbetet.
- Att börja arbeta igen innebär en förändring. Ta dig tid att skriva ner det som påverkar dig positivt på arbetet. Fokusera på detta.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.