Adhd kan påverka hur du kan koncentrera dig och hur du kan hejda impulser. Det kan också påverka hur aktiv eller intensiv du är som person.

Adhd gör att man har svårt för sådant som man gör varje dag, det som är ens vardag. Adhd börjar när man är barn. Svårigheterna kan vara kvar i många år, ofta hela livet.

I vissa situationer och miljöer kan svårigheterna märkas mer. Det kan till exempel vara svårt att koncentrera sig och behålla uppmärksamheten på det man ska göra om det är stökigt eller rörigt runt omkring.

Adhd har inget med intelligens att göra

Adhd har inte med intelligens att göra och det innebär inte att du är sjuk. Adhd innebär att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas NPF.

Vad står bokstäverna för i ordet adhd?

Bokstäverna ad står för attention deficit, som betyder uppmärksamhetsstörning.

Bokstäverna hd står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitetsstörning. Hyperaktivitet innebär att man har ett stort behov av att vara aktiv och göra saker hela tiden. Det kallas också att vara överaktiv.

Du som har adhd kan känna igen dig i flera av de beskrivningar som nämns här.

Exempel på svårigheter med uppmärksamhet och koncentration:

• Du gör ofta slarvfel i skolan eller på jobbet.
• Du har svårt att hålla fokus, till exempel genom en hel film eller när du läser en bok.
• Du har svårt att läsa igenom eller följa instruktioner.
• Du har svårt att organisera och planera.
• Du undviker att göra saker som är jobbiga eller tråkiga.
• Du har lätt för att bli störd och har svårt att koncentrera dig.
• Du har svårt att komma i tid eller bli klar med uppgifter i tid.
• Du har svårt att komma ihåg uppgifter eller tider.

Många upplever också att de har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.

Exempel på att vara överaktiv:

• Du har svårt att sitta stilla, och kan då känna dig väldigt stressad.
• Du känner dig ofta rastlös och otålig.
• Du har svårt att göra saker lugnt och stilla.
• Du pratar väldigt mycket, även om det stör andra.

Exempel på impulsivitet:

• Du svarar på frågor innan de har ställts färdigt.
• Du avbryter ofta andra.
• Du har svårt att vänta och att stå i kö.
• Du har svårt att styra ditt humör. Du kan till exempel bli väldigt arg och få utbrott.

Många känner igen sig i symtomen

Det är vanligt att ha svårigheter som påminner om adhd, eller att ha en del av de svårigheter som är vanliga vid adhd. De flesta kan i perioder uppleva symtom som liknar de vid adhd, till exempel när man är stressad eller har sovit dåligt.

Det är vanligt att känna igen sig i flera av beskrivningarna utan att det betyder att du har adhd.

Krav för att få en diagnos på adhd

För att få diagnosen adhd behöver följande stämma in på de svårigheter du har:

• De har börjat före 12 års ålder.
• De har funnits under en lång tid, minst sex månader.
• De ger problem i vardagen.
• De kan inte förklaras bättre genom något annat. Andra förklaringar ska ha uteslutits.
• De märks i minst två miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan och på fritiden.

Add – en form av adhd

Har du mest svårigheter med uppmärksamhet kan du ha en form av adhd som ibland kallas add. Då kan svårigheterna vara mindre synliga för omgivningen.

Vanligt att ha andra besvär samtidigt

Det är vanligt att även ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter, eller att ha en diagnos inom autismspektrumet. Språkstörningar och talstörningar eller så kallat trotssyndrom är också vanligt ihop med adhd. Du kan också ha någon form av tics, till exempel Tourettes syndrom.

Det är vanligt att ha sömnproblem. Läs mer om vad du kan göra åt sömnsvårigheter.

En del har nedsatt koordinationsförmåga.

Viktigt att få och ta emot hjälp och stöd

Det finns stöd och hjälp att få vid adhd. Det är viktigt att ta emot hjälp, annars kan svårigheterna lätt leda till låg självkänsla. Man kan också må psykiskt dåligt, till exempel få ångest, depression eller ett beroende.

På längre sikt kan adhd göra att man exempelvis inte klarar av skolan eller att jobba. Man kan få svårt i relationer med andra. Man kan också utsätta sig själv för risker, till exempel missbruk eller sexuellt skadliga situationer.

Sök hjälp om du eller ditt barn har svårigheter i vardagen och du misstänker att det beror på adhd.

Söka hjälp för din egen del

Du som är 18 år och äldre kan kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Det finns även privata vårdgivare som utreder och behandlar adhd på uppdrag av din region.

Du som är under 18 år kan själv kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning.

När du blir 18 år är du myndig. Det innebär bland annat att det är du som söker din vård och tar besluten kring din vård.

Söka hjälp för någon som är yngre än under 18 år

Du kan söka vård på dessa ställen om det gäller ett barn eller tonåring:

• barnavårdscentralen, BVC, för barn upp till 5 år
• vårdcentral
• första linjens psykiatri för barn och unga
• barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
• privata vårdgivare som utreder och behandlar adhd på uppdrag av din region.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Barn utreds på bup eller på en barnläkarmottagning. Vuxna utreds på en psykiatrisk mottagning.

När du utreds får du träffa en läkare och en psykolog. Du får göra intervjuer och ibland även tester. Ibland är till exempel en socionom eller en arbetsterapeut med i utredningen.

Närstående deltar oftast i utredningen och får svara på frågor om dig. När ett barn gör en utredning är du som förälder alltid delaktig. Ibland får också arbetsgivaren eller andra personer som känner dig svara på frågor. Om det gäller barn brukar personal på förskolan eller skolan få beskriva och berätta hur det fungerar för barnet där.

När utredningen är klar

När utredningen är klar får du information om vad utredningen har visat. Du får veta om du har fått någon diagnos. Ni diskuterar vilken hjälp, stöd eller behandling som behövs.

Även närstående kan få information. När ett barn har gjort en utredning får barnet och du som förälder information.

Det är bra om andra som behöver informationen också får veta, till exempel din arbetsgivare och personal i förskolan eller skolan. De kan behöva den för att anpassa eller hjälpa.

Att få en diagnos

Det är olika hur det känns att få en diagnos. Det kan till exempel vara skönt att få en förklaring till de svårigheter som du har. Det kan också göra att personer omkring er förstår mer. Det kan samtidigt kännas tungt att få veta att svårigheterna beror på någonting som inte kommer att försvinna av sig själv.

Att få diagnosen adhd kan ställa vissa krav. Bland annat kan det göra att man inte kan ha vissa yrken. Du kan också behöva läkarintyg för att ta körkort.

Läs mer om hur en utredning går till

Här kan du läsa mer om hur en neuropsykiatrisk utredning går till.

Både barn och vuxna kan bli hjälpta av läkemedel.

Det kan göra det lättare att koncentrera sig och fokusera på en uppgift, och minska rastlöshet och impulsivitet.

Läkemedel vid adhd

De vanligaste läkemedlen är de som kallas för centralstimulerande medel. De innehåller det verksamma ämnet metylfenidat. Exempel på sådana läkemedel är Concerta och Ritalin.

Andra centralstimulerande medel är de som innehåller de verksamma ämnena dexamfetamin eller lisdexamfetamin. Några exempel är Elvanse och Attentin. Centralstimulerande medel kan användas från sex års ålder.

Ett annat verksamt ämne är atomoxetin, som finns i läkemedlet Strattera. Det är inte ett centralstimulerande medel.

Ingen risk för beroende

Det finns inte någon känd risk för att bli beroende av läkemedlen när de används som behandling av adhd. Centralstimulerande medel är narkotikaklassade, men behandlingsdosen för adhd ger inte beroende eller rus. 

Barn får annat stöd samtidigt

När barn får läkemedel måste det kombineras med annat stöd, till exempel information och rådgivning till föräldrar. I början av behandlingen får barnet träffa läkaren ofta för att läkaren ska veta om det är lagom dos och om behandlingen med läkemedlet fungerar. Därefter går barnet på kontroller minst var sjätte månad.

Adhd kan innebära olika svårigheter beroende på din ålder och din livssituation. Vilka svårigheter du har kan variera över tid och minskar ofta med åren.

Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar.

Här är några allmänna råd som kan hjälpa om man har adhd:

Dagliga vanor gör skillnad

Det är bra att försöka ha sunda vanor.

Framför allt dessa råd är viktiga:

• Att både barn och vuxna sover tillräckligt.
• Att både barn och vuxna är fysiskt aktiva.
• Att både barn och vuxna äter hälsosam mat.

Många som har adhd tycker att fysisk aktivitet gör att de blir mindre överaktiva och rastlösa. De tycker också att koncentrationen blir bättre och att de mår bättre.

Du kan få hjälp och stöd för att komma igång med att röra dig. En del behöver stöd för att inte träna för mycket.

Gör en sak i taget och sätt upp delmål

En del saker kan kännas omöjliga. Men gör du en sak i taget kan du lyckas även med det du tycker är svårt. Dela upp det du vill uppnå i delmål som är lättare att uppnå, hellre än att försöka göra allt samtidigt.

Genom att organisera hemma och hitta sätt att hålla ordning kan det vara lättare att få saker och ting gjorda. Du kan till exempel behöva hitta ett system för att sortera räkningar och se till att de blir betalda i tid.

Lär dig om adhd

Din självkänsla ökar när du lär dig mer om hur du fungerar och hur du ska göra. Då kan det bli lättare att hantera omgivningens krav. Att ta reda på hur du fungerar kan också hjälpa dig att förstå dig själv.

Ju mer du lär dig om hur du fungerar och ju mer kunskap människor omkring dig får, desto lättare brukar livet kunna bli för dig som har adhd.

Förklara för andra hur du fungerar

När du lär dig blir det också lättare att förklara för andra vad du behöver för att må bra. Då kan de försöka anpassa sig till dig, inte bara tvärtom.

Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför du har svårt med vissa saker.

Använd tekniken för att få hjälp

Det finns många olika hjälpmedel att använda för att göra vardagens enklare. Några exempel är program för att påminna om att göra en uppgift, eller för att ta en paus.

Läs mer under rubriken Hjälpmedel för att vardagen ska fungera bättre.

Utveckla dina intressen och gör det du är bra på

Adhd innebär inte bara att du har svårigheter, utan även att du är bra på mycket. Det kan till exempel vara att du har mycket ork och har lätt för att göra sådant som intresserar dig. Det kan kännas som att du aldrig blir trött, och du kan ägna timmar åt sådant som du tycker är intressant.

Det är också vanligt att ha mer fantasi och att hitta kreativa lösningar som andra inte hade kommit på. Därför kan man ofta utvecklas bra inom det som intresserar en. Försök att hitta sätt att utveckla och få användning av det du är bra på.

Det kan bli mindre svårt med tiden

Dina svårigheter kan minska med tiden. Som vuxen kan du ha hittat sätt att lösa sådant som var svårt för dig när du var yngre. Det är också vanligt att överaktivitet minskar med åren.

Att ha barn med adhd kan vara svårt och jobbigt. Det kan vara extra jobbigt om du själv har adhd.

Adhd innebär ofta också att ni får en aktiv och rolig tillvaro eftersom barn med adhd kan vara påhittiga och fulla med energi.

Barnet behöver hjälp och stöd

Barnet behöver få hjälp att bland annat lära sig att styra sitt beteende och inte genast följa sina impulser. Det behövs för att kunna fungera tillsammans med andra och utveckla sin självständighet.

Att inte kunna det kan skapa bråk och vara frustrerande, både för barnet och för dig.

Det är också vanligt att det blir bråk om att gå och lägga sig eller komma igång på morgonen eftersom många barn har problem med sömnen.

Många barn har snabba humörsvängningar och får kraftiga utbrott, även vid små motgångar. Då brukar det vara viktigt att någon vuxen finns i närheten, som ser och förstår vad barnet behöver.

Att ofta hamna i bråk med andra kan påverka barnets självkänsla. Ta därför barnets problem på allvar och sök hjälp så tidigt som möjligt.

Barnet kan ha svårt att uttrycka sig

Barn med adhd kan ha svårt att hitta ord, att formulera sig och uttrycka vad hen tycker och vill. Många har svårigheter i utvecklingen i språk och tal. Det är vanligt att det blir bråk om barnet har svårt att uttrycka sig.

Många behöver stöd och hjälp med inlärning

Det är vanligt att ha svårt att lära sig saker. Det är viktigt att barnet får hjälp tidigt. Det finns bra hjälp att få.

Det kan till exempel vara vanligare med dyslexi. Då behöver barnet stöd i att läsa och skriva. Det kan också vara vanligt med dyskalkyli. Då behöver barnet stöd i att räkna och hantera information med siffror. En del barn uppfattar inte vissa ljud. Då kan barnet få svårt att uttala vissa ord och att lära sig att läsa.

Att stötta ditt barn

På många orter finns det föräldrautbildningar där du kan lära sig mer om adhd och få råd om hur du kan bemöta ditt barn. Ett program är Komet, som ska lära ut hur ni kan göra så att det blir färre bråk och konflikter hemma och i skolan. Ett annat program är Cope.

Du kan också få stöd från exempelvis kommunen och Försäkringskassan.

Ibland behöver du själv stöd för att kunna ge stöd till barnet. Läs mer under rubriken Prata med andra och få stöd.

Vad händer när barnet fyller 18 år?

När ditt barn fyller 18 år sker många förändringar. Många föräldrar berättar att det är svårt att veta hur de ska hantera att barnet då förväntas ta större ansvar, samtidigt som föräldrarollen får mindre utrymme. Läs mer om vad som händer när ditt barn fyller 18 år.

Det är bra att ta stöd från andra. Det kan också kännas bra att ge stöd till andra. Det kan till exempel upplevas svårt eller krångligt att få den hjälp man har rätt till. Då kan det vara värdefullt att träffa andra som är i samma situation.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras närstående. De har lokalföreningar på många orter. Genom organisationen kan du träffa andra och delta i föreningens olika aktiviteter. Det kan hjälpa att prata med andra som har erfarenhet av att söka stöd på grund av en adhd-diagnos.

Här finns länkar till fler föreningar.

Du kan också få stöd på chatt eller telefon.

Kontakta en vårdcentral om du som närstående mår dåligt och behöver stöd för egen del.

Om du som närstående själv har adhd kan du kontakta den läkare som du får behandling av.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan du ha rätt att få det. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Barn ska få vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.