Barnets utveckling

Barnets utveckling 4-5 år

I den här åldern har barn ofta mycket fantasi. De pratar mycket, ställer många frågor och är nyfikna på andra personer. Barn blir alltmer säkra i sina rörelser och klättrar, balanserar och använder kniv och gaffel. Många gillar att pyssla.

Alla barn är unika och utvecklas olika. Men det finns vissa egenskaper som är vanliga och typiska för de flesta barn i en åldersgrupp. Här beskrivs dessa.

Det kan skilja sig mycket åt hur barn utvecklas. För att förstå och känna igen ditt barn kan du också behöva läsa om barnets utveckling 3-4 år eller om barnets utveckling 5-6 år.

Utvecklingen går olika fort i olika perioder

Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.

Utveckling är både roligt och jobbigt för barnet. Det gör att hen ibland kan bli orolig, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Ett barns utveckling påverkas av många omständigheter. Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara att barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du behöver vara aktiv i barnets utveckling

Barnet är fortfarande beroende av vuxna, men tänker och agerar också mer självständigt. Du är mycket viktig, och kommer alltmer att vägleda ditt barn. Barnet behöver hjälp och uppmuntran att välja fritidsaktiviteter utanför hemmet, pyssla och leka med kamrater. Hur barnet mår och utvecklas påverkas mycket av hur du och andra som är viktiga för barnet ger närhet och uppmärksamhet. Då känner sig barnet tryggt.

Vad barnet tänker, förstår och känner

I fyraårsåldern händer det mycket och barnet utvecklas väldigt mycket. Barnets tänkande och språk blir mer likt vuxna.

Hen blir bättre på att planera och samordna lekar och uppgifter. Barn på en förskolegård kan till exempel leka länge utan stöd från vuxna. De hittar själva på nya lekregler och nytt innehåll under tiden som leken pågår. Nu blir också barnet bättre på bilder och former. Hen blir även bättre på att hitta i sin omgivning.

Nu har många barn god självkänsla och tror på sin egen förmåga. De kan och vet. Barnet söker sig allt längre bort från dig som förälder, men behöver också få vara i din trygga famn.

Stor fantasi

Fyraåringar leker mycket fantasilekar. Hjältar och karaktärer från filmer och böcker finns ofta med. Barnet kan ibland ha lite svårt att skilja på fantasi och verklighet. Inbillade faror kan kännas verkliga, till exempel spöken och fantasier om farliga djur.

Barnet förstår mer vad andra tänker och tycker

Barnet har nu lättare att leva sig in i hur andra människor ser på saker och vad de vill. Barnet börjar också förstå att andras beteende kan bero på att de har annan information än vad barnet har. En fyraåring kan alltså förklara andras beteende både med vad den andra vill och vad den andra tror.

Det är fortfarande svårt för barnet att förstå att andra tänker när de är tysta, väntar eller står stilla. Det är också svårt att förstå att man kan lära sig saker genom att tänka och dra slutsatser. Barnet tror i stället att man måste ha upplevt något för att veta något om det.

Fyraåringen kan både hitta på och följa regler. Barnet kan ta med sig en regel som gäller i ett sammanhang till ett annat sammanhang.

Börjar förstå olika begrepp

Många barn börjar förstå innebörden av begrepp såsom störst, längst, lika, motsats till, mer än och mindre än. De förstår också ordningen, till exempel att lunch kommer före middag. De brukar kunna minst fyra färger och vara intresserade av siffror och bokstäver. Barnet kan ha en idé om årstider och vet att man kan bada i sjön eller havet på sommaren och åka pulka på vintern.

Mardrömmar och att vara rädd för mörker

Barn kan nu bli mer ängsliga och till exempel inte våga gå på toaletten själv. Det är vanligt att barn är rädda för mörker och har mardrömmar.

En del barn funderar på vad döden innebär. Fyraåringen kan ofta ta till sig att döden är för alltid och att alla dör. Det kan vara svårare att förstå att bara levande saker kan dö och att döden orsakas av att kroppen inte längre fungerar. Barnets tankar om döden påverkas av kulturen och religionen som omger hen.

Hur barnet är med andra - social utveckling

Kompisar blir allt viktigare. Många har en eller några vänner som de föredrar. 

Fyraåringar kan leka fantasifulla låtsaslekar och rollekar med andra barn. Det kan vara viktigt att alla följer gruppens regler. Känslor kan ha en viktig roll i leken. Rollek i grupp skiljer sig från annan lek genom att den håller på längre, handlar mer om samarbete och gör barnen mer engagerade. Den här sortens lek tränar många olika saker.

Att barnet nu har lättare att förstå hur andra tänker gör att hen kan samarbeta, kompromissa och vänta på sin tur bättre än tidigare.

Förstår vad som är rätt och fel

Många barn tycker att det är intressant att bestämma och göra upp planer för sådant som ska göras. Det kan till exempel vara att bygga en bana, måla ett slott eller bestämma vilka roller olika personer eller figurer ska ha i leken. De kan också engagera dig eller andra personer som finns i närheten.

Barnet vet ofta vad som anses som rätt och fel, men har fortfarande svårt att skilja på egna och andras uppfattningar. Barnet utgår från sig själv, men börjar alltmer förstå att andra människor kan tycka olika och se på en och samma sak på skilda sätt. Barnet blir bättre på att ta hänsyn till andra och på att ha medkännande med andra, men det är inte färdigutvecklat än.

I den här åldern är många barn sociala, men kan också vilja eller behöva gå ifrån och vara ensamma ibland.

Lär barnet hur det känns för andra

Fyraåringen leker ofta bra och intensivt i grupp utan att någon vuxen är inblandad, men ibland blir det bråk och konflikter.

Om barnet gör ett annat barn ledsen är det bra att du som vuxen berättar för hen hur det känns för det andra barnet. Säg till exempel ”När du tog dockan från Vera, gjorde det att hon blev ledsen.” När barnet får veta vad handlingarna leder till ökar motivationen att tänka moraliskt. Det gör också att barnet får mer medkänsla med den som blev ledsen.

Syftet är inte att barnet ska känna skuld, utan att barnet ska få en möjlighet att göra det bra igen.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

  • Kan räkna till tio klossar på ett bord.
  • Ser direkt att det finns tre bilar på golvet utan att räkna dem.
  • Kan skilja på och namnge minst fyra färger.
  • Börjar få bättre uppfattning om tiden.
  • Vill ha en bra kompis.
  • Vill vara som kompisen.
  • Tycker om att sjunga, höra rimsagor, dansa och spela teater.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Låt barnet vara med och delta i sådant som händer. Ge barnet uppdrag, till exempel att hämta och berätta för ett syskon när maten är klar.
  • Använd leklera och lek en sorts Följa John med den. Du gör först till exempel en boll, sedan gör barnet en boll. Du gör en kropp, barnet gör en kropp, och så vidare. Det är ett bra sätt för barnet att förstå kroppen och prata om olika kroppsdelar. Fortsätt att leka med leran, låt fantasin bestämma.
  • Lägg fram fem olika föremål. Låt barnet titta en liten stund på dem och säga vad de olika sakerna är. Sen får barnet blunda och då tar du bort något. När barnet tittar ska hen säga vad som fattas. Låt sedan rollerna bli ombytta så att du får blunda själv. Ni kan till exempel ha färger, former eller siffror som tema.
  • Låt barnet räkna och sortera i det vardagliga. Fyraåringar brukar gilla att sortera och räkna saker, till exempel ”Hur många ska äta middag? Hur många knivar, gafflar och skedar behöver jag? Hur ska de ligga runt tallriken? Bredvid, bakom eller framför?” I köket kan barnet till exempel hjälpa till med att räkna hur många potatisar eller morötter som behövs till middagen.
  • Låt barnet klä ut sig och lek rollekar tillsammans. Ge barnet gamla kläder och saker som med hjälp av fantasin kan förvandlas till något annat.
  • Gå till biblioteket och upptäck spännande och roliga böcker. Besök och upptäck muséer om det finns möjlighet.

Språk, tal och kommunikation

Det går helt och hållet att förstå när barn i fyraårsåldern pratar. Barnet börjar nu använda grammatik på rätt sätt. Men det är vanligt att svåra ljud som r, s, tje- och sje-ljudet inte uttalas helt rätt förrän i 6-7-årsåldern.

Barn kan nu många språkregler, men de förstår saker bokstavligt. Om du till exempel säger "Nu ska vi åka hem" så tror barnet ofta att det är det enda som ska hända, inget annat. Därför kan det vara bra att också berätta om andra ärenden som också ska göras på hemvägen. 

Barn i fyraårsåldern pratar ofta högt för sig själva. Det hjälper dem att lösa vardagsproblem. Sådant prat är vanligt och bra för barnets utveckling.

Använder långa meningar och berättar gärna sagor

Fyraåringar berättar gärna egna sagor och kan använda ganska komplicerade meningar, till exempel "Lillasyster tog leran innan jag hann lägga den på bordet.". Barnet kan prata om framtiden, berätta om sådant som har hänt tidigare, och kan återberätta delar av berättelser som hen har hört. Att leka med ramsor och rim är ett roligt sätt att träna hur språket fungerar.

Frågar efter information

Barn i alla åldrar är frågvisa. De använder språket på den nivå de kan för att få information om världen. I fyraårsåldern har barn lärt sig att ställa ganska knepiga frågor, till exempel ”Är lök en frukt och varför luktar den inte gott?”, eller ”Hur vet piloten vart flygplanet ska?”. Ge korrekta svar som är på barnets nivå. Det hjälper barnet att ordna och förstå sin värld bättre. Det är viktigt för barnets utveckling att ställa många frågor och att få rimliga svar.

Skärmar och olika medier

Du sätter gränser kring och lär barnen att hantera olika media. Du tar de beslut för ditt barn som du tror blir bäst. Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt, eftersom det tar tid från fysisk aktivitet, lek, umgänge med andra och andra uppgifter. Det är också dåligt för barns kroppar att sitta passiva med en skärm för långa stunder.

Högst en timme framför skärmen om dagen

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 2 och 5 år inte använda skärm mer än en timme om dagen.

Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Barn behöver röra sig mycket och vara aktiva. Det största problemet med skärmar är att de tar för mycket tid från annat som är bättre för barnen.

Ha uppsyn över barnet

Det finns olika uppfattningar om hur skärmtid påverkar barn. Vissa åldersanpassade tv-program och digitala spel kan i den här åldern vara roliga och lärorika.

Tänk på att ha samma uppsyn över ditt barn när hen har skärmtid som vid alla andra typer av aktiviteter.

Tidsbegränsa barnets skärmtid. Ett tydligt sätt är att till exempel ställa en äggklocka på ringning. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar, och när klockan ringer ska vi stänga av”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Ta hänsyn till barnets ålder och personlighet

Fundera över vad du tycker att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se och göra efter hens personlighet. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror att de blir rädda för.

Barn i den här åldern ska inte ha egen tillgång till sociala medier. Du kan ibland visa dem bilder eller filmer från sociala medier som du själv har valt ut eller godkänt. Låt inte barn se nyhetsprogram, vuxenfilmer eller spela spel med våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Hur vuxna gör påverkar

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

  • Använder minst fyra ord i en mening, men oftast fler.
  • Använder ordet "jag" i stället för sitt namn, och kan sitt efternamn.
  • Använder "varför" och "tänk om" ofta.
  • Återberättar sagor, pratar mycket, hittar på och leker med ord.
  • Pratar om framtiden, till exempel ”i morgon vill jag åka till morfar”.
  • Använder prepositioner, såsom på, i, under, då, bakom, före och framför.
  • Börjar kunna argumentera för sin sak.
  • Börjar kunna vänta på sin tur.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Ställ en följdfråga som handlar om ämnet när du svarar på frågorna om varför. Då utvecklar du samtalet och hjälper barnet att träna på språket.
  • Lek affär eller andra rollekar där barnet uppmuntras att leka med ord och prata mycket.
  • Läs böcker tillsammans.

Kroppen och hur barnet rör sig

Nu har den bebisrunda kroppsformen försvunnit och barnet är säkrare i sina rörelser. Många barn kan använda kniv och gaffel, gå balansgång och stå på ett ben. De springer och hoppar högt och långt. Det brukar vara roligt att till exempel klättra och klänga i en klätterställning eller i ett träd. Det är vanligt att vara lite rastlös och ha svårt att sitta stilla.

När barnet sparkar eller kastar boll utvecklas samarbetet mellan öga, hand och fot ännu mer än tidigare.

Barnet klarar inte av att vara i trafiken själv. För det krävs mognad och erfarenhet som barnet inte har än på flera år.

Ritar av verkligheten

I den här åldern börjar barnet rita av verkligheten. Barn ritar för att det är kul men också för att bearbeta upplevelser, både sådant som är bra och sådant som är dåligt.

Vid 4 års ålder kan de flesta barn rita en huvudfoting, det vill säga ett runt huvud med ögon och ben som fäster direkt vid huvudet. Vid 5 års ålder brukar barnet rita fler detaljer och kan ofta namnen på de flesta kroppsdelar. För att ta reda på hur ett barn uppfattar sin kropp kan du be hen att rita en människa. Då brukar barnet rita de kroppsdelar hen själv är mest medveten om. 

Blir allt lättare att göra saker med händerna

Barnet blir bättre på att göra saker med händerna. Att knäppa stora knappar brukar gå bra. Många barn gillar att pyssla, till exempel forma figurer och mönster i lera eller göra halsband av små pärlor. Vissa rörelser är svårare, till exempel att hälla upp mjölk i ett glas. Barnet kan tycka om att forma bokstäver, gärna bokstäver som ingår i hens eget namn.

Barnet är nyfiken på sin kropp

Barn mellan 3 och 5 år är mycket intresserade av kroppen och hur människor lever tillsammans. Genom att leka lär de sig att förstå hur det är att ha vuxenrelationer, till exempel att vara gifta. Det kan vara spännande att flickor har snippor och pojkar har snoppar. Barnet utforskar sin och andras kroppar genom att till exempel leka doktor, leka familj och leka jagas-och-pussas.

Barn kan också utforska sin kropp genom att ta på sina könsdelar. Det är vanligast hemma men händer också i förskolan. Att röra vid sina könsdelar för att det är skönt eller intressant kan barn göra från födseln. Det skiljer sig mycket hur intresserade barn är av sina könsdelar och av att tillfredsställa sig själv, att onanera. Att undersöka sig själv på det sättet är vanligt och en del i utvecklingen. Det har ingen koppling till senare problembeteenden. Vid omkring 3 års ålder upptäcker barnet att hen på egen hand kan ge sig själv njutning genom att ta på sina könsdelar. Forskning visar att onani är vanligast kring 4 års ålder, och därefter blir det mycket vanligt igen i puberteten. Men onani förekommer genom hela livet.

Barnet lär sig lite i taget genom vägledning från dig och från förskolepersonal vad de kan göra när och var. Hur barn utforskar sin egen och andras kroppar påverkas av vad som tillåts eller förbjuds av dig och av omgivningen. Förbjuder du prat, lek och utforskande om relationer och kroppen så är det vanligt att barnet i stället vänder sig till kompisar eller andra vuxna för att få veta. Då kan det bli svårt för barnet att förstå vad som är okej och inte.

Det kan vara bra att prata med en sjuksköterska på barnavårdscentralen eller med en barnpsykolog om barnet återkommande visar ett sexuellt beteende som är vuxenlikt, eller om sexuella beteenden helt och hållet tar över när barnet leker. Samma sak gäller om barnet tvingar sig på andra barn med sexuella beteenden mot de barnens vilja. Du bör också prata med barnavårdscentralen eller en barnpsykolog om barnet inte respekterar vuxnas försök att sätta rimliga gränser för sexuellt beteende, eller struntar i att andra barn blir rädda, får ont eller tycker det är obehagligt. 

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

  • Står på ett ben i några sekunder.
  • Slår kullerbyttor, hoppar och skuttar.
  • Gungar själv i en gunga.
  • Klättrar bra.
  • Ritar ett kors med en tydlig form.
  • Klipper efter ett streck.
  • Klär av och på sig kläder utan små och komplicerade knappar.
  • Trär pärlor på snöre.
  • Tvättar händerna och ansiktet själv.
  • Klarar att gå på toaletten själva, men kan behöva hjälp att torka.

Tips på roliga saker att göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Lek en lek där ni går som olika djur. Berätta för varandra när ni går i, på, under, bakom, bredvid någon eller något.
  • Låt barnet klippa ut bilder ur gamla tidningar. Tänk på om barnet är högerhänt eller vänsterhänt så att hen får rätt sax. Det finns saxar för vänsterhänta. Gör kollage av bilderna.
  • Ge barnet en pysselbok eller rita geometriska mönster och former som barnet kan rita av.
  • Bygg olika slags hus med många klossar och med många olika funktioner.
  • Lek i skogen eller på lekplatser. Låt barnet få klättra för att utvecklas och lära sig, och även få visa hur bra hen har blivit på att hoppa eller klättra. Barn vill bli sedda, få uppskattning och bekräftelse. När ni är ute tillsammans kan barnet upptäcka världen och saker omkring sig.

Om du behöver stöd

Sök hjälp om du behöver stöd, har frågar eller känner oro för ditt barns utveckling.

Förutom att prata med exempelvis vänner och närstående kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC. Personalen där har stor erfarenhet av frågor kring barn i den här åldern. Du kan också prata med förskolan eller familjedaghemmet.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Du kan hitta information på din kommuns webbplats.

Läs mer på 1177.se

Säkerhet för barn

Barn utvecklas snabbt och upptäcker världen omkring sig. Du behöver se till att det är säkert och att hen undviker olyckor. Här får du bland annat tips om vad du kan göra hemma, när barnet cyklar eller leker utomhus.

Att ta hand om barn

Läs om mat, sömn, säkerhet och en massa andra praktiska tips. Vardagen med barn väcker många frågor.

Barns sömn

Information och råd om barns sömn i olika åldrar, till exempel hur mycket de behöver sova och hur du får till rutiner. Läs också om olika sömnbesvär, som till exempel mardrömmar och nattskräck.

Mat och dryck för barn

Tips och råd om bra mat och dryck för barn, hur mycket barn behöver dricka, hur du lagar smakportioner och hur du ökar barnets matlust.

Att vara förälder

Läs och se filmer om hur det kan vara att bli förälder, om relationen med barnet och om att få syskon.

Så växer och utvecklas barn

Läs om hur barn utvecklas mentalt, socialt och språkligt. Få information om lek och att vara tillsammans.

När barn har svårigheter med tal och språk

Barn kan ha svårt att utveckla sitt tal och språk på flera sätt. De kan till exempel ha svårt att få fram ord eller uttala ord, ha svårt att förstå vad andra säger eller ha svårt att göra sig förstådda. Läs om vilket stöd och behandling barnet och du kan få.

Tips för att få barn att röra sig

Barn och unga behöver röra sig för att må bra. Det är viktigt för bland annat kroppen, hjärnan och sömnen. Här får du tips och råd om hur du kan göra för att få barn att röra sig mer i vardagen.

Till toppen av sidan