Att bråka är en naturlig del i utvecklingen och hjälper barn att lära sig socialt samspel. Barn utforskar vad som händer när de är tillsammans med andra.

Syskon tillbringar mycket tid ihop. De leker tillsammans och lär sig av varandra i olika situationer. De lär sig att uttrycka hur de känner, prövar att få bestämma, lär sig ta hänsyn och finna lösningar. Hemma kan de träna på att klara konflikter och bråk, för att sedan kunna hantera det i exempelvis förskolan eller skolan. För de flesta människor är det lättare att bråka med någon man känner väl. Man vet att den personen finns kvar hos en, oavsett vad som händer.

Syskon kan ha flera konflikter och bråk varje dag. Men var uppmärksam på om de bråkar hela tiden, eller om de bråkar mycket mer än vad de är sams och har roligt tillsammans.

För att barnen ska lära sig hantera konflikter och samspela med andra är det viktigt att du är med och visar hur man gör. 

Avvakta först
När barnen bråkar kan du först vänta och se om de kan lösa det själva. Lyssna och håll dig i bakgrunden för att se och höra vad som händer, vad det verkar handla om och om båda är delaktiga. Det gäller särskilt barn från fyra-fem års ålder, som börjar förstå hur andra människor känner och tänker. Barn som är yngre behöver mer stöd och att du som vuxen hjälper till snabbare.

Om bråket blir värre och det är tydligt att barnen inte löser det själva behöver du hjälpa till. 

Så här kan du göra för att avsluta bråket:

• Håll dig lugn, skrik inte. Prata lugnt och tydligt.
• Skäll inte och lägg inte skulden på ett barn.
• Låt alla berätta vad de känner och vad som har hänt. Bekräfta gärna vad de känner.
• Sätt gränser om någon riskerar att skadas.
• Försök avsluta bråket genom att hitta lösningar i stället för att prata om vem som gjorde och sa vad. Be gärna barnen komma med förslag.
• Ge beröm när de löser ett bråk själva. Säg till exempel ”Vad bra ni fixade detta! Ni kan ju verkligen!”
• Tvinga inte fram förlåt. Det kan göra att ett barn som egentligen inte har gjort något fel säger förlåt. Det är inte heller någon mening om barnet inte förstår och känner att hen har gjort fel. Barn har sina sätt att bli sams och löser det ofta själva, till exempel genom att lämna tillbaka dockan man tog eller göra något annat som visar att man förstod att det blev fel.

Om det ofta är samma barn som börjar bråka och har övertaget i bråket kan du prata med barnet om det efteråt, när hen har lugnat sig. Läs mer nedan.

Prata även med små barn

Du kan prata med barnen i alla åldrar, även med små barn. Anpassa det du säger till barnens ålder, och ha inte för höga krav. Barnen kan sluta lyssna om det blir för svårt att förstå eller om för långa förklaringar.

Berätta hur man gör så att barnet lär sig, till exempel ”Man får inte ta saker från andra. Det är snart din tur. Nu får vi vänta lite.” Du kan sedan avleda barnet med något annat. ”Titta, vilken rolig rutschkana! Ska vi testa?”.

Om det verkar bli farligt eller om barnen slåss

Ibland blir bråken intensiva och fysiska.

Så här kan du göra om ett eller flera barn slåss:

• Försäkra dig om att det är ett riktigt bråk, och inte ett låtsasbråk. Det är bara låtsasbråk om båda barnen säger det.
• Försök först att prata med barnen så de slutar. Var tydlig med konsekvenserna, exempelvis att du behöver sära på dem om de inte slutar själva.
• Du kan också försöka avleda dem, genom att exempelvis hitta på en annan aktivitet.
• Om de fortsätter bråka behöver du sära på barnen. Försök hejda deras rörelser mot varandra. Använd lugna, mjuka rörelser om du behöver ta tag i ett barn. Släpp så fort det går.

Ingen ska känna sig nedtryckt

Konflikter är inte alltid högljudda eller fysiska. Var uppmärksam på om någon är aggressiv eller ofta ger sig på ett annat syskon. Det är viktigt att inget barn känner sig nedtryckt eller mobbat.

Om det händer, försök ta reda på varför barnet beter sig illa mot sitt syskon. Prata med barnet, fråga vad hen känner och tycker. Yngre barn behöver hjälp att förstå och sätta ord på sina känslor och det som händer.

Ibland måste det bli lugnt först

Om barnen är mycket upprörda eller slåss kan det vara svårt att hitta lösningar på en gång. Stoppa då först bråket. När alla har lugnat ner sig kan ni prata. Hjälp barnen så att det känns bra igen. Var tydlig med att det aldrig är okej att göra någon annan illa. Det gäller allt från att slå och putta till att säga elaka saker.

Barn bråkar inte mer eller mindre i några särskilda åldrar. Bråk uppstår i alla åldrar och orsakerna skiftar.

Här är några vanliga exempel:

• Barn som ännu inte förstår andras perspektiv har svårt för att ta hänsyn. De agerar utifrån sin egen vilja utan att förstå att det kan såra eller störa någon annan. Barn kan också vara hårdhänta utan att vilja vara det.
• Barn som är nära varandra i ålder är oftast mer tillsammans och leker än barn som det är större åldersskillnad mellan. Då kan det vara vanligare med bråk och det hör till.
• Barn har olika personlighet och temperament. Även om man lever nära varandra kan det vara svårt att komma överens.
• Barn kan bråka för att söka uppmärksamhet från vuxna.
• Barnet kan känna avundsjuka gentemot sitt syskon. Det kan till exempel ske om syskonet är nytt och får mer uppmärksamhet.
• Barn kan vara lättretliga om de är oroade, stressade eller trötta. Det kan bero på olika saker, till exempel för många aktiviteter eller en orolig situation hemma.
• Hur barnet äter och sover påverkar humöret och vad barnet orkar.

Fundera över när bråken uppstår. Är det till exempel när barnen är trötta, hungriga eller när det har varit för många aktiviteter eller intryck? Behöver barnet få mer uppmärksamhet? Har du någon roll i att bråken uppstår?

Försök att hitta det som barnen tycker är roligt

Det är viktigt att ha roligt tillsammans, och det kan minska antalet bråk. Försök hitta på saker barnen kan göra tillsammans. Det gör att de får en starkare relation. Hitta även på saker som du kan vara med på, eller som de kan hjälpa dig med.

Här får du råd om hur du kan göra.

Barn gör som du gör

Barn lär sig genom att se hur andra beter sig. Hur du reagerar och uttrycker dig spelar roll för hur ditt barn lär sig att hantera konflikter.

Var tillsammans

Prata, lek och gör saker tillsammans. Barn mår bra av att ofta få din odelade uppmärksamhet, utan mobiltelefoner eller annat som stör.

Om det är knappt med tid en vardag kan ni till exempel fixa maten, duka eller göra andra sysslor tillsammans. Barnet kan också pyssla eller göra något när du exempelvis lagar mat, så ni kan prata och umgås samtidigt.

Ett annat sätt att komma i kontakt med varandra är att ni leker eller umgås en kort stund efter förskolan eller skolan utan något som stör.

Lättare för barn när de vet vad som gäller

Ofta är det lättare för barnen att undvika bråk om de vet vad som ska hända och vad som gäller hemma. Det är bra om det finns tydliga regler eller rutiner kring det ni gör eller leker. Då vet barnet hur hen ska göra.

Hur mycket tydlighet barn behöver beror på ålder, personlighet och vilka behov barnet har.

Lär barnen hur de ska göra när de blir arga

Prata med barnen om hur man är mot varandra och hur man är en bra kompis.

Du kan lära barnen strategier för hur de kan göra om de blir arga på någon. Förklara att de behöver uttrycka vad de vill och att de kan be om hjälp om det behövs. Ett barn som vill slå ett syskon kan i stället gå och prata med dig eller någon annan vuxen.

Med barn som är äldre än sex-sju år kan ni träna på att lösa bråk genom att låtsasbråka och komma med olika lösningar. Ni kan vända på era roller så att du låtsas vara barnet och tvärtom. Sedan kan ni leka fram olika lösningar på bråket.

Fler exempel för att underlätta i vardagen

Tänk igenom vad bråken beror på och vad du kan göra för att undvika dem.

Här är några ytterligare exempel på vad du kan göra:

• Ge en frukt eller något att äta på vägen hem från förskolan eller skolan, om det är då bråken uppstår.
• Fundera över möblering i rum och i hemmet, till exempel för att hålla isär leksaker. Många barn behöver också ha möjlighet att få vara ensamma någonstans.
• Sätt inte små barn alldeles bredvid varandra.
• Var med i början av leken. En del barn behöver hjälp med detta. Ibland behövs också att du är mer delaktig i leken.
• Dela upp hur barnen ska turas om med saker. Bestäm till exempel att först leker det ena barnet med en sak en viss tid, och sedan leker det andra barnet med den en viss tid. Ni kan till exempel använda en äggklocka för att det ska bli tydligt för barnen.

Ibland kan det vara bra att låta barnen vara var för sig, här är några exempel:

• Om det är mycket konflikter när ni ska i väg till förskolan eller skolan kan det ena barnet göra sig klar först.
• Se till att barnen gör något var för sig när ni till exempel kommer hem efter en lång dag på förskolan eller skolan. Hjälp barnen att komma på aktiviteter var för sig så de inte söker varandras sällskap.
• Hitta på saker med bara ett av barnen. Om det är mycket bråk mellan barnen får varje barn tid och uppmärksamhet från dig, och ni kan känna gemenskap.

De allra yngsta barnen behöver ha vuxna nära som stöttar när de leker. Upp till fyra-femårsåldern har barn svårt att förstå hur andra tänker och känner, och behöver stöd från dig. De förstår inte heller hur de själva är och kan därför råka skada varandra, till exempel genom att slå med en leksak eller bitas.

Barn som är fem-sex år och uppåt börjar klara sig mer själva. Men det är olika hur länge du behöver vara med och ge stöd. Även äldre barn kan behöva det.

Om barnen inte alls kommer överens

Om barnen inte alls verkar komma överens kan du behöva vara mer aktiv i leken och styra upp den. Det gäller oavsett ålder. När barnen upptäcker sådant som de tycker är roligt att göra tillsammans väcks viljan att komma överens.

Ge beröm när det fungerar att barnen är tillsammans, så att den känslan förstärks.

Var uppmärksam på om ett eller båda barnen verkar tycka det är mycket jobbigt med bråken. Då behöver du vara med mer när barnen leker, eller söka hjälp.

Ibland kan barn behöva tid utan sitt syskon och få vara mer med andra, till exempel en förälder eller med kompisar. Det kan vara så vissa perioder.

Äldre och yngre syskon

Äldre syskon kan ibland ha övertaget eftersom de är större, starkare och förstår mer. Då behöver du ge stöd åt det yngre barnet när det uppstår konflikter. Men var inte alltid på det yngre barnets sida, då kan det äldre barnet känna sig åsidosatt. Lyssna på båda barnen och försök vara rättvis. Förklara för det äldre barnet att det yngre inte kan förstå på samma sätt.

Det kan bli ett stort ansvar för det äldre barnet att vara den som alltid ska förstå och ta hänsyn. Du kan behöva vara med i leken och ta hand om det yngre barnet så att situationen löser sig.

När barn har svårt att umgås med andra och svårt med impulskontroll

När barn har stora behov eller svårigheter behöver du oftare vara med och ge stöd när syskonen är tillsammans. Det gäller också om barnet exempelvis har adhd eller autism.

Om syskonen bråkar mycket kan det kännas svårt att lösa situationen själv. Prata med personer som du tror kan hjälpa och ge råd, såsom släktingar, nära vänner eller personal i skolan eller förskolan.

Du kan också söka stöd och hjälp på olika sätt genom att kontakta:

• En barnavårdscentral, BVC. För barn upp till förskoleklass.
• En vårdcentral.
• Elevhälsan. För barn som går i skolan. Läs mer om elevhälsan.
• Kommunens socialtjänst har stöd för föräldrar, barn och hela familjer, till exempel i grupp eller enskilt. Kontaktuppgifter till föräldrastödet finns på kommunens webbplats.

Om det behövs kan de hänvisa vidare, exempelvis till en psykolog.

På en del orter finns också mottagningar som ger stöd till barn, unga och föräldrar. Det kallas ofta för samtalsmottagning för barn, eller för barnhälsan. Ofta finns det på vårdcentralen eller på en barnläkarmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Du kan också ringa, chatta eller mejla till föreningen Bris, som har stöd både till barn och vuxna.