Undersökning med PET-kamera
En undersökning med PET-kamera kan till exempel hjälpa läkaren att upptäcka sjukdomar inuti kroppen. Du får först ett radioaktivt läkemedel. Sedan tas bilder med en särskild kamera som heter PET-kamera.
Undersökning med PET-kamera görs nästan alltid tillsammans med datortomografi, som förkortas DT eller CT.
Förberedelser
Du får information från mottagningen om vad du behöver tänka på inför undersökningen. Här är några vanliga förberedelser inför en undersökning med PET-kamera.
Du kan behöva ändra dos eller sluta ta vissa läkemedel
Berätta för vårdpersonalen om du tar något läkemedel. Ibland behöver dosen ändras inför undersökningen och ibland kan man tillfälligt behöva sluta ta vissa läkemedel. Du får information om hur du ska göra. Läs om hur du kan se dina läkemedel och recept.
Du får inte ha smycken eller metall på dig
Vid undersökningen får du inte ha smycken eller andra metallföremål som piercingar på dig. Metallen kan göra att bilderna blir fel.
Du kan behöva klä av dig
Det är vanligt att behöva ta av sig några eller alla kläder vid undersökningen. Det beror på vilken del av kroppen som ska undersökas hur mycket kläder du behöver ta av dig. Ibland kan det räcka att till exempel dra upp tröjan eller dra ner byxorna lite. Då är det viktigt att kläderna inte har några metallknappar eller annat i metall, till exempel byglar i en bh.
En del tycker att det är jobbigt att klä av sig. Prata med vårdpersonalen om du är orolig.
Barn kan behöva förbereda sig lite extra
När barn ska undersökas kan det vara bra att förbereda sig lite extra. Då brukar undersökningen gå lättare. Läs om hur du och ditt barn kan förbereda er för en undersökning med röntgen.
Barn som är oroliga eller har svårt att vara stilla kan ibland få lugnande läkemedel eller sövas vid undersökningen. Barnet kan få lugnande läkemedel som tablett eller genom en venkateter.
Så går undersökningen till
Du får ett radioaktivt läkemedel före undersökningen. På bilderna som PET-kameran tar syns hur läkemedlet sprids i kroppen och i vilka områden som läkemedlet samlas. Med hjälp av bilderna kan läkaren bedöma en eventuell sjukdom eller hur en behandling fungerar.
När du har fått ett radioaktivt läkemedel har du strålning kvar i kroppen efteråt. Strålningen i det radioaktiva PET-läkemedlet minskar snabbt och är borta till nästa dag
Läs mer om radioaktiva läkemedel.
Läkemedlet ges ofta i en venkateter
Det radioaktiva läkemedlet ges genom en slang i armen, en så kallad venkateter. Katetern sätts på plats med en nål. Om du redan har en central venkateter kan du ofta få läkemedlet genom den.
Du kan behöva vänta en viss tid mellan att du har fått det radioaktiva läkemedlet och att bilderna tas. Det kan vara mellan tjugo minuter och två timmar.
Om du är rädd för nålstick finns det olika sätt du kan förbereda dig på. Läs om att vara rädd för nålstick.
Om du samtidigt ska göra en datortomografi kan du också få ett så kallat kontrastmedel. Då används samma venkateter som när du fick det radioaktiva läkemedlet.
Läs mer om att undersökas med kontrastmedel.
Du åker in i kameran på en brits
PET kameran är som en tjock ring, som är öppen i båda ändarna. Öppningen är ungefär 70–80 cm.
Vid undersökningen rör sig britsen som du ligger på sakta genom kameran. Du måste ligga stilla under tiden som bilderna tas. Det tar oftast mellan 20 och 30 minuter. Det går bra att lyssna på något om du vill.
Tala om för personalen om du känner obehag inför undersökningen. Du kan få lugnande läkemedel om det behövs.
Personalen finns i rummet bredvid och ser dig under hela undersökningen. Du kan prata med personalen genom en mikrofon.
Hela undersökningen tar mellan två och fyra timmar, från det att du kommer till avdelningen.
Så mår du efteråt
Du mår som vanligt efter undersökningen.
Drick extra mycket dygnet efter undersökningen om du har fått kontrastmedel. Kontrastmedlet följer med kisset ut.
Du som har fått lugnande läkemedel ska inte köra något fordon resten av dagen.
Läs mer om hur det känns i kroppen och hur du mår efter att ha undersökts med radioaktiva läkemedel.
När får jag svar?
Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att du skulle undersökas. Du får oftast svar inom en till två veckor. Du kan till exempel få svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.
Kontakta den läkare som bestämde att du skulle undersökas om du har frågor om svaret.
Graviditet och amning
Berätta alltid för vårdpersonalen om du är gravid, tror att du är gravid eller om du ammar.
Ibland behöver undersökningen anpassas eller göras med en annan metod. Ibland är det bättre att vänta med undersökningen tills barnet har fötts.
Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.