Att bli gipsad
Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.
Den här texten handlar om gipsning av både barn och vuxna.
Olika typer av gips och skenor
Det finns olika typer av gips och skenor beroende på vilken skada du har.
Cirkulärgips eller gipsskena
Ett gips som sluter om hela den skadade kroppsdelen kallas cirkulärgips. Det kan du få om du behöver ett stadigt förband. Det används ofta vid benbrott i fotleden eller i båtbenet i handen.
Du kan också få en gipsskena, som fästs vid kroppsdelen med hjälp av elastiska bindor. Det är till exempel vanligt att du får en gipsskena om du har skadat handleden.
Olika material
När skadade kroppsdelar ska gipsas används gipsbandage. Det är gasväv som innehåller gips. Det finns också plastgips. Det är lättare, tåligare och går inte sönder lika lätt.
Ortos i stället för gips
Du kan ibland få en så kallad ortos i stället för gips. Det är en avtagbar skena eller hylsa i plast som hålls på plats med till exempel kardborrband. Ortoser kan användas om den skadade kroppsdelen inte behöver den stadga som ett gips ger.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt för gipsningen.
Att få gips
Du behöver oftast ett gipsbandage om du till exempel har brutit en arm, handled eller ett ben. Gipset håller den skadade kroppsdelen stilla under läkningen. Du kan bli gipsad på ortopedmottagningen, operationsavdelningen eller akutmottagningen på ett sjukhus. Du kan också bli gipsad på vissa vårdcentraler.
Andra orsaker till att du behöver gips
Du kan behöva gips för att ett sår ska hållas stilla och inte belastas när du går. Det gäller om du har sår i foten som inte läker bra, till exempel vid diabetes.
Barn med vissa medfödda felställningar i skelett och leder kan ibland också behöva gipsas för att felställningen ska rättas till.
Gipset ska inte skava
Innan du blir gipsad får du en strumpa av tunn bomull, på den kroppsdel som ska gipsas. Därefter lindas ett fluffigt syntetmaterial ovanpå för att gipset inte ska skava. Ibland sätts också bitar av skumgummi på särskilda ställen. Sist lindas antingen gipsbandage eller plastbandage på. Du får en plastsula för att skydda gipset mot nötning om du ska ha gips runt foten.
Bandagen blöts i vatten
Innan gipsbandagen lindas på doppas de först i vatten, så att de blir mjuka och formbara. När gipset stelnar kan du känna att det först blir varmt och sedan kallt, och de närmaste timmarna efteråt är gipset lite kallt och fuktigt. Du kan känna både att det blir varmt och kallt, trots att du har flera lager med vadd under gipset. Värmen beror på en kemisk process som pågår när gipset härdar, det vill säga blir starkt och hållbart.
Vanligt gips
När du har fått vanligt gips tar det ett dygn innan gipset har stelnat klart. Du måste därför vänta ett dygn innan du kan stödja på ett gipsat ben om du har fått lov att göra det. Ofta måste du då få hjälp med att ta dig hem efter gipsningen.
Plastgips
Plastbandagen doppas också först i vatten innan de lindas på. Plastgips blir också först varmt och sedan kallt när det stelnar, men kylan sitter inte i lika länge som i vanligt gips. Med plastgips behöver du bara vänta i en halvtimme innan plasten har härdat och kan belastas. Du kan alltså stödja på gipset redan när du går från gipsningen.
Gipsningen tar 10 till 20 minuter för både vanligt gips och plastgips.
Ibland behövs smärtlindring
Det kan göra ont när du blir gipsad, men det beror på den skada du har och inte på själva gipsningen. Det är vanligt att kroppsdelen blir svullen och du kan få ont av själva beröringen. Ibland måste benbrottet läggas till rätta före gipsningen. Det kan göra ont, men du får smärtlindring om du behöver det.
Du ska kunna röra fingrar och tår
Säg till om gipset hindrar rörelser i fingrar eller tår. Du ska kunna röra på tårna när du har ett gipsat ben eller fot, och röra på fingrarna när du har en gipsad arm eller handled. Ibland kan en liten bit av gipset behöva klippas av.
Att ha gips
På grund av skadan kan armen eller benet svullna den första tiden, och då kan gipset kännas trångt. Det är viktigt att försöka minska svullnaden så mycket som möjligt. Dels gör svullnaden ont, dels kan den påverka till exempel nerver, blodkärl och senor. Fingrarna är särskilt känsliga för svullnad.
Det är vanligt att armbågen blir blå om du har en bruten handled. Det är ett tecken på att du hållit handen i högläge som du ska. Den blödning som uppkom vid benbrottet rinner neråt. Det gör att du kan få blåmärken nedanför skadan. Du kan undvika att få blåa fingrar och tår genom att hålla den skadade kroppsdelen i högläge.
Högläge när du vilar
För att minska svullnaden kan du ha den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar, sover och inte låta den hänga rakt ner. Med högläge menas att kroppsdelen ska vara högre upp än hjärtat. Du kan höja upp det gipsade benet med till exempel kuddar när du ska vila.
Rörelser motverkar svullnaden
Det är bra att röra på sig även om du är gipsad. Rörelser motverkar svullnaden och du ska därför röra på de leder som sitter nära den skadade kroppsdelen och inte är gipsade.
Särskilda träningsprogram
Du behöver också träna den skadade kroppsdelen lite extra för att bli bra, förutom att du rör dig som vanligt. Du kan få särskilda träningsprogram av den som gipsat dig eller av en fysioterapeut. Träningsprogrammen är olika för olika gipsningar.
Markeringsgå
Du får oftast markeringsgå om du inte får stödja på ditt gipsade ben. Det betyder att du sätter ner foten men inte stödjer på den.
Kryckor eller gåstöd
När du ska markeringsgå måste du ta hjälp av armmusklerna för att inte belasta det gipsade benet. Det är oftast lättast att göra det med hjälp av kryckor, eller något slags gåstöd. Du kan ibland behöva använda rullstol, om du till exempel har svårt att belasta det ben som inte är gipsat.
Ta det lugnt när du reser dig upp
När du ska resa dig efter att ha sovit och legat stilla under många timmar kan det skadade benet vara svullet och göra ont. Du undviker svullnaden och smärtan om du höjer och sänker benet några gånger innan du sätter ner det.
Skydda gipset när du duschar
Ett vanligt gips tål inte att bli blött, eftersom det då luckras upp och går sönder. Plastgips tål vatten, men om du blir blöt innanför plasten kan fukten inte avdunsta så lätt och huden kan bli irriterad.
När du ska duscha och tvätta dig måste du därför se till att gipset inte blir blött. Ett sätt att skydda gipset är att tejpa ihop plastpåsar eller sopsäckar med vattenfast tejp och sedan fästa på huden med kirurgtejp. Du kan också köpa speciella skydd på ett apotek.
Att ta bort gips
Gipset ska tas bort när du haft det tillräckligt länge, tidpunkten är beroende av vilken skada du har. För de flesta skador räcker det med mellan två och sex veckor innan gipset kan tas bort. Det görs oftast på sjukhuset där du fick gipset, men ibland kan det tas bort på en vårdcentral. För att ta bort gipset används en så kallad gipssåg eller en trådsåg. Om du har en gipsskena räcker det med att klippa upp lindorna som håller fast gipset.
Viktigt att röra på lederna
När gipset har tagits bort kan lederna vara stela. Du kan ha svårt att röra dig och behöver ibland smärtstillande läkemedel för att kunna komma igång med att röra dig.
Träning är viktigt för att du ska kunna få tillbaka rörlighet och styrka igen och minskar dessutom oftast själva smärtan. En fysioterapeut eller den som tar bort gipset ser till att du får ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du har.
Kompressionsstrumpa
Du kan använda en så kallad kompressionsstrumpa på dagarna om du är svullen efter att gipset har tagits bort. Det är en kraftig resårstrumpa som motverkar svullnaden.
Komplikationer
Skadan kan göra att du har mycket ont den första tiden, och det är inte ovanligt att också ha en blödning från skadan. Du kan få smärtstillande tabletter mot smärtan.
Du måste ibland söka vård
Ibland kan gipsningen behöva göras om. Du ska söka vård vid följande situationer:
- Fingrar eller tår blir vita eller färglösa, eller du förlorar känseln i dem. Då ska du genast ta kontakt med sjukhuset.
- Gipset känns trångt och du har ont trots att du har den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar.
- Det gör ont för att det trycker eller skaver någonstans.
Andra skäl att gipsas om
Gipsningen kan behöva göras om när en svullnad går ner så mycket att gipset börjar sitta löst.
När du har stygn som behöver tas bort efter några veckor får du ett nytt gips efter att stygnen har tagits bort.
Flyga med gips
Ta kontakt med din läkare eller den som har gipsat dig för att få råd om du ska flyga. Resor innebär ofta mycket stillasittande, vilket kan ge svullnad och en ökad risk för blodpropp. Kontakta även ditt flygbolag för att få mer information.
Risk för blodpropp
Det är viktigt av flera skäl att du rör på dig när du är gipsad. Den allvarligaste följden av att du rör dig för lite är att du kan få blodpropp. Risken för blodpropp ökar om du har ett gipsat underben, på grund av både gipset och skadan du har fått. Om läkaren bedömer att risken för blodproppar är förhöjd kan du få blodförtunnande läkemedel under gipstiden för att förebygga detta.
Finger-hand-skuldersyndrom
Risken för långvariga besvär med smärtor och stelhet ökar om du har en gipsad hand eller handled och inte rör tillräckligt på de leder som inte är ingipsade. Det kan vara till exempel fingrarna, armbågen och axelleden. Det kallas för finger-hand-skuldersyndrom. För att undvika detta är det viktigt att våga röra på lederna runt omkring gipset.
Sår under gipset
Du kan få skavsår av gipset. Då måste du få gipset uppklippt eller utbytt, eftersom skavsår gör ont och kan bli infekterade.
Om det kliar under gipset
Det är vanligt att vilja klia sig under gipset. Tyvärr finns det inget säkert sätt att klia sig utan att du riskerar att skada dig. Huden under gipset är mer känslig än vanligt, och en pinne eller liknande kan lätt irritera huden. Flisor av trä kan fastna och orsaka sår som kan bli infekterade. Det kan hjälpa att försöka slappna av och koncentrera sig på något annat än det som kliar.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Barn ska vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.
Så kan du förbereda barnet hemma
Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.