Könsstympning – omskärelse av flickors underliv
Kvinnlig könsstympning innebär att någon skadar eller skär bort delar av en flickas underliv utan att det finns ett medicinskt skäl för det. Ett annat ord för kvinnlig könsstympning är omskärelse. Det finns bra hjälp att få om du har besvär efter en omskärelse.
I Sverige är det olagligt att utföra all slags könsstympning på flickor. Det är också olagligt att planera, förbereda eller be någon annan att utföra en könsstympning. Du som arbetar med barn och ungdomar är skyldig att anmäla till socialtjänsten om du känner till eller misstänker att någon har blivit eller riskerar att bli utsatt för könsstympning.
Olika typer av könsstympning
Kvinnlig könsstympning kan ske på olika sätt. Delar av flickans yttre könsdelar kan ha skurits bort, men det kan också vara att någon har stuckit i klitoris med ett vasst föremål.
Enligt definition från Världshälsoorganisationen, WHO finns det fyra olika typer av kvinnlig könsstympning. Det kan också vara en blandning av de olika typerna.
Typ 1
Typ 1 innebär att delar av eller hela klitoristoppen har skurits bort. Ibland har även förhuden på klitoris skurits bort.
Typ 2
Typ 2 innebär att klitoristoppen eller förhuden och de inre blygdläpparna har helt eller delvis skurits bort.
Typ 3
Typ 3 innebär att blygdläpparna har skurits av och sytts ihop så att så att öppningen till bakomliggande slidöppning har blivit trång. En mindre öppning lämnas för att kiss och mensblod ska kunna komma ut. Ofta har även klitoristoppen skurits bort.
Typ 3 kallas även infibulation eller faraonisk omskärelse.
Typ 4
Typ 4 innebär andra skadliga ingrepp på de yttre kvinnliga könsdelarna. Det kan vara att man sticker i klitoris och vävnaden omkring med ett vasst föremål. Det kallas för prickning. Andra former kan vara att skrapa på eller snitta i olika delar av underlivet.
När och var ska jag söka vård
Kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du har frågor om eller problem med ditt underliv. Där kan du få träffa någon att prata med. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Du kan söka vård i hela landet
På de stora sjukhusens kvinnokliniker finns personal som har bra kunskap om kvinnlig omskärelse. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige. Du kan ibland behöva en remiss från den gynekolog, läkare eller barnmorska du först träffar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
AMEL-mottagningen på Södersjukhuset
På Södersjukhuset i Stockholm finns AMEL-mottagningen som är en specialmottagning för dig som har blivit omskuren. Du behöver ingen remiss för att söka till mottagningen. Dit kan du söka även om du inte bor i Stockholm.
Vulvamottagning på Angereds Närsjukhus
Vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus tar emot patienter som har problem orsakade av kvinnlig omskärelse. Dit kan du söka även om du inte bor i Göteborg.
Patientinformation om Vulvamottagning på Angereds Närsjukhus
Komplikationer efter kvinnlig könsstympning
Det är inte säkert att du själv vet om att du har blivit omskuren. Det är inte heller säkert att du har några problem eller mår dåligt på grund av det.
Många komplikationer uppstår när själva ingreppet utförs. Men det finns också flera komplikationer som kan påverka livet efter ingreppet.
Här är några exempel på komplikationer i samband med ingreppet:
- Det gör ont.
- Det blöder mycket.
- Du kan få skador på urinröret eller andra närliggande organ.
- Du kan få infektioner.
- Du kan få en psykisk chock.
Det händer också att flickor avlider i samband med ingreppet.
Långsiktiga komplikationer efter en könsstympning
De problem som kan uppstå kan vara olika beroende på typ av könsstympning. Här nämns några av de vanligaste långsiktiga komplikationerna:
- Det kan ta lång tid eller vara svårt att kissa.
- Du kan få återkommande urinvägsinfektioner eller besvär med slidkatarr och svamp.
- Du kan få besvär när du har mens.
- Du kan få besvär av cystor vid klitoris.
- Det kan kännas trångt eller göra ont vid slidsamlag. Det kan också vara omöjligt att genomföra slidsamlag.
- Du kan ha svårigheter att uppleva njutning vid sex.
- Det kan vara svårt att genomföra gynekologiska undersökningar.
Kvinnlig könsstympning kan också leda till svårigheter under graviditet, förlossning och gynekologisk cellprovtagning. Det kan också bli svårt att sätta in en spiral om du skulle vilja ha en.
En könsstympning kan påverka hur du mår
Du kan känna dig nedstämd eller ha besvär med ångest. Du kan ha kvar minnen från omskärelsen, även om det hände för länge sen. En del kan känna sig deprimerade eller nedstämda utan att förstå att det kan bero på könsstympningen. En del kommer kanske inte ihåg att de har blivit omskurna men känner obehag när en gynekolog eller partner rör vid underlivet.
Det är bra att prata med någon om du känner dig nedstämd eller känner oro. Det kan du göra med till exempel en kurator eller psykolog. Kontakta en vårdcentral för att få kontakt med någon att prata med. Du kan kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan om du är ung. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i skolan har tystnadsplikt.
Undersökningar och utredningar
Det går att göra en gynekologisk undersökning och se hur ditt underliv ser ut utan att använda fingrarna eller några instrument i slidöppningen om du vill det. Prata med den som undersöker dig och berätta hur det känns bäst för dig.
Behandling
Det finns olika behandlingar beroende på vilka besvär du har.
- Vid könsstympning där blygdläpparna har sytts ihop kan en öppningsoperation göra det lättare att kissa, ha mens, ha slidsex och föda barn vaginalt.
- Det går att operera bort klitoriscystor, som kan vara orsaken till att det gör ont.
- Du kan få samtalsstöd där du kan prata om det som har hänt och hur det har påverkat dig.
- Vid en undersökning kan du få information och hjälp att förstå hur könsstympningen har gjorts.
Öppningsoperation
Vid könsstympning av typ 3 kan det bli aktuellt med en öppningsoperation, så kallad defibulering. Operationen utförs vanligtvis med lokalbedövning och tar ungefär 15 minuter. Du kan lämna sjukhuset direkt efter operationen. Det finns också möjlighet att bli sövd, om du skulle önska det. Efter operation kan du behöva villa hemma ett par dagar.
Efter operationen
Du kan få ont de första dagarna efter operationen. Då kan du använda receptfria läkemedel. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.
Förlossning om du är omskuren
Prata med din barnmorska på barnmorskemottagningen och berätta att du har blivit omskuren om du vet att du har blivit det. Det kan kännas svårt att prata om det, men det är till stor hjälp inför förlossningen.
Barnmorskan kan till exempel erbjuda dig en öppningsoperation om det är svårt att genomföra en vaginal förlossning på grund av könsstympning.
Vad säger lagen om kvinnlig könsstympning?
I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Barnkonventionen står det att alla personer i alla länder har rätt till sin egen kropp och att slippa bli könsstympade.
Kvinnlig könsstympning är förbjudet i de flesta länder inom EU och i många länder där traditionen förekommer, till exempel Egypten och Somalia. I Sverige är könsstympning förbjudet sedan 1982 och den som bryter mot lagen kan dömas till fängelse. Även om brottet begås i ett annat land, kan en person som vanligtvis bor i Sverige dömas här.
Anhörig
Är du orolig för att någon har blivit könsstympad, eller riskerar att bli det? Kontakta socialtjänsten eller polisen i den kommun där hen bor.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Du ska få information om vilka hjälpmedel som finns om du behöver det.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.