När du har en allergi tål du inte ett visst ämne. Det kan vara ämnen som du kommer i kontakt med på något sätt, till exempel genom maten, luften eller huden. Det kan också vara gift från ett bett av till exempel en insekt.

Du som har en allergi får olika besvär när du kommer i kontakt med ämnet. Besvären kan vara på olika sätt beroende på vilken typ av allergi du har. Det här är några exempel:

• Du får utslag på huden.
• Näsan är täppt och du nyser.
• Dina ögon rinner och kliar.
• Det kliar på huden.
• Det kliar i munnen.
• Du får besvär med magen och tarmarna.
• Du kan få svårt att andas.

En del har kraftig allergi och får stora besvär. Andra får mindre besvär.

Ämnen som orsakar allergi kallas för allergener. Sådana ämnen kan vara till exempel pollen, pälsdjur, kvalster eller olika livsmedel.

Innan du får en allergisk reaktion behöver du ha haft kontakt med ämnet förut. Första gången märker du ingenting, men immunförsvaret har börjat reagera. Immunförsvaret börjar då bilda så kallade antikroppar mot allergenet. Antikropparna bildas av vita blodkroppar och kan upptäckas i tester som ingår i allergiutredningar.

Immunförsvaret skyddar kroppen

Vita blodkroppar är en del av immunförsvaret. De skyddar kroppen mot virus, bakterier och främmande ämnen. När du är allergisk uppfattar immunförsvaret allergenet som något som kroppen behöver få skydd mot.

När du nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det. Då reagerar immunförsvaret och släpper ut olika ämnen för att skydda kroppen. Ett sådant ämne är histamin. Då får du besvär.

Allergi kan vara ärftligt, men behöver inte vara det. Allergi kan också orsakas av miljön du lever i och vilka ämnen du kommer i kontakt med.

Vissa växter är släkt med varandra och kan därför innehålla ämnen som liknar varandra. Till exempel är vissa ämnen i björk lika vissa ämnen i äpple och hasselnöt. Då har immunförsvaret svårt att skilja dem åt. Du som har björkpollenallergi kan därför få en allergisk reaktion av äpple och hasselnöt, även om du egentligen inte är allergisk mot dem. Det kallas för korsallergi. Korsallergi ger oftast ingen allvarligare reaktion.  

Ett annat exempel på korsallergi är jordnötter och så kallade baljväxter. De innehåller liknande proteiner.

Du kan få besvär av vissa ämnen utan att kroppen bildar antikroppar. Det kallas för överkänslighet. Du som har en överkänslighet mot till exempel dofter kan få besvär från ögonen, näsan eller luftrören.

Så kallad laktosintolerans är en annan överkänslighet. Då kan du få ont i magen när du får i dig mat som innehåller komjölk.

Du som misstänker att du har en allergi kan genomgå en allergiutredning. Då får du veta om du har en allergi och i så fall mot vad. Du kan läsa mer om hur en allergiutredning går till här.

Du som misstänker att du har en överkänslighet kan också genomgå olika utredningar, beroende på vilka besvär du har.

Vilken behandling du får beror på vilken allergi eller överkänslighet du har. Du kan läsa mer om olika typer av allergi och överkänslighet här.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.