Dessa symtom är vanliga om nyckelbenet är brutet:

• Du blir svullen över nyckelbenet.
• Det gör ont när du känner på nyckelbenet.
• Det gör ont när du rör axeln och armen.

Ett barn som har brutet nyckelben kan visa det på följande sätt:

• Barnet har ont i armen och axeln.
• Barnet vill inte lyfta eller använda armen.
• Barnet blir ledsen när du lyfter upp hen.
• Barnet håller den skadade armen stilla genom att hålla i underarmen med den andra armen.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du eller ditt barn har brutit nyckelbenet.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om ditt barn har ramlat och inte vill använda armen eller har mycket ont. En läkare kan då avgöra om det är nyckelbenet eller överarmen som har skadats.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Försök att lindra smärtan genom att ha armen i en så kallad mitella. En mitella kan du göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom nacken. Då kan underarmen vila i tyget strax ovanför midjan. Mitellan fungerar som ett stöd för armen, men den gör inte att nyckelbenet läker fortare. Därför kan du ta bort mitellan om barnet tycker att den är obekväm.

Ett nyfött barn som har brutit nyckelbenet brukar vara öm där skadan sitter. Försök att ta tag längre ner på kroppen och inte i armhålorna när du lyfter upp barnet. Samtidigt kan du stötta hens arm på den skadade sidan så att inte armen hänger ner.

Ge barnet smärtstillande läkemedel om det behövs

Du kan ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol om du märker att hen har ont.

Några tips när barnet ska duscha, sova och klä på sig

I början kan minsta lilla rörelse göra väldigt ont. Så här kan du hjälpa barnet:

• Tvätta barnet med en tvättlapp om hen har för ont för att duscha eller bada.
• Undvik alltför tajta kläder.
• Sätt på barnets tröja på den arm som det gör ont i först. Trä sedan hens huvud i urringningen och sist i den andra sidans arm. Gör tvärtom när du ska ta av tröjan.
• Lägg en eller flera kuddar under barnets överarm när hen ska sova. Då ligger barnet oftast mer stilla.

Det gör ofta mindre ont för ett barn att sitta eller stå eftersom det skadade nyckelbenet ändrar läge när hen ligger ner.

Läkaren känner med fingrarna på nyckelbenen, först över den sidan som inte är skadad och sedan över den skadade sidan. Hen undersöker också om axeln har blivit skadad. Sedan kontrollerar läkaren känsel och puls eftersom skadan ligger nära nerver och blodkärl.

Barn som har skadat nyckelbenet röntgas oftast för att för att ta reda på var skadan sitter. Då får barnet sitta eller stå framför en stor röntgenkamera. Nyfödda barn som behöver röntgas brukar få sitta i din eller en annan närståendes famn. Undersökningen gör inte ont och som förälder eller närstående kan du vara med. Oftast kan ni åka hem så fort barnet har undersökts.

För vuxna brukar det räcka med att ha armen stilla i ett par veckor med hjälp av en mitella. Du får hjälp med fysioterapi eller annan rörelseträning redan tidigt efter skadan för att undvika att musklerna blir stela eller försvagade. Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel de första dagarna. Du kan behöva genomgå en operation om brottet på nyckelbenet är mer komplicerat.

Varken nyfödda eller äldre barn brukar behöva behandling för ett nyckelbensbrott, utan skadan läker av sig själv. Barn som är över ett år brukar oftast få ha en mitella som armen kan vila i.

Brottet i nyckelbenet läker genom att det bildas nytt ben mellan de brutna benändarna. Nyckelbensbrott läker nästan alltid utan operation hos både barn och vuxna. Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna.

Ett brutet nyckelben brukar läka ihop väldigt bra. I början kan det synas eller kännas som en liten kant där nyckelbenet har varit brutet. Hos barn försvinner det oftast helt, men hos vuxna finns kanten ibland kvar efter läkningen.

Barn under tio år behöver oftast vara hemma från förskola eller skola en tid direkt efter skadan. Äldre barn och vuxna kan oftast gå tillbaka till skolan direkt efter olyckan. Det är viktigt att undvika att hoppa, springa, klättra, idrotta och leka vilda lekar de första två veckorna. Efter det brukar det gå bra att röra sig som vanligt igen, men ibland tar det längre tid.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.