Hälsenebristning
Din hälsena kan gå av helt eller delvis om du plötsligt belastar den mer än du brukar. Det är särskilt vanligt vid sporter där du snabbt förflyttar dig framåt eller i sidled, som till exempel badminton, tennis eller fotboll.
De flesta som får en hälsenebristning blir bra igen, även om det kan ta lång tid innan du kan vara fysiskt aktiv som vanligt.
Symtom
När hälsenan går av kan du höra en smäll eller ett knäpp. Det gör ont och kan kännas som om du får en spark på vaden. Du får svårt att stödja på foten.
Läs mer om muskler och senor.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att hälsenan har gått av. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Behandling
Du kan bli opererad när du har fått en hälsenebristning om du är yngre eller om du håller på med en idrott som belastar hälsenan, till exempel olika bollsporter eller löpning. Då sys senan ihop och du blir gipsad upp till knät samtidigt som tårna lämnas fria. Du får ha gipset i ett par veckor. Därefter får du ha en hård plaststövel som kallas ortos i ungefär sex veckor.
Det är vanligt att du bara gipsas eller får en hård plaststövel om du är över femtio år. Då kan du ha gips eller stövel i åtta veckor.
Du kan behöva gå med kryckor ett par månader efter skadan. Sedan kan du få träna med hjälp av en fysioterapeut under lång tid.
Du kan börja träna som vanligt tidigast ett halvår efter att hälsenan gick av.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.