Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett stort sår. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Alla sårskador som behöver sys, tejpas eller limmas bör åtgärdas så fort som möjligt, men senast inom 12 timmar på grund av infektionsrisken. I vissa fall kan sår åtgärdas senare.

Ring genast 112 om du inte kan stoppa blödningen eller om det blöder kraftigt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Du ska försöka stoppa blödningen om såret blöder. Det kan du göra genom att trycka en ihoprullad kompress eller ett rent tygstycke mot såret. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt.

Alla sår måste rengöras noggrant. Det kan finnas jord, grus, glas eller annat i såret. Ibland behövs lokalbedövning för att såret ska kunna göras riktigt rent.

Läs mer om skavsår, skrubbsår, skärsår och behandling av små sår.

När såret är rent undersöker läkaren huden för att se hur mycket som har skadats. Är vävnaden förstörd måste den först skäras bort för att såret ska kunna läka. Du får lokalbedövning innan läkaren tar bort vävnaden. Läkaren tittar även på blodkärl, nerver och senor för att kontrollera att de är hela, och undersöker känsel och rörlighet i det skadade området. Läkaren bedömer också om såret ska sys.

Det kan finnas risk för att underliggande skelettdelar har skadats. I så fall är det viktigt att de fixeras och att du får antibiotika för att förebygga den infektion som kan uppstå på grund av skadan. Du får en remiss till en specialistmottagning om du har svårare skador.

Vissa sår kan limmas eller tejpas

Sår som inte är för stora, har raka kanter och inte sitter på utsatta ställen kan limmas ihop med ett speciellt vävnadslim i stället för att sys. Fördelen är att det gör mindre ont när såret limmas och därför behöver du inte få bedövning först. Limning kan därför vara bra när det gäller barn.

Sår som belastas mycket under läkningen ska inte limmas eftersom det finns risk att såret spricker upp igen. Det kan till exempel vara sår som sitter över en led, så som knät eller armbågen.

Ibland kan sår tejpas med en speciell sårtejp. Då måste sårytan vara någorlunda torr och inte vara utsatt för påfrestningar som kan uppkomma när vävnader töjs vid rörelse efter tejpningen. Ärret brukar inte bli lika fint som när sår sys, men om du tycker att nålar och stick är obehagliga kan tejpning ibland vara ett alternativ.

Du får bedövning

Du får först lokalbedövning med en spruta om skadad vävnad måste tas bort eller om såret behöver sys. Du känner sticket och det kan svida när bedövningsmedlet sprutas in.

Bedövningen verkar inom någon minut. Läkaren testar att bedövningen tagit genom att nypa med en pincett.

Du måste berätta för läkaren om du är allergisk mot lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel, till exempel antibiotika. Samma sak gäller om du inte tål vissa förbandsmaterial.

Så går det till att bli sydd

När bedövningen har fungerat syr läkaren ihop såret med hjälp av en pincett, en så kallad nålförare och en speciell tråd. Tråden har en nål fastsatt i ena änden. Stygnen kallas suturer och kan se olika ut beroende på hur djupt såret är och var det sitter.

Sedan täcks såret ofta med sårtejp och förband. Om såret går över en led kan en del behöva ha en skena för att hålla leden stilla den första tiden. Då läker såret lättare.

Det bör inte ha gått längre tid än 8-12 timmar från det att du skadat dig till det att såret sys, annars ökar risken för infektioner. Sår i ansiktet kan sys ända upp till 24 timmar efter skadan. Även sår på andra ställen på kroppen kan ofta sys senare än efter 12 timmar om det är nödvändigt.

Ibland räcker inte huden till

Ibland saknas mycket vävnad i såret, till exempel stora hudflikar. Då räcker kanske inte den hud som är kvar för att täcka såret. Visserligen är huden elastisk och kan tänjas, men det får inte bli för stramt. Du kan få en remiss till en plastikkirurgisk klinik om huden inte räcker till. Plastikkirurgen kan till exempel ta hud från ett annat ställe på kroppen och sätta den över sårskadan. Ibland kan det vara bättre att huden själv får läka in från kanterna.

Vissa sår kan inte sys

Ibland beslutar läkaren att såret inte ska sys trots att det är stort. Det kan vara ett stort sår där mycket vävnad måste tas bort, eller ett sår med hög infektionsrisk, till exempel ett bitsår. Då rengörs såret och fuktiga kompresser eller kompresser med salva läggs närmast såret. Utanpå dessa läggs torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret. Du kan få lokalbedövning innan såret behandlas om du har ont.

Kompresserna behöver bytas ut ibland, till exempel när de är smutsiga eller blöta. Det brukar gå bra att byta kompresserna själv.

Läkningen tar längre tid än när sår sys ihop och ärret kan synas mer.

Smärtstillande läkemedel

När bedövningen släpper kan du få mer eller mindre ont beroende på hur stort såret är. Oftast brukar det räcka att ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Ibland behövs inga läkemedel alls.

Stygnen tas bort när såret har läkt

Stygnen ska tas bort när såret har läkt. Hur länge stygnen ska sitta kvar avgörs också av var såret sitter. I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra, fem dagar. På övriga kroppen kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. Om såret sitter på ett utsatt ställe som till exempel knät är det bättre att stygnen sitter kvar någon extra dag än att de tas bort för tidigt.

Det brukar inte göra ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt. När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Plastikkirurger brukar rekommendera att man fortsätter med det under flera veckor eller längre, för att ärret ska synas så lite som möjligt. Av samma anledning ska du också undvika att sola ärret det första halvåret.

De flesta ärr blir fina med tiden

Till en början kan ärr synas ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt.

Innan du lämnar vårdcentralen eller akutmottagningen får du instruktioner om hur du ska sköta ditt sår, när du får duscha och när eventuella stygn ska tas bort.

Du ska vara noga med att hålla förbandet rent och torrt. Du måste plasta in förbandet om du vill duscha. Det finns speciella plastpåsar med klisterkant som du kan använda om du har ett sår på till exempel armen eller benet. Påsarna kan du köpa på apotek. Du kan också använda vanliga fryspåsar och frystejp.

Ibland får man ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort.

Du ska kontakta en vårdcentral eller en distriktssjuksköterska om du får feber, om såret ser rött och kladdigt ut eller om det är svullet och gör ont. Det kan vara tecken på en infektion.

När du har fått ett sår försöker huden alltid reparera skadan själv. Det kan därför finnas död eller skadad vävnad som måste tas bort innan läkningen kan börja. Ibland måste såret sys, tejpas eller limmas för att sårkanterna ska hållas ihop under läkningen.

Sårläkning

Läkningen sker ungefär på samma sätt oavsett hur såret har uppkommit. Den går att dela in i tre faser:

• Först blir skadan röd, svullen och ömmande. Blodkärlen vidgar sig och vita blodkroppar som är kroppens försvarsceller samlas i området. Den här fasen pågår i två till fyra dagar.
• Därefter repareras den skadade vävnaden. Hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl växer in i den nybildade vävnaden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.
• Till sist förstärks den nybildade vävnaden. De blodkärl som inte längre behövs försvinner, vilket gör att ärret bleknar. Den här fasen tar från flera månader upp till ett par år.

Huden hos äldre människor har svårare att läka än hos yngre. Sårläkningen försämras också om du röker, äter dåligt eller har vissa sjukdomar, till exempel diabetes. Rökning gör bland annat att blodet får svårare att transportera syre och näring till cellerna i den skadade vävnaden. Därför läker huden långsammare.

Läkningen fördröjs och försämras om du råkar ut för en infektion i såret. Infektionen beror på att bakterier har kommit in i såret. Såret blir rött, svullet och ömmar mer än tidigare. Huden runt såret kan också kännas varm, och såret varar och luktar ibland illa. Du kan även få feber. Ärr efter infekterade sår syns ofta mer än andra ärr.

Man kan få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit, ett så kallat suturgranulom. Den ömmande knutan brukar märkas några veckor eller månader efter att såret syddes och beror på att kroppen reagerar på en liten bit av tråden som har blivit kvar. När den tas bort försvinner besvären.

Du ska i första hand kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller en vårdcentral om du tror att ett sår har infekterats. Ibland räcker det att göra rent såret ordentligt, men du kan också behöva antibiotika. Det kan också vara så att såret måste öppnas igen för att tömmas på var.

Se över skyddet mot stelkramp

Du kan få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd och får in jord eller annan smuts i såret. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp kan du i stället få en spruta med immunglobulin. Då får du ett omedelbart men tillfälligt skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema, för att få ett längre skydd.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.